Lärarna: Visa oss och våra ämnen respekt!

Lärarna som tycker till är från vänster Janet Ericsson, AnnaStina Örn, Fredrik Erenius, Carolina DiMaria och Magnus Myrberg.

Många visar en nedlåtande attityd mot de praktisk-estetiska ämnena och ser dem som tillfällen för eleverna att ta det lite lugnt. Det vittnar lärare i vår enkät om.

Janet Ericsson, bild- och engelsklärare på Tunaskolan i Lund och ordförande för Bildlärarnas riksförening:

”När vi startade Bildlärarnas riksförening framgick det hur ensamma och nedvärderade många kände sig: man sa ’åh vad skönt, det är fler som är lika ledsna som jag’. Jag har haft kollegor som tycker att man bör ha de riktiga teoretiska ämnena på förmiddagen och våra på eftermiddagen eftersom eleverna är så trötta då. Vår undervisning ses ofta som kladd och lek. Få vet hur mycket som ingår i vår kursplan.”

AnnaStina Örn, läromedelsförfattare och slöjdlärare på Montessoriskolan Casa i Göteborg:

”Slöjdämnet är inte alltid tillräckligt prioriterat för att en värdig undervisning ska kunna bedrivas. Det kan handla om pengar, lokaler eller tid. Jag tycker mig se att det synliggör en hierarki i samhället som har hängt med sedan industriella revolutionen då hantverkaren effektiviserades bort och arbetarklassen tog över arbetet vid maskinerna. Gediget hantverk värderades inte längre och här behövs en normförändring inom skolan. Annars blir det svårt att lyfta våra ämnen, som är högaktuella.”

Fredrik Erenius, gymnasielärare i idrott och hälsa på Stagneliusskolan i Kalmar:

”Idrotten värdesätts inte lika mycket som exempelvis svenska. Ett av våra dilemman är balansen mellan teori och praktik eftersom styrdokumenten går allt mer åt det teoretiska hållet. Samtidigt pushar folkhälsodebatten för att vi ska ha så mycket praktik som möjligt. Betygsättningen är också svår. Jag har elever som är på väg in i allsvenskan i fotboll, men inte når högre betyg än C på grund av teoretiska krav. Jag har ingen åsikt här men det kan bli problematiskt.”

Carolina DiMaria, musiklärare på Gluntens Montessoriskola och adjungerad adjunkt på Uppsala universitet:

”Det är ganska ofta man får höra ’musik är ju ett praktiskt ämne, ni har inte samma ansvar och bedömningsbörda som vi’. Och att det är bättre att ha musik sista timmen, än exempelvis matematik. Samtidigt som nog få skulle neka till att musik är viktigt, så ser man det som ett pausämne. Det blir jag väldigt provocerad av. Eleverna jobbar med många förmågor under ett lektionspass, vilket kräver mycket koncentration.”

Magnus Myrberg, lärare i hem- och konsumentkunskap och SO-ämnen på Steningehöjdens skola i Sigtuna: 

”Min erfarenhet är att statusen för hem- och konsumentkunskap och dess lärare varierar ganska mycket från skola till skola. I vissa sammanhang ser skolledare, lärarkollegor och elever nog ämnet mest som ett skönt avbrott från den ’riktiga’ skolan, som en paus med lite matlagning och bakning. På andra skolor har ämnet en helt annan status, med samarbeten med andra ämneslärare med tydlig utgångspunkt i ämnenas kursplaner.”

Så trycker teorin bort praktiken

Teorin tar allt större plats i skolan. Vår granskning visar att undervisningstiden i de teoretiska ämnena har ökat med närmare 14 procent sedan 1994. Detta på bekostnad av det praktisk-estetiska blocket vars tid har minskat med drygt 19 procent. Så här har den totala undervisningstiden i grundskolan fördelats från 1994 fram till idag.

1994

69,9 % teori
28,4 % praktiskt-estetiskt
1,7 % elevens val
Totalt: 6 717 timmar 

Kommentar: En stor del av det praktisk-estetiska blocket, 387 timmar, består av öronmärkt tid för skolavslutningar, friluftsdagar och prao. Dessutom är barnkunskap, med 22 timmar i timplanen, fortfarande ett ämne.

1995

73,1 % teori
19,8 % praktiskt-estetiskt
7,1 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

Kommentar: Läroplanen Lpo94 införs och idrott förlorar 77 timmar, slöjd 76 timmar, bild 16 timmar och musik 16 timmar. Barnkunskap slopas och hemkunskap får sex av de tolv timmar som frigörs. Elevens val växer kraftigt när de 387 öronmärkta timmarna för skolavslutningar, friluftsdagar och prao tas bort. SO- och NO-ämnena växer med totalt 97 timmar och moderna språk förstärks med 74 timmar.

2012

73,1 % teori
21,1 % praktiskt-estetiskt
5,7 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

Kommentar: Läroplanen Lgr11 införs, slöjd får tillbaka 48 timmar och idrott får tillbaka 40 timmar av den tid ämnena förlorade vid införandet av Lpo 94. Timmarna tas från elevens val.

2022

75,5 % teori
21,9 % praktiskt-estetiskt
2,6 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Den totala undervisningstiden ökar när matematik växer med totalt 330 timmar och idrott och hälsa med 100 timmar under 2010-talet. En del av timmarna tas även från elevens val, som minskar med 205 timmar.

2023?

77,6 % teori
22,4 % praktiskt-estetiskt
0 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Skolverket föreslår att elevens val tas bort helt när nya läroplanen, Lgr22, införs. Av de 177 timmar som frigörs läggs 145 på NO- och SO-ämnena. De 32 timmar som blir över fördelas mellan hem- och konsumentkunskap (+ 12 timmar), musik (+ 10 timmar på lågstadiet) och bild (+ 10 timmar på lågstadiet). Det är fortfarande oklart när den nya timplanen införs, då politikerna ännu inte har klubbat förslaget.