Sök

Många gymnasieskolor saknar utemiljöer

Foto: Johnér

Det saknas kunskap om skolgårdar på landets gymnasieskolor och hur de bäst ska utformas.
– Det är en fråga som skulle behöva mer uppmärksamhet, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

För gymnasieskolor gäller samma lagkrav för skolgårdar som för grundskolan. Det vill säga det som står i plan- och bygglagen om att skolor bland annat ska ha en tillräckligt stor yta som är lämplig för lek- och utevistelse.

– Vi har inte skrivit så mycket om just gymnasieungdomar och skolgårdar, men våra råd gäller ju även för gymnasieskolorna, säger Ulrika Åkerlund och hänvisar till Boverkets rapport från 2015 ”Gör plats för barn och unga!”, som hon var med och tog fram.

Även gymnasieungdomar behöver återhämtning.

Har alla gymnasieskolor i Sverige en skolgård?

– Nej, det tror jag inte. Vi har inte gjort en kartläggning, men jag vet av egen erfarenhet att många gymnasiefriskolor sällan har någon skolgård eftersom de oftast är inrymda centralt i stan. Det finns nog många gymnasieskolor som saknar utemiljöer, säger Ulrika Åkerlund.

2018 gjorde Boverket en stor kartläggning av skolgårdar på grundskolorna och den visade bland annat stora variationer och att det finns skolor som saknar en egen skolgård.

Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Vad tror du att en kartläggning på gymnasieskolor skulle visa?

– Jag tror det är betydligt färre antal skolgårdar på gymnasieskolor än på grundskolor, säger Ulrika Åkerlund.

Hur bör en skolgård för gymnasie­elever se ut?

– Jag känner inte till någon forskning som specifikt visar hur skolgårdar ska se ut på gymnasiet. Men jag skulle tro att man nog behöver specifika miljöer som stimulerar fysisk aktivitet, men också platser för att hänga och träffas. Även gymnasieungdomar behöver återhämtning och rekreation och då är det viktigt med grönska och natur, säger Ulrika Åkerlund.

Varför finns det ingen forskning?

– Jag tror det beror på att gymnasieungdomar nästan är vuxna och att man tänker att de själva kan tillgodose sina behov. Dessutom har de större rörelsefrihet än elever på grundskolan. Det forskas helt klart för lite om detta, vilket är konstigt med tanke på att gymnasieelevernas skoldagar är mycket längre än för eleverna på grundskolan, säger Ulrika Åkerlund.

Är skolgårdar för gymnasieelever viktiga?

– Vi har stora utmaningar med vår allmänna folkhälsa och med ungdomar som sitter still mycket och rör på sig för lite. Samtidigt ser vi en ökad förekomst av psykisk ohälsa. Att då inte använda rasterna för att öka välbefinnandet och stärka folkhälsan på sikt känns inte rätt, säger Ulrika Åkerlund.

Ingen lag om storlek

Det finns inte någon lagstiftning som säger hur stor en skolgård ska vara. Det är kommunen som bestämmer.

I skollagen finns inget som reglerar skolgården utan det enda som reglerar skolgårdar är plan- och bygglagen.

I kapitel 8, paragraf nio står det om obebyggd tomt: ”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.”