Sök

Attacken mot lärarna efter SD:s framgång

Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtinstitutet i Göteborg, ger Läraren.se sina bästa tips för att hantera extremism och polarisering i klassrummet.

En hård debatt på Twitter slår mot lärarna – när de vittnar om att elever är rädda för att bli utvisade efter Sverigedemokraternas valframgångar.
”Ert fel” menar motståndarna.
– Valet har framkallat explicit rasism, säger forskaren Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet.

LÄSTIPS: Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd

Våren 2022 lade Sverigedemokraterna ett förslag om att utvisa hela familjer om en medlem begår allvarliga brott.

En SD-kampanj i tunnelbanan och en partimedlems inspel om återvandring har också rört upp starka känslor.

Mot bakgrund av detta och SD:s framgång i valet, vittnar lärare på Twitter om indvandrade elevers rädsla för utvisning.

Ministerns hyllning till utsatta läraren

Bland lärarna finns Sara Bruun, som nu backas av bland annat utbildningsminister Anna Ekström (S):” Lärare med civilkurage. Tack” skriver den avgående ministern.

Lärarprofilen har fått ta emot hat och elaka kommentarer efter sitt inlägg. Bland de över 200 kommentarerna är den mest återkommande åsikten att elevernas rädsla beror på lärarna själva. 

"Ni vänsterblivna lärare är ju sjuka i huvudet” skriver en.

”Sluta ljug för våra elever så slipper ni nog de frågorma” en annan.

”Det är ni som är problemet. Skärp till er” en tredje. 

”Stackars dig batikhäxa som underblåser något du själv skapat” är ytterligare en kommentar.

SD-ledamoten Robert Stenkvist skriver: ”Samtidigt är det just NI som skrämt upp dessa elever med lögner”.

Bland kritikerna finns också Magnus Jacobsson, kristdemokratisk riksdagsledamot:

”Grymt hemskt att vuxna människor på grund av egen vinning har skrämt upp barn och ungdomar på detta sätt” skriver han i tråden.

Men han menade aldrig att det är lärarnas som skrämt barnen, säger han. Tweeten riktade sig mot den politiska oppositionen.

– Jag har inga problem med att be om ursäkt, jag har ansvar för mina ord och i det här fallet min otydlighet, säger han till Läraren.se.

Nu funderar han på att lämna sina sociala kanaler. Inte för diskussionen efter Sara Bruuns post, utan för att klimatet är så hårt. Magnus Jacobsson menar att det stjäl utrymme från sakfrågorna.

– Jag tror att hetsen mot poliser, lärare, public service, är farlig. Och man bidrar till den hetsen om man brunsmetar oss när vi säger att vi ska prata med SD. Och vi bidrar till hetsen om vi inte tar avstånd när folk blir hotade. Vi politiker behöver komma tillbaka till att diskutera sakfrågor och inte färger, säger han.

Christer Mattsson, forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Nora Lorek

Så drabbas lärare i vardagen

Polariseringen dyker också upp i klassrummet.

Christer Mattson forskar om högerextremism vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet, och har under sina senaste fältstudier märkt att klimatet hårdnat på de orter där det sedan länge finns hög tolerans för rasistiska åsikter och uttryck.

– Valet har framkallat explicit rasism, man säger orden ännu mer. Det blir ännu mer närvarande, säger Christer Mattsson.

Samtidigt har skolan ett demokratiuppdrag och en värdegrund, och polariserade åsikter i klassrummet kan bli en utmaning för lärare.

En studie om antisemitism i Malmö visar att lärare undviker att ta upp känsliga frågor av rädsla för jobbiga situationer i klassrummet. Vad vill du säga till dem?

– Det är inte jättelätt att vara lärare. Lärare som duckar befinner sig förmodligen i ett sammanhang där de inte får stöd från kollegor eller skolledning. Någonstans behöver man få kraft, säger Christer Mattsson.

Så jobbar du med empatisk nyfikenhet

Forskaren Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet i Göteborg anordnar lärarkurser i att hantera extremism. Han tipsar om empatisk nyfikenhet i bemötandet av elever med till exempel rasistiska åsikter. 

Kartlägg systematiska kränkningar

– Empatisk nyfikenhet förutsätter empatisk gränssättning och trygghet. Trygghet finns inte om jag blundar för att människor blir utsatta för olika former av övergrepp. Det är som samhället i stort. Vi har yttrandefrihet men ett regelverk som begränsar den för att vissa uttryck skadar andra människor, säger han.

Kolla läget i klassrummet

– Om man är på en skola där väldigt många har invandrarbakgrund och kanske inte har permanent uppehållstillstånd, i förorten eller stora städer. Då kan man ha den diskussionen i storgrupp. Om man befinner sig i en skola i en mindre kommun, kanske i glesbygd, och där man ser man en högre mobilisering av elever som inte tycker om invandrare, då har jag ett ansvar att skapa trygghet. Då måste jag ta mig an eleverna som känner sig otrygga, kanske för sig, och ta reda på vad de är rädda för.

Så ser du osynliga mekanismerna

– Det är ett svårartat triangeldrama. Vi har elever som är vana sedan generationer att använda n-ordet, sen har vi lärare som ser ner på de vita eleverna därför att de kommer från bruksortsmiljö och lågutbildade föräldrar och till slut hör man inte vad de säger. Det jag har visat på i fältstudier är att invandrade elever i de här områdena gör sig osynliga för att göra sig osårbara för den här typen av explicit rasism, säger Christer Mattsson.

Så utgår du från eleverna

Det viktigaste är att ta utgångspunkt i elevernas föreställningsvärld. Så fort du flyttar fokus till en politisk åsikt eller ett parti så behöver inte eleverna ta emotionellt ansvar.

Frågorna som driver samtal 

– Jag tar upp ett tema på en lektion och blandar min elevgrupp så att det sitter i slumpade grupper om fem personer och så får de svara precis hur de vill bara de är överens om ett svar. Till exempel ”är alla människor lika mycket värda”, och motivera svaret. Ska jag svara själv är det enkelt men om jag sitter med fyra andra som har helt annan uppfattning så krävs det arbete.

Varningen – detta måste du undvika

– Undvik alla situationer där elever flyttas in i ett hörn, så kallad konfrontativ pedagogik; Fyrhörnsövningar eller heta stolen där jag måste visa upp inför klassen och ta ställning i vissa frågor.

Gränser – när någon kränker

– Det viktigt att avbryta aktiviteten. Så pratar jag lite med eleven själv och ber om några minuter efter lektionen. ”Jag förstår att det är jobbigt när andra blir arga. Men det handlar om vad du sa”. När jag validerat aggressionen och skapat utrymme för reflektion så kan jag diskutera frågan med eleven.

Så skyddar du utsatta elever

– Det kan handla om att klargöra vad den personen har för rättigheter men också att jag måste företräda dessa rättigheter och kanske anmäla och ta tag i det.

Källa: Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet.

MER LÄSNING: 

Så agerar du när elever uttrycker extrema åsikter

Friskola stängs: ”Risk för eleverna”

Här är lärarnas viktigaste frågor inför valet