Sök

De tar strid för skolans minsta ämne

Marina Blanco Lemos, Helena Stenberg och Elina Larsson är alla anslutna till nätverket. Foto: Privat

Ensamt och nedprioriterat – trots att ämnet är så viktigt. Hem- och konsumentkunskapslärare har tröttnat på att bli borträknade av skolledningar, kollegor och vårdnadshavare. Nu ska ett nätverk ändra på det.

Det är grundskolans minsta ämne, sett till antalet undervisningstimmar. Obegripligt, då ämnet är viktig för att ge alla elever de verktyg de behöver för att kunna fungera i vuxenvärldens vardag. I alla fall enligt det nätverk av hem- och konsumentkunskapslärare (HKK) som nu tar strid för att få upp sina frågor på dagordningen i skoldebatten.

– Jag tror tyvärr att många, både på skolledningsnivå och i samhället i stort, tror att hem- och konsumentkunskapslärare finns där för att baka bullar med eleverna och få det att lukta gott i skolan. Men vårt ämne har ett centralt innehåll som rymmer så mycket mer, säger Elina Larsson, filosofie doktor och HKK-lärare på Skarpängsskolan i Täby.

Hon har varit med och utformat en stor enkät som i förra veckan gick ut till HKK-lärare i hela landet. Tanken är att den ska ge en bild av hur lärarnas arbetssituation ser ut i dagsläget. Sedan ska nätverket utifrån den informationen enas om vilka frågor de ska driva i framtiden.

"Ganska ensamt"

Nätverket bildades i Stockholm/Uppsala i början av förra året efter en utställning som lockade många HKK-lärare i regionen.

– Många av våra medlemmar var där och kom fram och berättade att det dras ned så mycket på hem- och konsumentkunskapen, säger Marina Blanco Lemos, Lärarförbundets ombudsman i regionen, som hjälper nätverket med samordning och vissa administrativa uppgifter.

Sedan starten har nätverket träffats två gånger per termin för att utbyta erfarenheter. Under coronavåren har träffarna varit digitala och nätverket har då gått från att vara regionalt till att bli nationellt.

– Jag blev hem- och konsumentkunskapslärare för sex år sen och kände mig ganska ensam. Det är så många frågor man behöver bolla med kollegor, men ofta finns det bara en HKK-lärare på en skola. Tack vare nätverket blir vi en grupp där vi känner tillhörighet och blir starkare, säger Helena Stenberg som arbetar på Grimstaskolan i Stockholm och är en av grundarna till nätverket.

"En kunskapscalzone"

Hon, Elina Larsson och Marina Blanco Lemos menar att den ensamma arbetssituationen också kan leda till att HKK-lärare inte riktigt ”räknas” i vissa skolor. Både skolledningar, kollegor och vårdnadshavare tenderar att förminska och prioritera ned ämnet. Rent konkret kan det innebära att lärarna inte ens får de få undervisningstimmar de har rätt till, omöjliga scheman, för stora elevgrupper, för dåligt utrustade lektionssalar eller alldeles för snål budget.

– Ämnet är en kunskapscalzone, inbakad med massa olika komponenter. Men på många håll är förutsättningarna för dåliga för att vi ska hinna lära alla elever det Skolverket kräver att vi ska lära ut, säger Elina Larsson.

Vad hoppas ni att initiativet ska leda till?

– Att ämnet får det utrymme det förtjänar och kräver. Att fler inser att ämnet ger grundkunskaper som är nödvändiga för att vi ska kunna klara oss och göra kloka val i vardagen.

Här kan du få mer information och gå med i nätverket.