Sök

Lärarförbundets krav inför ministerns våldsmöte

Tre skolattacker under mindre än ett år: Eslöv, Kristianstad, Malmö. Två lärare är döda, en skadades allvarligt. Men den svenska kunskapen om att förebygga skolvåld har åldrats. Nu kallar skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) skolaktörerna till stormöte.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom kallar Lärarförbundet, Arbetsmiljöverket, Idéburna skolors riksförbund, Friskolornas riksförbund, Lärarnas Riksförbund, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Polismyndigheten, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges kommuner och regioner, Sveriges skolledarförbund och Säpo till ett möte den 5 maj. På plats kommer även arbetsmarknadsminister Johan Danielsson och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson att finnas.

– Vi är fast beslutna om att stärka den allmänna tryggheten i skolan. Därför bjuder jag flertalet aktörer till ett möte för att lyssna in och samtala om hur arbetsmiljöarbetet och säkerheten för elever och skolpersonal kan stärkas. Vi vill också se om det finns behov av ytterligare åtgärder, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom till Läraren.se.

Lärarförbundet kommer att presentera en kravlista vid ministermötet.

Kraven från Lärarförbundet

– Våra krav handlar framför allt om de förebyggande åtgärderna, rätten att sätta in stöd tidigt, fler lärare och speciallärare, förstärkt elevhälsa och bättre samordning med BUP och polis – inte om stängda skolor, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

När det gäller elevhälsan har regeringen tidigare tagit fram förslag för att göra den mer jämlik.

– Elevhälsan har på vissa håll varit en isolerad verksamhet, långt från klassrummet, som släcker bränder eller åtgärdar akuta problem. Därför vill vi skapa förutsättningar för att arbeta mer långsiktigt och förebyggande. Här är en väl fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och polis viktigt för att tidigt fånga upp unga i riskzon. Skolan kan göra mycket, men skolan kan inte göra allt, säger Lina Axelsson Kihlblom.

De svenska kunskaperna om skolvåld är daterade. Rapporten ”Grövre våld i skolan” är den enda moderna svenska kunskapsöversikten på området. Den kom 2009 och gjordes av Brottsförebyggande rådet (Brå) på beställning av regeringen Reinfeldt.

Det var två år innan Breiviks terrorattentat i Norge och sex år innan skolattacken i Trollhättan. Tolv år innan de tre skoldåden i Skåne.

– Den behöver ses över. Men det finns empiri. Det vi behöver göra är att motverka mobbning och exkludering. Det kanske inte förändrar varje individ, men alla behöver ha ett sammanhang där de känner sig uppskattade och som inte är destruktivt. Men hur man gör det som skolminister, det kan jag inte svara på, säger Sven Granath, kriminolog och en av författarna bakom Brå-rapporten från 2009.

Experten: ”Föräldrar måste uppmärksamma”

Främst menar han att det är läge att se över vilka gärningsmännen är för de olika formerna av grovt våld som utövas i skolor och hur de fört sin tillvaro.

– Men sen måste man gå utanför skolan. Det gäller att föräldrar måste vara uppmärksamma på extrema intressen, barn som sitter inne på vapenfixerade internetforum, eller beställer hem knivar, säger Sven Granath.

Lärarförbundets skolvålds-krav

  • Lägg fokus på förebyggande arbete, så att skolor får fortsätta att vara trygga, öppna platser. Detta görs genom mer resurser till elevhälsan, specialpedagoger, stödfunktioner och bättre möjlighet till samverkan med polis och socialtjänst.
  • Huvudmännen måste se till att ha en god krisberedskap med säkerhetsrutiner på plats och ge lärare möjlighet att öva på olika scenarion – för att känna sig trygga och veta hur de ska agera.
  • Beredskap för skoldåd ska inrättas i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Riskbedömningar måste göras på varje skola och en hot- och våldsplan upprättas. Larm och väktare är inga lösningar, men kan bli nödvändiga i vissa situationer om riskbedömningen kommer fram till det.
  • Skolledare måste få utbildning i att leda arbete mot hot och våld.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.