Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så förändrades det hårda klimatet på ­Cederbergskolan

Elevvägledaren Anna ­Hallberg i samspråk med ­Elli-Jane Larsdotter och Lovisa Nilsson. Foto Susanne Kvarnlöf

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet.
Men när lärarna på Cederbergskolan i Krokom ­slutade skrika hände något. Arbetsklimatet förändrades och alla elever går ut med gymnasiebehörighet.

Höstsolen lyser när några elever springer ner till Glada gaffeln, skolans matsal.  Det är lunchrast och på fotbollsplanen spelar barn i alla åldrar.

Det är svårt att förstå att Cederbergsskolan rankades som en av Sveriges sämsta skolor för några år sedan. Skolinspektionens granskningar 2014 och 2018 var svarta av kritik. En macho- och antipluggkultur gör att skolan inte lever upp till läroplanens grundläggande krav, skrev inspektionen och hotade med vite.

Flera lärare kände starkt obehag att gå i korridorerna.

– Det var ett tufft klimat. Och det kunde kastas grejer efter oss lärare i korridoren, minns Anders Magnusson, lärare i NO, matematik och teknik.

Han har jobbat på Cederbergskolan i 20 år och varit med om förändringen som kulminerade våren 2020 då samtliga nior gick ut med gymnasiebehörighet.

”Skolkulturen bärs av lärarna”

Bara några år tidigare låg behörigheten på 65 procent och runt 50 procent för pojkarna.

– Vi var en ganska traditionell skola, innan vi bytte vi fokus, säger Anders Magnusson.

Kollegan Jenny Olsson nickar:

– Det som förändrats är vårt sätt att arbeta.

Förändringen kom när Thomas Hallberg klev in på rektorsexpeditionen våren 2017. 

Han hade tidigare varit vikarie på skolan, men blev nu högste chef.

– Det första var att ta tillbaka ansvaret till de vuxna.  Det går inte att skylla på eleverna. Skolkulturen bärs av lärarna, säger Thomas Hallberg.

Obligatorisk rastvakt infördes. Något som inte alla lärare uppskattade. De ansåg att ett par timmars rastvaktande i veckan skulle inverka negativt på undervisningen.

Thomas Hallberg menade tvärtom. Det ökar lugnet i både korridorerna och klassrummen. 

Med tiden fick han rätt.

– Jag vill skapa en skola där det är roligt att ta med kaffekoppen ut i korridoren.

Lärare Anders Magnusson och Jenny Olsson har förändrat sättet att arbeta.

”Måste inkludera eleverna”

Nästa steg var att förändra lärarnas sätt att stävja stöket. Inget mer skrik och kasta ut stökiga elever från klassrummet.

– Det fanns en tradition av ”ringahem-och-skälla-kultur”. Det var viktigare att ta reda på vem som gjort vad i stället för att fundera över vad vi ska göra för att förhindra liknande problem.

Ett sätt, menar Thomas Hallberg, är att inte fastna i hur ämnesundervisningen ska bedrivas.

– Vi har jobbat mycket mer med relationer och skolkultur än undervisningsstruktur. Det gäller att förändra inställningen till undervisningen bland elever och inställningen till elever bland lärarna.

En viktig del i Thomas Hallbergs filosofi är att få eleverna att förstå varför skolan är viktig. 

– Vi måste få med eleverna. Så länge vi vuxna dikterar villkoren blir det bara ett maktutövande. 

Är det maktutövande att ha keps- och mobilförbud?

– Ett mobilförbud kan vara superbra. Men man måste inkludera eleverna i beslutet. Inte bara genomföra ett beslut med hårdhandskar. Tillsammans med eleverna har vi kommit överens om att lämna in telefonerna under lektionerna. 

– Kepsar är intressant. Vi har haft diskussioner och landat i att man får ha keps. För många elever, främst med NPF, är det viktigt med keps, säger Thomas Hallberg, som anser att förändringsarbetet hade varit omöjligt utan lärarna.

– Till syvende och sist är det lärarna som har gjort jobbet. Jag är stolt över att jobba med varenda en av dem. Det har funnits positiva röster redan från start och i dag är det ett gemensamt kollegium som driver utvecklingsarbetet.

Rektor Thomas Hallberg tror inte på pedagogiska flugor.

Infört kulturtimman

Robin Kron som går i nian tycker det är stor skillnad på hur det var för några år sedan.

– Det är mycket mindre bråk nu. Tidigare kände man sig inte säker i korridoren. Elever skrek till lärarna och de skrek tillbaka. När lärarna slutade gapa på eleverna hände något. Lärarna har haft stor betydelse för förändringen. Vi elever tar mer eget ansvar. De flesta har insett att vi måste fixa betygen, i stället för att bara vara tuff i skolan, säger Robin Kron.

En bra hjälp i arbetet med att förändra elevernas beteende är kulturtimman som införts. En gång i veckan diskuteras värderingar, skyldigheter, rättigheter och normer. 

– Det kan handla om alla människors lika värde, pride med mera, säger elevvägledaren Anna Hallberg.

Rektor Thomas Hallbergs förändringstips

  1. Ha en tydlig plan om vad ni vill. 
  2. Ha tålamod. Det kommer att ta tid.
  3. Diktera aldrig villkoren. Eleverna måste involveras.
  4. Lärare och elever måste veta vad som förväntas av dem.
  5. Skippa metoderna. Det viktiga är att förändringsarbetet vilar på vetenskaplig grund, inte på den senaste pedagogiska flugan.