Sök

Så möter ­Finland hoten mot skolan

Finland, som under 2000-talet hade två allvarliga skolskjutningar, möter ­hoten mot skolan med säkerhetslärare och skärpta byggregler.
– Elever och skolpersonal behöver veta vad de ska göra om det uppstår en farlig situation, säger Markus Torvinen, undervisningschef i Tuusula, en av de kommuner som drabbats svårt av dödligt våld.

 

I november 2007 sköt en 18-årig man ihjäl åtta personer på en högstadie- och gymnasieskola i samhället Jokela, ett par mil norr om Helsingfors. Rektorn, sex elever och skolans sjuksköterska dog under attacken som slutade med att förövaren tog sitt eget liv.

– Den tragiska händelsen bidrog till att vi utvecklade vårt säkerhetstänkande, säger Markus Torvinen, undervisningschef i Tuusula kommun, där Jokela skola ligger.

Skolskjutningen fick stor uppmärksamhet i internationell media och blev i Finland starten för en debatt om skyddet av elever och personal.

Regeringen ändrade byggreglerna så att det på nybyggda skolor måste finnas en extra dörr i klassrummen, som elever och lärare kan använda i en nödsituation. Dessutom infördes krav på att alla fönster i klassrummen ska gå att öppna. 

Markus Torvinen, Tuusula kommun

I varje skola måste det finnas en säkerhetsplan och en säkerhetslärare som tillsammans med rektorn planerar skolans säkerhet. 

– I våra skolor tränar elever och lärare regelbundet på att gömma sig i klassrummet och ta sig ut ur skolbyggnaden på ett säkert sätt, säger Markus Torvinen.

Beroende på skolans storlek, har säkerhetsläraren har en halv till en hel timme i veckan avsatt för att se till att säkerhetsplanen följs, att alla lärare vet vad planen innehåller och hur de ska agera om en hotfull situation skulle uppstå. 

I uppdraget ingår också att förbereda kollegorna för andra situationer, som till exempel bränder eller större elavbrott. Det måste också finnas en beredskap för hur personal och elever uppträder om någon kommer till skolan och uppträder aggressivt.

Säkerhetsläraren går igenom rutiner och bevakar att skolans utrustning är i trim. Inte minst är det viktigt att högtalarsystemet fungerar.

– Alla behöver veta vad de ska göra om det uppstår en farlig situation. Viktigast för oss har hela tiden varit att skapa en atmosfär där både elever och lärare känner sig trygga och att de alla tillhör gemenskapen i skolan, säger Markus Torvinen.

Kurt Torsell, Utbildningsstyrelsen

Året efter tragedin i Jokela, i september 2008,utförde en annan ung man en liknande massaker på en yrkeshögskola i Kauhajoki i södra Österbotten. Totalt elva personer sköts till döds och även i det fallet begick gärningsmannen självmord.

I oktober 2019 dödades en kvinna och ett tiotal personer skadades när en man gick till angrepp med ett svärd på en yrkesskola strax utanför Kuopio i östra Finland. I skolan finns både vuxenutbildning och gymnasieutbildning.

Sedan dess har inga liknande ­attacker med dödlig utgång inträffat i Finland, däremot har det uppstått några hotfulla situationer där skolor utrymts eller polisen tagit någon ­person i förvar.

– Just nu står framför allt mobbning och trakasserier på agendan. Skolskjutningarna har hamnat lite i bakgrunden, säger Kurt Torsell, direktör vid Utbildningsstyrelsen, som är Finlands motsvarighet till Skolverket i Sverige.

En effekt av skjutningarna, som Kurt Torsell pekar på, är att kraven på begränsning av vapen har ökat och vapenlagstiftningen är också strängare i dag än före attackerna.

– Vapenfrekvensen i Finland är hög och båda skolskjutningarna skedde med lagliga vapen, säger han. 

Även i Finland pågår en debatt om elevers psykiska hälsa och möjligheten att upptäcka och förstå elever som inte mår bra. Skolorna i Tuusula har i olika omgångar arbetat med kampanjer för att minska mobbning. Ett motiv är insikten om att när elever blir mobbade och isolerar sig, finns en risk att de vänder sig till nätet och utvecklar destruktiva tankar i kontakt med likasinnade.

Under våren har Markus Torvinen och skolledarna i Tuusula kommun fått ett nytt uppdrag.

– Just nu pratar vi mycket om hur vi ska hjälpa ukrainska flyktingar och hur vi kan organisera undervisning för deras barn, säger Markus Torvinen.