Sök

”Så ska vi säkra våra skolor från attacker”

Gymnasieläraren Olof Linton har ett par konkreta tips på säkerhetsåtgärder skolan bör vidta, som kanske kan bidra till att vi slipper händelser likt den i Frankrike eller Trollhättan igen. Foto Colourbox

Sverige behöver ett nytt säkerhetstänk kring skolmiljön, menar gymnasieläraren Olof Linton och lanserar en rad åtgärder.

Hela världen skakades av nyheten om det fruktansvärda mordet på den franske läraren Samuel Paty, ett vansinnesdåd utfört under extremistiska religiösa förevändningar. Dådet har naturligtvis fördömts som ett angrepp inte bara mot en människa, utan också mot den fria världen och de principer vi valt att leva efter.

Frågan ställs hur detta kunde hända, och följdfrågan kan det hända igen? Varför detta skedde finns åtskilliga svar på. Psykisk instabilitet, våldsbejakande extremism, segregation, listan kan säkert göras längre i samband med de franska myndigheternas utredning. Frågan om det kan hända igen har tyvärr ett kortare svar: Ja.

Händelsen i Frankrike har utlöst en diskussion på svenska skolor. Mångas spontana reaktion är att denna typ av dåd kan drabba andra länder, men låter otänkbart i Sverige. Det brukar dock inte krävas många sekunders erinran innan dådet i Trollhättan för fem år sedan (22/10 2015) bevisar motsatsen. Det var då, här, som en maskerad yngling beväpnad med svärd mördade tre personer utifrån rasistiska motiv.

Olof Linton, gymnasielärare Östra Reals Gymnasium, Stockholm.

Vid en mer detaljerad analys kan man naturligtvis finna skillnader mellan dessa två händelser. Dådet i Frankrike var riktat mot en utvald individ, medan Trollhättemördaren agerade mer mot en grupp, i fallet människor med utländsk bakgrund. Många skulle också hävda att dåden kom från två olika, tydligt separerade idétraditioner, den islamistiska samt den högerextremistiska, vilket skulle utgöra en påtaglig skillnad. Andra skulle påpeka att islamismen och högerextremismen i princip står för samma sak, en avveckling av demokrati och mänskliga rättigheter, varför dessa terrordåd (och andra utförda av anhängare till organisationer under dessa två ytterligheters flagg) har samma bakomliggande motiv. Denna diskussion är intressant, men lämnas i detta till andra, då fokus i denna text rör säkerheten i svenska skolor, eller kanske snarare osäkerheten, och hur vi kan förbättra denna.

Det är tydligt att flera skolor i Sverige brister i säkerheten då det rör sig om våldsamma attacker. Detta gäller inte bara terrordåd, utan också ”vanlig” kriminalitet, vilken vi också ledsamt nog fått se exempel på under de senaste åren. Samhällsutvecklingen tycks heller inte tala för en minskning, tvärt om. Att detta sker på grund av en ökad polarisering i samhället, i Sverige och i övriga världen, är ingen nyhet, utan är konstaterad och bekräftad.

Extremistiska ideologier har världen runt flyttat fram sina positioner, och deras följare ger ofta direkt godkänt till eller är åtminstone mer toleranta rörande våldsaktioner, även mot oskyldiga. Här i Sverige representeras de två mest aktiva och samhällsfarliga extremiströrelserna av högerextremister samt islamister, vilket säpo, men också interpol, konstaterat i flera år. Bägge rörelserna i Sverige är antidemokratiska, samhällsfientliga och uttalat villiga att bruka våld för att uppnå sina mål. Bägge rörelserna har också ungdomar som tydlig rekryteringsbas, och har vid flera tillfällen varit fysiskt närvarande i skolor, för att locka till sig nya rekryter bland eleverna.

Tydliga och inövade rutiner

Att detta inte är acceptabelt håller alla med om, men att bara fördöma räcker inte, här krävs det åtgärder. Förslagsvis bör alla skolor, eller i alla fall alla kommuner respektive privata huvudmän, ha en i personalen i vars tjänst det ingår att hålla sig underrättad och utbildad i extremistiska rörelser i allmänhet och de vilka finns representerade i närområdet i synnerhet.

Dessa medarbetare skall kunna verka som kunskapsbanker, samt arbeta preventivt på olika vis, beroende på aktuell situation i området. I tjänsten skulle även ingå en ständig dialog med dels polis och andra aktuella myndigheter, men också med ungdomsorganisationer, idrottsklubbar och liknande, för att på så vis kunna göra sig en så god bild som möjligt av läget.

Vidare bör tydliga och väl inövade rutiner införas på alla skolor runt om i landet. Samtlig personal skall veta exakt vad som skall göras i händelse av en attack, och detta skall övas, på samma vis som brandövningar i dagsläget ingår i skolans rutiner. Denna typ av övningar bör hållas minst en gång per skolår, så att all personal, även nyanställda, och alla elever är förberedda om det värsta skulle hända.

Rent teknologiskt bör fungerande högtalarsystem och låssystem installeras i alla Sveriges skolor. Skolledaren (eller annan) måste snabbt och enkelt kunna kommunicera varningar eller instrudktioner till alla i skolbyggnaden. Viktiga portar och dörrar skall kunna låsas via centrala kontroller, för att om nödvändigt isolera eventuella gärningsmän. I dagsläget saknar många skolor denna teknik, men det vore rimligen inte svårt att åtgärda.

Dessa är bara några direkta förslag, vilka så klart bör utvecklas och kompletteras. Dessa och liknande åtgärder kan visserligen bli kostsamma, men detta är knappast något att diskutera i sammanhang då det handlar om ungdomars eller skolpersonals säkerhet. Att situationen är som den är, är utan tvekan mycket illa, men tyvärr är det en verklighet vi har att anpassa oss till.

Åtgärderna ovan lämnar inga garantier, men kanske kan de bidra till att vi slipper händelser likt den i Frankrike eller Trollhättan igen. Det är vi skyldiga vår demokrati, men framförallt våra barn och ungdomar.

LÄS MER: Rektorn fem år efter Kronan-attacken: ”Läroplanen handbok i integration”