Forskare granskar kraftigt höjda musikbetyg

Niklas Rudbäck är universitetsadjunkt i musikpedagogik på Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.

Slutbetygen i musik stiger på många håll snabbare än genomsnittsbetygen i gymnasieskolan. Forskaren och musikpedagogen Niklas Rudbäck hoppas kunna ta reda på vilka krafter som driver på betygsinflationen.

Med hjälp av statistik från Skolverket ska Niklas Rudbäck identifiera gymnasieskolor där de genomsnittliga slutbetygen i musik har stigit snabbare än genomsnittet under perioden 2012–2021.

– Det verkar inte som att betygsökningen är motiverad av en motsvarande kunskapsökning, säger Niklas Rudbäck, universitetsadjunkt i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik, vid Göteborgs universitet.

"Vill förstå vad som pågår"

Att praktisk-estetiska ämnen är mycket mottagliga för det tryck som leder till betygsinflation förklaras ofta av deras brist på centraliserade test. Samtidigt finns det enligt Niklas Rudbäck tecken på att bedömningen i musikämnet går mot en mer atomiserad uppfattning om musikaliska kunskaper, färdigheter och förmågor. Bedömningen av kriterieuppfyllelse har blivit viktigare än bedömning av elevernas lärande.

– Jag vill förstå vad som pågår med betygen i de praktisk-estetiska ämnena. Mitt område är musikpedagogik, så därför börjar jag med att titta musikämnet. Men planen är att studera alla praktisk-estetiska ämnen.

Niklas Rudbäck konstaterar att betygen i de praktisk-estetiska ämnena är de som ökar snabbast, men menar samtidigt att det är svårt att bevisa att det sker en betygsinflation.

– Rent hypotetiskt skulle det kunna vara så att svenska grundskoleelever blir väldigt mycket bättre i musik, bild, slöjd och andra ämnen. Vi har inga nationella prov och internationella kunskapsmätningar att jämföra med.

"Kan finnas olika förklaringar"

Niklas Rudbäck är doktor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap. Hösten 2020 disputerade han på en avhandling med musikpedagogisk inriktning. Nu hoppas han kunna hitta en metod för att sålla fram skolor där det verkar som att det sker någon typ av betygsinflation i framför allt musikämnet.

– Det kan finnas olika förklaringar till att en skolas betygssnitt i ett visst ämne stiger. Om en skola till exempel startat musikklasser kan man förvänta sig att kunskapsresultaten ökar.

Skolan kan också få ett ändrat upptagningsområde, eller så har den marknadsfört sig mot nya elevgrupper och på det sättet börjat byta ut sitt elevunderlag. Ofta är föräldrars utbildningsnivå en stark indikator på vad en elev kommer att få för musikbetyg.

Niklas Rudbäck understryker att lärarna sällan tänker på att de bidrar till det här fenomenet när de sätter betyg.

– Det är inte deras avsikt att bidra till betygsinflation. Vägen framåt är att prata med lärare för att försöka förstå hur de sätter betyg, och vilka faktorer som gör att betygen ökar, säger han.

LÄS ÄVEN

Jarnlo: Svårt att njuta av musik när man drivs in i väggen

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Jarnlo: Glädjebetygen är ett symp­tom på att skolan inte mår bra