Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Högt elevbetyg till Rosengårdsskolan

Rosengårdsskolan får toppbetyg av femteklassarna när det kommer till trygghet. Nu pågår arbetet för att behålla studieron, berättar rektor Cecilia Larsson Ståhl.

Rosengårdsskolan har den högsta poängen i Skolenkäten i hela Malmö när det gäller elevernas upplevda trygghet.
– Det är väldigt roligt att eleverna känner så, säger rektor Cecilia Larsson-Ståhl.

Lästips: 6 av 10 kommuner saknar sim-regler

Årskurs 5 i Rosengårdsskolan skattar tryggheten på sin skola högre än resten av sina årsbarn på andra skolor i Malmö.

Men skolan har inte alltid nämnts i positiva ordalag.

Högstadiet lades ner 2013, efter katastrofala resultat och usel arbetsmiljö för lärare och elever.

Läs: Högstadiet som återvände

Hösten 2019 öppnade skolan för elever i årskurs 7-9 igen.

Nu pågår arbetet med att behålla studieron, trots att skolan växer.

"Har med tonåringar att göra"

– Vi har med tonåringar att göra. Det i sig är en utmaning oavsett om det är Rosengårdsskolan eller en annan skola. Det är mycket som pågår i ungdomarnas liv. Man får hela tiden jobba med att motivera dem, säger Cecilia Larsson-Ståhl.

Under 2013 var det en knapp tredjedel av eleverna som nådde gymnasiebehörighet.

– Vi hade som mål att ingen årskurs ska ligga under 50 procent i måluppfyllelse eller gymnasiebehörighet och det har vi nått, säger rektor.

Men det finns utmaningar.

Förra året hade 70 procent av eleverna i årskurs åtta godkända betyg i svenska som andraspråk, och 76 procent i engelska. Problemet är själva snittet – det är inte alla som uppfyller kraven i kärnämnena svenska, engelska och matte.

Så påverkas gymnasiebehörigheten

– Det kan vara så att man klarar två av tre. Och då hamnar ju gymnasiebehörigheten lägre.

– Man kanske var nyanländ på mellanstadiet och klarar svenskan, men engelskan släpar efter fortfarande. Det är en utmaning att nå fram till de eleverna, säger Cecilia Larsson-Ståhl.

En utmaning som hanteras med Rosengårdsmodellen. Tydliga förväntningar, att alla vuxna arbetar likadant, och att bygga relationer med eleverna.

Insatser som kräver att det finns personal.

– Det skulle jag säga fungerar, och vi ger något högre lön till lärarna vi anställer. Det är klart att det finns yrkeskategorier där vi har svårare att rekrytera, men det är nog samma för alla. Jag tänker på fritidspedagoger och speciallärare som det är ont om. Men på det stora hela lyckas vi rekrytera väldigt kompetent personal, säger Cecilia Larsson-Ståhl.

För mellanstadiet ser utmaningarna helt annorlunda ut. Måluppfyllelsen kan krossas av något så enkelt – och så svårt – som idrottens simkrav.

Ämneskraven som ställer till problem

– Det är en liten del av idrotten som de inte klarar av. Det är inte som barn som har vattenvana och föräldrar har satt dem i simskola. Här är de på noll när de börjar i årskurs 2 och då går de och simmar i tre veckor och det räcker inte. Vi lägger stora resurser på att lära dem simma, eftersom det påverkar om de får betyg i alla ämnen. Man måste titta på vad som ligger bakom siffrorna och inte stirra sig blind.

Läs också: Stökig elev skrev tipsbok till lärare