Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så många lärare drabbas av hot och våld

”Det ska gälla nolltolerans för hot och våld i skolan, precis som i hela samhället”, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

En tredjedel av lärare i grundskolan ser hot och våld som ett stort problem – och nära en femtedel av högstadielärarna har funderat på att sluta på grund av hot och våld från elever och föräldrar. Det visar siffor från Lärarförbundet.

Lästips: Attacken i Eslöv: "Fruktansvärt”

Polisen i Skåne hade under fredagens presskonferens inget att säga om motiv eller bakgrund till torsdagens attack, då en femtonårig elev allvarligt skadade en lärare på Källebergsskolan i Eslöv.

Nya siffror från Lärarförbundet visar dock att majoriteten av alla grundskollärare får hantera hot och våld i sitt arbetsliv.

En tredjedel av grundskollärarna upplever hot och våld i skolan som ett stort problem, och att 16 procent av högstadielärarna överväger att byta jobb på grund av våldet.

– Det ska gälla nolltolerans för hot och våld i skolan, precis som i hela samhället, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Under 2020 fick Arbetsmiljöverket ta emot 320 anmälningar från skolor runt om i Sverige, där anställda haft sjukfrånvaro orsakad av hot och våld.

Sedan 2004 har siffran som lägst varit 205 (2008) och som högst 323 (2015) – men enligt Kjell Blom på Arbetsmiljöverket beror siffrorna också på rektors benägenhet att anmäla arbetsolyckor med sjukfrånvaro till Försäkringskassan.

Läs: Så kan lärare agera vid akuta lägen

Hittills under 2021 har myndigheten fått in 153 anmälningar.

Så brister skolorna i arbetet mot våldet

Lärarförbundets undersökning ”När tryggheten brister” pekar ut problem i det förebyggande arbetet som en tänkbar orsak.

Knappt hälften av ombuden som deltagit i undersökningen uppger att personalen får utbildning i förebyggande arbete, endast 14 procent anser att skolledningen har tillräckliga kunskaper om hur man förebygger hot och våld ute på skolorna.

Undersökningen visar också stora brister i riskbedömning, som görs för sällan eller inte alls.

– Huvudmännen har en hel del kvar att göra. Det handlar om det mest grundläggande, att det finns behöriga lärare, specialpedagogiskt stöd och utbyggd elevhälsa. Men också att rektor får stöd, tillräckliga resurser och mandat från huvudmannen att arbeta aktivt mot hot och våld, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets krav mot våldet

Som också riktar en uppmaning till regeringen om att skärpa skollagen:

– Det måste bli klart vilka rättigheter och skyldigheter lärare har att ingripa när det gäller stök, hot och våld. Men Lärarförbundet vill också att det straffrättsliga skyddet för samhällsviktiga yrkesgrupper även ska omfatta lärare – det handlar om signalvärde, säger hon.

"Inga kameror i världen ersätter en lärare"

Händelser som Eslövsattacken leder ofta till krav på hårdare tag.

– Kanske kan det behövas övervakningskameror vid särskilda, enstaka tillfällen. Men det är inte på den vägen vi skapar trygghet och studiero i svenska skolor, utan är snarare en signal att vi misslyckats. Inga kameror i världen kan kompensera för att lärare saknar förutsättningar för att göra sitt jobb och bygga bra relationer med eleverna, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarna som är mest våldsutsatta

På uppdrag av Läraren.se har Arbetsmiljöverket tagit fram antalet anmälningar om arbetsskada till följd av hot och våld för olika skolanställda. Så här ser topplistan ut för de utsatta skolyrkena.

  1. Lärarassistenter – 114 anmälningar (55)
  2. Grundskollärare – 87 (37)
  3. Förskollärare – 54 (23)
  4. Barnskötare – 18 (14)
  5. Specialpedagoger – 13 (4)

Källa: Arbetsmiljöverket. Siffror från 2020 (2021 januari till augusti i parentes).

Elever finns inte med i statistiken.

LÄS ÄVEN

Yxmannen i Varberg agerade ensam
Lärare svårt misshandlad