Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så ska våldet stoppas – lärarnas krav

Lärarförbundets Jaara Åstrand är chockad av hur utbrett hot och våld är bland de yngre barnen i skolan.

Det går att minska hot och våld mot lärarna. Men det krävs mer resurser, menar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
– Vi måste få politikerna att fatta att det inte går att spara på barn och unga.

Johanna Jaara Åstrand är bekymrad efter att ha läst Lärarförbundets rapport. Att det förekommer våld och hot var hon medveten om. Men inte i vilken omfattning.

– Det är ett resultat som förskräcker, säger hon.

Det är första gången Lärarförbundet gjort en undersökning där resultatet delats in i flera grupper. Resultatet för högstadiet och gymnasiet, som publicerats tidigare, visade att det finns stora problem och nästan var femte högstadielärare har funderat på att sluta på grund av hot och våld.

I de lägre stadierna är problemen ännu större. Och värst är det i förskoleklasserna och fritidshemmen.

Varför?

– Det handlar framför allt om resurser. Aldrig tidigare har vi haft så många barn inskrivna på fritidshem samtidigt som andelen legitimerade lärare i fritidshem minskat. Och skillnaden mellan förskolan och förskoleklasserna är stor. Plötsligt blir det tre gånger så stora grupper med barn som fortfarande har mycket spring i benen.

”Hot och våld finns i hela landet”

Johanna Jaara Åstrand efterlyser ett batteri av åtgärder. Främst står mer pengar till skolan.

– Den här rapporten visar vilka förödande konsekvenser det får för tryggheten och studieron när man sparar på skolan. Och det är inte bara i utanförskapsområden. Hot och våld finns i hela landet, i alla typer av skolor, säger hon.

Lösningen – enligt lärarna

”Skolan behöver göras om. Undervisningen är inte till för alla. Det behövs mer ­variation. Mindre undervisningsgrupper. Mer tid för att planera för att kunna arbeta förebyggande. Mer möjligheter för oss lärare. Tydliga riktlinjer för vad vi får göra, hur vi får ingripa. I dag är det föräldrarnas och elevernas marknad. Lärare är rädda för att ingripa då de är rädda att bli anmälda.”

// Lärare i grundskolan 1 - 3

 

”Färre elever i klasserna. Anpassade miljöer. Lugnare tempo. Fler närvarande vuxna. Fler utbildade pedagoger. Rastvärdar i korridorer och på skolgårdar.”

// Lärare i förskoleklass

 

”Elever som inte klarar vanlig undervisning ska inte delta på lektionerna med andra elever. De behöver speciallärare och speciellt anpassad undervisning.”

// Lärare i grundskolan 1 - 3

 

”Högre lärartäthet på både fritids och skola för att alla barn ska få det de behöver. För fritids del kan det även behövas en översyn av barngruppens storlek i förhållande till personal och fritidslokaler. Mycket ofta får fritidspersonalen slita med barn som har extra behov utan att få stöd personalmässigt, vilket är mycket slitsamt och stressigt.”

// Lärare i fritidshem

 

”Rektorn ska alltid ta ­personalens sida vid ­kränkande uttalanden från föräldrar som blint tror på ­deras barn vad än de gör. Markera tydligt att det inte är ok att ­misstro personalens­ kunskap vid hantering av ­situationer som uppstår
i ­skolan.”

// Skyddsombud

 

”De elever som är i behov av stöd och hjälp verkligen får hjälp. Tillsammans med vårdnadshavare kan vi lärare göra mycket men en del elever behöver enskild hjälp och stöd.”

// Lärare i förskoleklass

 

”Inför uppförande/ordnings­betyg. Ge mer möjligheter för skolan/läraren att ge konsekvenser. Skriv om läroplanen så att vårdnadshavare inte har så stor möjlighet att kräva en massa. Skriv en läroplan som ger tillbaka läraryrket status. Ändra skollagen så att den skyddar läraren och skolan.”

// Lärare i grundskolan 4 - 6

Med otillräckliga resurser blir det svårt att följa skollagens krav på att alla elever får den hjälp de har rätt till, menar Johanna Jaara Åstrand.

Vad säger du till dem som vill ha ­hårdare tag?

– Det är både att förenkla och förringa att lägga hela problemet i elevernas knä. Vi ska möta alla typer av elever från olika hemförhållanden. Skolan ska vara lärorik, lustfylld och trygg för alla. I dag ger vi inte alla elever en ärlig chans. Men det är klart att i vissa enstaka fall måste man ta till drastiska åtgärder som att kanske flytta elever.

”Gäller att få politikerna att fatta”

Är tvålärarsystem lösningen?

– Ja, det är bra att ensam slippa hantera konfliktsituationer. Men vi ska inte bara öka lärartätheten utan också andra kringfunktioner. Det handlar om att säkerställa att lärarna har vettiga förutsättningar att planera sin undervisning, följa upp och förebygga så att elever slipper hamna i situationer där de blir frustrerade och arga. Största hindret i dag är att det inte finns resurser att ta hand om barn med särskilda behov. 

Vad ska man göra med hotande föräldrar?

– Vårdnadshavare som inte uppför sig måste få begränsade rättigheter. Där tycker jag att regelverket kan skärpas. Det är helt oacceptabelt att vårdnadshavare hotar och beter sig illa.

Hur ska unga lockas att bli lärare efter den här rapporten?

– Genom att lärarna får en bättre arbetssituation. Och det går att komma till rätta med. Det finns en väldig samsyn av vad som krävs och nu gäller det att få politikerna att fatta det. Då kommer fler som verkligen vill göra skillnad att bli lärare.

Lärarnas krav för att minska våldet

Mindre undervisningsgrupper, tvålärarskap och tätare samarbete med socialen och polisen. Det är några av förslagen i Lärarförbundets undersökning.

Många lärare känner en stor frustration över arbetsklimatet i skolan. De tycker att ingen lyssnar på deras idéer om hur våldet ska minska i skolan. För förslagen finns. Flera av dem återkommer hos många i undersökningen. 

De vanligaste förslagen är:

• Färre elever och fler lärare i klasserna. Många vill också ha tvålärarskap.

• Tydligare direktiv om vad en lärare får göra och inte göra vid ett ingripande.

• Placera utåtagerande barn i mindre grupper med utbildade lärare.

• Utöka elevhälsan med fler psykologer, främst för elever med särskilda behov.