Sök

Sex av tio kommuner saknar beredskap

På Malmö Latinskola dödades två lärare när en elev gick till attack. Till höger: Den 15-åriga eleven på Källebergsskolan i Eslöv maskerade sig vid attacken. Obs! Bilden är ett montage. Foto: Johan Nilsson/TT och Polisen

Efter tre allvarliga skolattacker, där lärare dödats och skadats under ett drygt halvår i Sverige, visar Lärarens ­omfattande granskning att få skolor är förberedda på en attack. Närmare sex av tio ­kommuner saknar en övergripande kris- och beredskapsplan mot pågående dödligt våld för sina skolor och ännu färre har en plan över hur de bör ­arbeta förebyggande.

Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet, är kritisk till att beredskapen är så dålig i Sveriges skolor. Skolan ska vara en trygg plats för lärare och elever, poängterar hon.

– Vi måste se sanningen i vitögat att risken för den här typen av hot och våld också finns. Man måste ha en beredskap för det, även om annat våld kan förekomma oftare, säger hon.

Fredrik Hemmensjö, rektor Malmö Latin.

Det senaste skoldådet skedde den 22 mars i år. Då dödades två kvinnliga lärare av en 18-årig elev på anrika Malmö Latinskola i centrala Malmö. 

– Det fanns ingen som i sin vildaste fantasi kunde tro att något sådant här skulle kunna ske på Malmö Latin, sade rektorn Fredrik Hemmensjö, i en intervju i Kvällsposten/Expressen ett par veckor efter dådet.

Kanske sätter Fredrik Hemmensjö ord på varför så många kommuner och skolor i Sverige saknar en kris- och beredskapsplan för hur lärare och elever bör agera i en situation med pågående dödligt våld (PDV). Våra intervjuer och enkätsvar från kommunerna antyder det. För många känns det osannolikt att något skulle kunna hända i just deras kommun och skolor.

Pågående dödligt våld

Pågående dödligt våld – PDV – brukar en händelse betecknas där en eller flera gärningsmän attackerar så många som möjligt på en plats eller i en byggnad i syfte att skada och/eller döda dem. Ofta används ett eller flera olika typer av vapen vid en sådan händelse. 

I Lärarens stora granskning har 258 av 290 kommuner besvarat frågor om de har centrala beredskapsplaner mot pågående dödligt våld och/eller har motsvarande plan för förebyggande arbete mot PDV. En majoritet har styrkt sina svar genom att bifoga de efterfrågade handlingsplanerna eller andra liknande dokument. Totalt har 89 procent av Sveriges kommuner besvarat frågorna. 32 kommuner har inte svarat trots minst en påminnelse mellan den 12 januari och 4 april 2022.

Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet.

Lärarens stora granskning visar att:

144 (56 procent) av de 258 kommuner som svarat inte har några skrivningar om pågående dödligt våld (PDV) i sina centrala kris- och beredskapsplaner för skolan. Av de kommunerna som svarat nej uppger dock 31 kommuner att det kan finnas skrivningar om PDV i enskilda skolors krisplaner om hot och våld. 32 kommuner som svarat nej uppger också att de är på gång att förändra sina gamla planer för att inkludera PDV.

114 (44 procent) av de 258 kommunerna som svarat anger att de har kris- och beredskapsplaner mot pågående dödligt våld på central nivå för skolorna i kommunen. 44 av de kommunerna uppger att det även kan finnas lokala planer med PDV på enskilda skolor. En del av de lokala planerna har baserats på den ”centrala mallen” men vidareutvecklats utifrån skolans specifika förutsättningar.

Av de 114 kommuner som berör PDV i sina centrala krisplaner eller som har specifika planer för pågående dödligt våld har många utgått från Skolverkets stödmaterial ”Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer”. 

Enligt Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverkets skolutvecklingsavdelning, är materialet om ”säkerhet och krisberedskap” ett av Skolverkets mest använda material just nu:

  Det är klart att det sprider oro bland personal, vårdnadshavare och elever när det inträffar en sådan allvarlig och tragisk händelse som i Malmö. Det gäller att ta den här oron på allvar och vara tydlig med hur man arbetar på varje enskild skola och förskola. Det är så man kan möta oron så den inte övergår i rädsla och panik, säger hon.

Två lärare på Malmö Latinskola mördades av en elev. På bilden syns minnesplatsen utanför skolan. Foto: Krister Hansson/Aftonbladet

Maria Elmér betonar att det är viktigt att arbetet mot PDV inte stannar vid en central plan utan att det är det lokala och förebyggande arbetet ute på skolor och förskolor som är det viktigaste.

En attack sker som regel snabbt och oväntat. Ofta är den över inom loppet av 5-15 minuter. Polisen kanske inte hinner fram förrän attacken är över. Ett förebyggande arbete kan i bästa fall hjälpa till att fördröja ett PDV-förlopp och förhindra att personal och elever skadas eller dör vid en attack mot en skola.

Lärarens granskning visar att bara 71 kommuner av 258 (27 procent) svarat att de har en plan där de beskriver hur de ska arbeta förebyggande mot PDV. 

Drygt sju av tio kommuner har inte nämnt något i sina hot- och krisplaner kring hur man kan arbeta förebyggande. 21 kommuner svarar att de är på gång att ta fram planer för att arbeta förebyggande på olika sätt mot PDV. Ett 30-tal kommuner, som inte har en skriftlig plan för förebyggande PDV-arbete, har ändå ett förebyggande arbete som de beskriver. 

