Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

”Makten har flyttats över till elever och föräldrar”

Elev- och föräldrainflytandet i skolans värld har ständigt ökat sedan 1970-talet och lärarrollen nedvärderats, lyfter skoldebattörerna som främsta orsak till skolvåldet.

Oroväckande. Men inte förvånande. Så regerar några skoldebattörer på Lärarförbundets undersökning.
– Det kommer som ett brev på posten när man flyttat över makten i skolan till elever och föräldrar, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Magnus Henrekson är tydlig i sin analys om varför lärare utsätts för våld och hot.

– Skolan säger inte att det är lärarna och rektorer som är auktoriteter, att de bestämmer. Sedan 1970-talet har makten över skolan allt mer flyttats över till elever och föräldrar, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, Institutet för näringslivsforskning, och fortsätter:

– I dag har eleverna många rättigheter.

För många, tycker han.

– Ja, du kan göra anonyma anmälningar till Barn- och elevombudsmannen. Rädslan att ta i mot en elev som missköter sig gör att andra elever ser att inget händer. Det underminerar respekten för lärarnas auktoritet. 

Magnus Henrekson.

Enligt Magnus Henrekson var det ett stort misstag att ge elever och föräldrar stort inflytande.

– Varför ska föräldrar och elever ha en massa makt? Det är feltänkt. Vi har redan obligatorisk skolplikt för att de inte kan sköta skolningen på egen hand, säger han.

”Ingen kan bli överraskad”

Inte heller Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, förvånas över resultatet i undersökningen.

– Alla som följer skolan vet att det varit på gång. Ingen kan bli överraskad.

Men utvecklingen har gått fort.

– Hade du sagt att det skulle bli så här för 30 till 40 år sedan hade ingen trott att det varit möjligt. Inte i Sverige.

Varför har det blivit så här?

– Vi har fått en situation där även de elever som missköter sig har fått mycket stora rättigheter. Precis som föräldrarna. När man skrev in rättigheterna i läroplanen räknande man inte med de här konsekvenserna.

Inger Enkvist tror på mindre skolenheter och specialanpassad undervisning för vissa elever.

Tillbaka till obs-klasserna?

– Nej, men jag tror på resursskolor för barn med olika diagnoser. Vi måste organisera skolan så att undervisningen är meningsfull för alla elever.

Nedvärderat lärarrollen

Bo Hejlskov Elvén, psykolog och mannen bakom lågaffektivt bemötande, tycker inte stökiga elever ska separeras.

– Nej. Om tio procent har beteendeproblem kan vi inte säga att de inte får vara med. Vi ska inte tillmötesgå föräldrar och andra som vill det. Det skulle få förödande konsekvenser.

– Många skulle bli väldigt överraskade när de kommer ut i arbetslivet och ser att det finns folk som inte fungerar på samma sätt. I stället för att skydda barn från den som är dum gäller det att ha pedagoger som säger att vi ska ta hand om dig. Därför måste vi ha undervisning om funktionsnedsättningar i lärarutbildningen. Det intressanta är hur lärare ska jobba för att inte bli kallade hora, säger Bo Hejlskov Elvén.

Bo Hejlskov Elvén.

Han menar också att föräldrar, politiker och elever måste respektera lärarnas professionalitet.

– Vi har nedvärderat lärarrollen de senaste 20 åren. I läroplanen finns inslag av att lärarna ska fråga föräldrarna. Hur dumt är inte det! Varför ska en professionell fråga en amatör om hur man ska göra?