Sök

Förslaget på timplaner väcker debatt

De samhällsorienterande ämnena får mer än dubbelt så många extra timmar som No-ämnena, när elevens val föreslås plockas bort i de nya timplanerna. Foto Colourbox

I Skolverkets förslag till ändrade timplaner får ämnena historia och samhällskunskap den största ökningen av timmar i grundskolan medan elevens val tas bort helt. Förslaget har nu skickats ut på remiss – men det har redan väckt debatt.

LÄS MER: Hela listan – så fördelas undervisningstiden per ämne

Roger Persson, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning för grundskoleenheten säger att det inte är var dag som Skolverket föreslår att regeringen ska ta bort ett helt ämne, men det har legat i deras uppdrag att överväga från regeringen.

Roger Persson, undervisningsråd Skolverket läroplansavdelningen för grundskoleenheten

– Vi har naturligtvis varit bekymrade över att föreslå att en del av elevernas möjligheter att fördjupa sig i vissa ämnen, som de själva har valt, kan försvinna. Men när vi har undersökt vad elevens val används till så har vi nästan överallt mötts av åsikten att vi borde ta bort elevens val och att det är bättre att lägga tiden på ämnen som behöver förstärkas och att eleverna får tycka till inom ramen för de vanliga ämnena, säger Roger Persson.

Skolverkets undersökning visar att det har varierat vad elevens val används till utifrån vilka resurser enskilda skolor och kommuner har. Enligt Roger Persson har det inneburit att elevens val blivit en olikvärdig verksamhet.

Om elevens val försvinner så försvinner även möjligheten att läsa ytterligare ett nybörjarspråk. Den möjligheten har utnyttjats av cirka 2 800 elever under läsåret 2019/2020. Skolverket föreslår att möjligheten att anordna nybörjarspråk kvarstår inom ramen för skolans val. Det finns även skolor som använt elevens val till modersmålsundervisning men det är inte så vanligt och skulle, enligt Skolverket, få marginella effekter.

LÄS MER: Wiman: Förlust för svensk skola om elevens val tas bort

Elevens val redan bantat

Skolverket föreslår även åtgärder för att fler elever ska läsa ett modernt språk utöver svenska och engelska. Skolverket föreslår att möjligheten att välja svenska (svenska som andraspråk) och engelska istället för ett modernt språk generellt tas bort. Det valet ska, enlig förslaget, endast kunna göras för nyanlända elever som inte läst engelska när de börjar årskurs 6 i grundskolan eller senare nybörjarundervisning i språket.

Redan till höstterminen 2019 gjordes förändringar i timplanerna som minskade timmarna i elevens val. Av de då 382 timmarna omfördelades 105 timmar till matematik och 100 timmar till ämnet idrott och hälsa från elevens val. Kvar blev 177 timmar.

Skolverket föreslår nu att elevens val slopas helt och att timmarna ska omfördelas till andra ämnen. Timmarna ska enligt förslaget läggas främst på de samhälls- och naturorienterande ämnena men även ämnena bild, musik och hem- och konsumentkunskap får en liten pott med timmar vardera.

Historia får flest timmar

De samhällsorienterande ämnena får, enligt förslaget, mer än dubbelt så många extra timmar som No-ämnena. De 103 extra timmarna ger de fyra ämnena sammanlagt 988 timmar under grundskolan. Ämnet Historia får mest och garanteras 20 timmar extra på mellanstadiet och 30 timmar på högstadiet.

Samhällskunskapen får 5 timmar extra på mellanstadiet och 15 timmar på högstadiet medan religion och geografi får nöja sig med 5 timmar vardera under såväl mellanstadiet som högstadiet. Resterande timmar får skolorna och So-lärarna fördela fritt mellan de fyra ämnena utifrån hur undervisningen är upplagd.