Förebyggande arbete

Kommunernas förebyggande arbete kan delas upp i olika delar. Det kan handla om att se över larmsystem, bygga om skolor och förskolor, märka upp skolbyggnader, se över utrymningsvägar, skaffa trygghetslarm, se över skolornas ingångar och lås på dörrar och lokalisera platser på en skola där konflikter lätt uppstår. 

En annan del är att utbilda framför allt rektorer och personal genom föreläsningar, rollspel, praktiska övningar i exempelvis inrymning i ett klassrum eller utrymning av en skolbyggnad under en fiktiv PDV-attack. Det kan också handla om att lära sig mer om extremistiska uttryck eller hur man bemöter psykisk ohälsa. 

Den tredje och vanligaste delen av det förebyggande arbetet som kommunerna beskriver handlar om att arbeta elevvårdande och trygghetsskapande för att motverka kränkningar och våld. 

Kommunerna har, förutom att besvara Lärarens frågor, lämnat ut 369 kris- och beredskapsplaner på kommunal nivå gällande skolan eller exempel från enskilda skolor som kommunerna bedömt varit det vi efterfrågat. Vi har kontrollerat samtliga dokument för att se om de innehåller skrivningar om pågående dödligt våld och hur det ska hanteras i ett akut och/eller förebyggande skede. Spännvidden på ­innehållet och kvaliteten i materialet är stor, och kommunerna har valt olika vägar. En del kommuner har basala centrala planer, mer att beteckna som mallar, som innehåller viktiga grundelement om PDV som sedan vidareutvecklas i lokala planer utifrån skolornas specifika förutsättningar. Andra har begärt in lokala planer, använt det bästa i dem till en central plan som sedan skickats tillbaka till skolorna för att vidareutveckla dem lokalt. 

Man ska inte behöva tveka i ett akut läge. Det ska vara tydligt hur man kan agera både i en förebyggande situation men även i en akut situation.

Hos de flesta kommuner som svarat ja ingår pågående hot och våld som en del i en större handlingsplan eller krisplan för skolorna, som berör alla möjliga former av hot och våld. 

Avsnittet om PDV är ofta beskrivet väldigt kortfattat. Vi bedömer att sammanlagt 32 kommuner har mer genomarbetade planer mot pågående dödligt våld varav ett fåtal kommuner, som exempelvis Ale och Västerås, har mer omfattande PDV-planer.

De mer genomarbetade PDV-planerna kan innehålla delar kring det akuta skedet men också ge råd om förebyggande arbete som kan vidareutvecklas i lokala planer på skolnivå utifrån varje skolas specifika förutsättningar och bli mer ”hands on”.

En handlingsplan är ingen garanti för att man inte kan råka illa ut eftersom varje situation med pågående dödligt våld ser så olika ut. Men att förbereda sig för det ”osannolika” ökar chanserna för att förloppet vid en PDV-situation inte slutar i en katastrof.

Maria Elmér, Skolverket

I Malmö stads gymnasieskolor fanns det en ”Handlingsplan för en trygg och säker skola” som innehöll skrivningar med rutiner för hur personal och elever ska agera vid pågående dödligt våld. Huvudbudskapet var: 

1. Fly 

2. Göm 

3. Slåss

Omständigheterna gjorde att det inte blev så.

– Rutinerna måste ändå vara glasklara. Man ska inte behöva tveka i ett akut läge. Det ska vara tydligt hur man kan agera både i en förebyggande situation men även i en akut situation. Ju tryggare man är med hur man ska agera när en sådan situation uppstår desto mindre oro behöver man gå runt och bära på, säger Maria Rönn. 

Här är länen med bäst och sämst beredskap

I de folkrika storstadslänen har Stockholm en viss övervikt av kommuner som har övergripande kris- och beredskapsplaner mot PDV medan Västra Götaland och Skåne har något fler kommuner som inte har PDV-planer. Både Skåne och Västra Götaland har också fyra kommuner vardera som inte svarat

Östergötland, Kronoberg, Värmland, Västmanland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten har en klar övervikt av kommuner som inte har PDV-planer. Jönköping och Gävleborg är de län som har en tydlig övervikt av kommuner med PDV-planer. Övriga län har en någorlunda jämn fördelning av kommuner som har eller inte har PDV-planer.

sverige.jpg

Stockholm (26 kommuner)

14 ja

11 nej

1 ej svar

Uppsala (8 kommuner)

3 ja

3 nej

2 ej svar

Södermanland (9 kommuner)

4 ja

3 ja

2 ej svar

Östergötland (13 kommuner)

3 ja

9 nej

1 ej svar

Jönköping (13 kommuner)

9 ja

3 nej

1 ej svar

Kronoberg (8 kommuner)

1 ja

6 nej

1 ej svar

Kalmar (12 kommuner)

7 ja

5 nej

Gotland (1 kommun)

1 ej svar

Blekinge (5 kommuner)

1 ja

2 nej

2 ej svar

Skåne (33 kommuner)

13 ja

16 nej

4 ej svar

Halland 6 kommuner

3 ja

3 nej

Västra Götaland 49 kommuner

20 ja

25 nej

4 ej svar

Värmland (16 kommuner)

4 ja

10 nej

2 ej svar

Örebro (12 kommuner)

4 ja

5 nej

3 ej svar

Västmanlands (10 kommuner)

1 ja (Västerås)

7 nej

2 ej svar

Dalarna (15 kommuner)

7 ja

6 nej

2 ej svar

Gävleborg (10 kommuner)

6 ja

3 nej

1 ej svar

Västernorrland (7 kommuner)

4 ja

3 nej

Jämtland (9 kommuner)

2 ja

7 nej

Västerbotten (14 kommuner)

4 ja

9 nej

1 ej svar

Norrbotten (14 kommuner)

4 ja

8 nej

2 ej svar