Sök
Publishing-priset logga

Bildlärarnas ilska ledde till en helt ny förening

Vi undervisar i ett ämne som är viktigare än någonsin nu när barnen dagligen översköljs av bilder i sina telefoner som de måste få hjälp att tolka och förstå, säger bildläraren Janet Ericsson. Foto: Privat/Colourbox

Efter mer än 30 år utan en egen nationell plattform har bildlärare bildat en ny förening. Högst på dagordningen? Fler bildtimmar när elevens val tas bort.

För en vecka sedan överlämnade Skolverket sitt förslag för nya timplaner till regeringen. Men striden om innehållet, som bland annat innebär att elevens val skrotas, lär fortsätta.

Många ämneslärare har varit ute i debatten, inte minst bildlärarna. Engagemanget har vuxit sig så stort att några lärare den 14 mars lanserade den nya organisationen Bildlärarnas riksförening.

– Våra röster måste bli starkare, därför går vi samman, säger ordföranden Janet Ericsson, bild- och engelsklärare på Tunaskolan i Lund.

"Viktigare än någonsin"

Tidigare fanns ett Bildlärarnas riksförbund, men det uppgick 1990 i Lärarförbundet. Janet Ericsson är själv ombud för Lärarförbundet:

– Visst har förbundet försökt försvara bildlärarnas rättigheter, fackets kritik bidrog ju till att förslaget om att flytta fem bildtimmar från högstadiet till lågstadiet slopades.

Men det krävs mycket mer, menar hon. Det handlar om att uppgradera hela yrket:

– Vi är inte bara några som ”ritar lite och myspyser med eleverna”, vi undervisar i ett ämne som är viktigare än någonsin nu när barnen dagligen översköljs av bilder i sina telefoner som de måste få hjälp att tolka och förstå.

Remisshanteringen av Skolverkets förslag blev en ögonöppnare för henne:

– Trots att slopandet av elevens val i hög grad påverkar oss bildlärare fanns inte en enda remissinstans med bildanknytning. Inte en enda!

Vill ha kvar elevens val

Janet Ericsson, och andra bildlärare, är upprörda över att mer än 80 procent av de timmar som frigörs när elevens val slopas tillfaller SO- och NO-ämnena.

– De har stoffträngsel, visst, men det har vi också. Av guds nåde!

Idag har bildämnet 40 minuter på mellanstadiet och 60 minuter på högstadiet, bland föreningens krav finns att öka tiden till 60 respektive 80 minuter. Och så vill man ha kvar elevens val.

– När jag själv undervisade i elevens val hade vi alternativen bild, foto och film och det var det minst 40 procent av eleverna som valde det.

När föreningen bildades och man sparkade igång kampanjen ”Stärk bildämnet i skolan” så vände man sig också till hundratalet yrkesverksamma inom området – bildkonstnärer, arkitekter, scenografer, dockmakare och många andra.

– Vi har fått stöd av flera namnkunniga personer, bland annat både Lasse Åberg och Carl Johan De Geer!

Vilka reaktioner har ni fått från andra bildlärare?

– Ensidigt positiva! De är så tacksamma! Häromdagen var de en som skrev att ”jag är så ensam i min yrkesroll, äntligen kommer någon som kan föra min talan”.

Vill vara fristående

Janet Ericsson började arbeta som bildlärare för 28 år sedan, hon menar att ämnet nedmonterats kraftigt under hennes tid i yrket.

– På 90-talet var vi inte sällan tre bildlärare på en vanlig högstadieskola, idag är det ofta bara en kvar. Att ha helklass med 30 elever i ett laborativt ämne är väldigt svårt.

Kan nedmonteringen av bildämnet beskrivas i siffror?

– Det är just sådana grunddata som föreningen ska ta fram efter detta första intensiva skede, säger Janet Ericsson som kommer att använda påsklovet till att registrera nya medlemmar och ordna det praktiska i föreningsstarten.

Hem- och konsumentkunskapslärarna gör precis som ni och startar en egen förening, men under Lärarförbundets paraply. Varför knyter ni inte er förening till facket?

– Vi vill vara fristående och kunna samverka med bägge lärarförbunden. Och med andra som vill stödja vår sak.

LÄS ÄVEN

Därför svängde Skolverket efter bildlärarupproret

Lärarförbundets kritik mot nya timplanerna – nu backar Skolverket

Måttlig hkk-glädje efter Skolverkets nya timplansbesked

Fler ändringar i nya timplanerna