Förslaget har, trots möjligheten att fördela om en del av timmarna mellan ämnena, retat upp försteläraren Åsa Colliander Celik i Geografi på Mälarhöjdens skola i Stockholm och Anders Fridfeldt, geograf och tidigare utbildningsansvarig för geografiprogrammet vid Stockholms universitet.
De anser att Skolverket med sitt förslag gör en värdering av ämnenas betydelse och marginaliserar geografi samtidigt som ämnet blivit alltmer relevant genom framtidsfrågor som klimatförändringar och hållbar utveckling.

De naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi får, enligt Skolverkets förslag, en ökning med 50 timmar av dagens timplan vilket totalt ger 650 timmar under grundskolans 9 år. Fem timmar extra per ämne garanteras elever under mellanstadiet och lika mycket på högstadiet. Resten av timmarna får fördelas fritt mellan No-ämnena.

De timmar som finns kvar av elevens val-timmarna fördelas till de praktiskt-estetiska ämnena. I bild föreslås 15 timmar extra på lågstadiet men av dem omfördelas 5 timmar från högstadiets garanterade tid till lågstadiet.

Det förslaget har redan retat upp en del bildlärare på sociala medier som tycker att det är märkligt att Skolverket lägger ett förslag som innebär att eleverna får mindre tid med utbildade bildlärare på högstadiet.

I musik läggs tio timmar extra till lågstadiets timplan. Och hem- och konsumentkunskapen får fyra timmar extra att fördela på låg-och mellanstadiet.

Mer språk kräver mer resurser

Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand anser att förändringarna som föreslås i stort är välkomna.

– De synkar bättre med den tid som lärarna och eleverna har till sitt förfogande för att nå målen som ska uppnås. I So-ämnena har det varit extrem stoffträngsel, framförallt i historia men även i samhällskunskap.

– Nu måste vi djupanalysera förslaget tillsammans med våra referensorgan för grundskolan. Men vi ser redan nu att det inte är oproblematiskt att alla elever ska läsa moderna språk. Det kräver extra resurser om det förslaget ska bli verklighet, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Johanna Jaara Åstrand konstaterar också att vissa skolor, framförallt på landsbygden, har använt timmar för elevens val till att göra det möjligt för elever att ta del av kulturskolans utbud under skoltid. Det gäller exempelvis elever med långa resvägar som är beroende av skolbussar, som avgår på bestämda tider, för att ta sig till skolan.

– Om man inte hittar en organisatorisk lösning på det problemet så finns det en risk att kulturskolan bara fungerar för de elever vars föräldrar kan skjutsa dem på kvällstid, säger hon.

Remissinstanserna har nu till den 29 januari att lämna synpunkter till Skolverket. Därefter ska det slutgiltiga förslaget skickas till regeringen senast 31 mars 2021. Om riksdagen fattar beslut om att genomföra åtgärderna så räknar Skolverket med att de införs till höstterminen 2023.

– Detta är en diskussionsprodukt där det inte finns något rätt eller fel så nu får vi se vad remissinstanserna tycker. Men det är ingen tvekan om, vilket också har uttryckts från många håll, att ämnet historia behöver mera tid så som kursplanen ser ut nu, säger Roger Persson.

Bakgrund: Raseri mot ändrade kursplaner

Hösten 2019 presenterade Skolverket sitt förslag till uppdaterade kursplaner. Det ledde till en massiv kritikstorm då bland annat Antiken var struken ur historieämnet. Historiker, ledar- och kulturskribenter, företrädare från olika lärosäten och många lärare var ursinniga.

Efter en vecka backade Skolverket, men grundproblemet kvarstod, tiden räckte inte till för allt som historieämnet skulle täcka. Skolverket konstaterade att de inte hade i uppdrag att förändra timplanerna utan bara innehållet i kursplanerna.

I februari i fjol beslöt därför regeringen att ge Skolverket i uppdrag att se över hela timplanen och redan då stod det klart att elevens val ”levde farligt”.

LÄS ÄVEN

Debatt: Sluta att marginalisera geografiämnet i skolan!

Efter kritiken – regeringen vill se över timplanerna

Tunga kritiken mot de nya kursplanerna – där nationalsången försvinner