Sök

Juristen: Tidöförslaget strider mot Barnkonventionen

Maria Refors-Legge, doktor i utbildningsrätt, har tittat på Tidöavtalets förslag om att kommunal- och myndighetsanställda ska tvingas rapportera personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd. Hon ser flera problem.

Tidöavtalets förslag om att kommun- och myndighetsanställda ska informera polis och migrationsmyndigheter om personer som uppehåller sig i landet utan tillstånd, strider i lärares fall mot Barnkonventionen. Det menar Maria Refors-Legge, doktor i utbildningsrätt.

LÄS ÄVEN:"Lärare ska inte bli informatörer åt polisen"

Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020. Maria Refors-Legge, som doktorerat i skoljuridik, har granskat Tidöavtalets förslag om informationsplikt för kommunanställda och myndighetspersoner. Förslaget innebär att lärare kan tvingas rapportera elever som befinner sig i Sverige utan tillstånd.

LÄS ÄVEN: Affisch med barnkonventionens viktigaste artiklar

Risken finns att Tidö-förslaget om informationsplikt bryter mot Barnkonventionen i lärares fall. 

Detta säger Barnkonventionen

– Anmälningsplikten riskerar att komma i konflikt med barnets bästa. Men också med barnets rätt till utbildning – Barnkonventionen tar inte hänsyn till om du är asylsökande eller papperslös eller fast bofast och svensk medborgare. Bor du i Sverige och är ett barn har du rätt till utbildning, säger Maria Refors-Legge.

Hon uttrycker också oro för att avgörandet om anmälan landar i lärarnas knä.

– Om lagstiftaren inte löser tolkningsfrågorna blir det lärarna på golvet som får tolka. Vad blir konsekvenserna om en lärare struntar i reglerna? Kommer någon ha tillsyn att reglerna följs? Kommer det finnas sanktioner knutna till det, eller kommer det vara en tandlös bestämmelse. Det är illa nog eftersom det är skrämseltaktik inför barnen det handlar om. Riskerar lärarna sin legitimation så sitter lärarkåren med frågorna i knät och välja mellan sitt eget jobb och det moraliskt bästa valet, säger hon.

Då kan lärarna tvingas fatta juridikbeslut

Exakt hur lång tid det tar att ta fram en lag är svårt att bedöma.

– Ur en rättsvetenskaplig synvinkel så skulle man önska att den här typen av förslag utreds ordentligt och att det får ta tid. Men vis av erfarenhet och hur det brukar kunna gå till när man är ivrig från politiskt håll så går det för snabbt. I värsta fall får vi en reglering som är snabbt genomarbetad och kanske inte statligt utredd. Och då kan det bli lärarnas uppgift att tolka bestämmelserna, säger Maria Refors-Legge.

LÄS ÄVEN: 

Barnkonventionen är inte bara floskler

Skoljuristen: Så får lärare ingripa

Podcast: Hårdare tag i skollagen – men hur hjälper det lärarna?