Sök

Flera skolattacker som aldrig blev av – polisen avslöjar

Flera möjliga skolattacker har avvärjts under den senaste tiden. Det säger Jarl Holmström, biträdande polischef i polisområde Syd. Nu vill han att regeringen ska lätta på sekretessen mellan skolor, polis och andra myndigheter.

LÄS ÄVEN: Sex av tio kommuner saknar beredskap

Efter attacken på Källebergsskolan i Eslöv har polisen i Skåne utrett sin egen hantering av tiden innan brottet. Eslövspolisen har vid flera tillfällen haft kontakt med familjen och den femtonårige pojke som knivhögg sin lärare.

Rapporten kom att växa i och med skolattackerna i Kristianstad och på Malmö latin.

– Vi har haft flera fall i hela landet med copy-cats, med utpekade offer och datum. Flera ungdomar som ser det här och av någon anledning vill ta efter, säger Jarl Holmström.

Hur många vill han inte säga.

"Tror att det är en ökning”

– Jag tror att det är en ökning, men det händer inte varje dag så det är svårt att säga. Vi har fått ett ökat fokus, det är fler som uppmärksammar det men också fler som inspireras. Men jag vill vara försiktig med att dra en förhastad slutsats, säger han.

Innehållet i rapporten om de tre skolattackerna i Skåne är hemligt, och Jarl Holmström vill bara uttala sig i generella termer.

– När det är så unga gärningsmän så finns det ett sekretessbekymmer mellan myndigheter, socialtjänst, vårdinrättningar, skola och polis. Vi tycker att vi har agerat på den kunskapen vi har haft men vi har inte haft hela lägesbilden, säger han.

Lärare och rektor i Eslöv har larmat både till socialtjänst och polis innan attacken.

Vad vill du säga till dem?

– Jag har inte tillräckligt tydlig detaljupplösning i det enskilda ärendet. Men jag skulle säga att det är viktigt att varje aktör, vård, skola, socialtjänst och polis, att vi delger varandra de kunskaper som vi kan dela. Men vi är begränsade av sekretessen.

Därför kommer han att föreslå att poliskåren går vidare med krav på regeringen om att få häva sekretessen i vissa, liknande fall.

– Sen får man fundera på om polisen ska ha tillgång till all information om en ung person som kanske inte tidigare är dömd, eller kanske inte misstänkt för brott. Jag vill inte själv säga hur jag tycker att det ska vara, men saknar vi delar av lägesbilden kan man inte förvänta sig att vi kan agera som om man hade hela läget, säger Jarl Holmström.

Polisen vill också kunna utföra hemlig telefonavlyssning och dataavläsning även innan någon misstänks för ett brott, idag krävs brottsmisstanke och tillstånd från domstol.

– Man kan tänka sig att personer som umgås över nätet hittar varandra på chattforum och sporrar varandra till något som kan vara brottsligt, säger han.

Hur ska man tänka som lärare?

– Hur man för vidare kunskap eller oro kring en enskild individ. Alla som känner den oron behöver bidra med sitt perspektiv och inte litar på att detta fångas av någon annan organisation. Alla som reagerar måste agera och föra kunskapen vidare till socialtjänst och föräldrar.

Framöver väntar en nationell genomgång av skolattackerna, som polisen ska ha klar i god tid innan valet i september.

– Problemet är allvarligt. Jag kopplar det samman med en hög grad av psykosocial ohälsa bland ungdomar. Så länge det finns och så länge man befinner sig i en skolmiljö så finns det här problemet, säger Jarl Holmström.

LÄS ÄVEN:

Skolattack avvärjd – tonåring skulle döda

Terrorforskaren: ”Det fanns massa signaler”

Säpo om skolattackerna: "Digitala plattformar en riskmiljö”