Sök

Lönen är lärarnas viktigaste fråga inför valet

Foto: Johan Strindberg

Leina Niklasson har arbetat som lärare i trettio år. Hon vill se en ny modell för att minska lönegapet som uppstått mellan ­erfarna och nyutexaminerade lärare.

Fram till och med vårterminen har ämnesläraren Leina Niklasson de senaste åren arbetat på Järvaskolan (friskola) och före det jobbade hon många år på Hjulstaskolan (kommunal skola). Nu har hon tagit vad hon kallar för en timeout och tänker sig att hon som fyller 63 i oktober kommer att kunna hoppa in på vikariat längre fram.

– Innan har jag bland annat jobbat i åtta år på en resursskola, en behandlingsskola. Vi hade en lönemodell där som innebar att vi alla, oavsett ålder och yrke, hade samma lön. Det fanns lärare där, det fanns familjeterapeuter och många andra. Det finaste var att det inte fanns någon lönekamp sinsemellan och det gjorde att man kunde hjälpas åt på ett annat sätt, säger Leina Niklasson. 

Hon menar att det i dagens skola har blivit att många lärare kör sitt eget race, mycket på grund av hur lönesystemet ser ut.

På ytan håller alla god min, men i verksamheten uppstår spänningar och det som händer är att man börjar konkurrera ut varandra.

– På ytan håller alla god min, men i verksamheten uppstår spänningar och det som händer är att man börjar konkurrera ut varandra, säger Leina Niklasson.

Hon påpekar att hon är starkt emot karriär- och förstelärartjänster som hon menar leder till motsatsen till det hon förespråkar, en skola där personalen jobbar tillsammans. 

– Det gör bland annat att rektorerna får en enorm makt över lönebildningen och facket sätter inte emot tyvärr, om du är missnöjd med lönen får du bara höra att du ska söka dig till en annan skola. Det här skapar svaga lärare och det är därför så få lärare är ute och tar debatten, menar Leina Niklasson.

En ny lönebildningsmodell är vad hon efterlyser. Hon tycker att lärarlönerna måste upp generellt, och samtidigt menar hon att löneskillnaderna mellan olika lärare måste bli mindre. 

– Du ska ha en ingångslön som är rimlig, du ska väga in utbildning och antal år i yrket, och extra ansvar och extralektioner ska ge mer pengar. På Järvaskolan har vi haft ett system med söndagsskola där elever, som till exempel inte har klarat ett prov i historia, får komma in och jobba nästkommande söndag. Då har man som lärare fått extra betalt för det. Det tycker jag är rimligt, säger Leina Niklasson. 

Men, poängterar hon, är man nyexaminerad, trettio år gammal och blir erbjuden 45 000 kronor av rektorn, inte säger man nej då.  

– Det är klart att du som individ tackar ja och kommer in i en lärargrupp där andra har jobbat mycket längre och har mycket lägre löner. Men det skapar splittring och dålig stämning. 

Hon lägger till att det är nödvändigt att ha en helt annan lönebildningsmodell i offentlig verksamhet som är samhällsbärande, inom vården, polisen och skolan, än i näringslivet. 

– Det allvarligaste med modellen som råder i den svenska skolan är att när flera lärare samverkar för att pusha elever, så värdesätts inte det eftersom en individuell lönesättning fokuserar på individuella prestationer, säger Leina Niklasson.

Detta vill partierna göra åt lärarlönerna

Socialdemokraterna vill:

Se höjda lärarlöner, genom fortsatt satsning på det av regeringen införda statliga lärarlönelyftet, utöver den normala lönerevisionen. Högre lönetillägg för karriärtjänster i utanförskapsområden.

Moderaterna vill:

Ha kvar den statliga satsningen med avsatta medel för att förbättra lärarlönerna. 

Fortsätta att bygga ut karriärtjänsterna för lärare som alliansregeringen införde. Viktigt att motverka tendenser att lärare byter skola enbart i syfte att få upp sin lön.

Miljöpartiet vill:

Hålla i de satsningar på lärarlöner som införts under tiden då Miljöpartiet suttit i regering.  

Se att arbetsgivare i högre grad premierar kontinuitet och erfarenhet, så att lärare inte behöver byta jobb för att ta del av lönehöjningar. 

Införa ett professionsprogram för att främja lärares karriärutveckling.

Kristdemokraterna vill:

Se ett nationellt professionsprogram och meriteringsystem, lönekartläggningar och mätning av kunskapsutvecklingen på varje skola, för mer rättvisa löner. 

Ha fler karriärtjänster. 

Se en nationell skolpengsnorm som säkrar god löneutveckling i hela landet.

Vänsterpartiet vill:

Öka statsbidragen till kommunerna.

Stoppa att skolors pengar försvinner till vinster. Arbetsmarknadens parter ska sätta lönerna, men dessa åtgärder skapar utrymme för höjda lärarlöner.

Sverigedemokraterna vill:

införa ett karriärsystem, där lärarna efter dokumenterade resultat inom sin profession ska kunna göra lönekarriär. Det skulle gynna erfarna lärare som stannar kvar.

Att kommunerna fokuserar på sina kärnuppdrag, till exempel skolan.

Centerpartiet vill:

Se tydliga karriärvägar, högre lön till bra lärare och kompetensutvecklingsgaranti.

Utöka karriärtjänster för rektorer och lärare i skolor med långvarigt låga resultat.

Liberalerna vill:

Att lärarlönerna höjs och erfarenhet syns på lönen. Satsar 16 miljarder mer på skolan kommande år, bland annat för lärares villkor. 

Staten ska överta ansvaret för finansieringen av lärartjänster.

LÄS ÄVEN:

Han är ny - men tjänar mest i arbetslaget