Sök

Så ska skolvalet göras om – Skolverket får nyckelroll

Skolverket får en ny tung roll vid skolvalet om förslagen i Björn Åstrands nya utredning går igenom. Bland annat föreslås att kötid inte ska gälla vid antagning till.

Skolverket föreslås ta över antagningen till alla fristående och kommunala skolor. Fristående skolor förbjuds ha köer vid antagning. Skolpengen föreslås även minskas för fristående skolor eftersom de inte har samma ansvar att ta emot elever som kommunala. Det är några av de förslag som utredaren Björn Åstrand lade fram på måndagen.

Sveriges kunskapsresultat har slutat sjunka. Det visade den senaste Pisamätningen. Men skolsegregationen fortsätter att öka och skolorna har blivit sämre på att kompensera och uppväga när elever kommer in i skolans värld med ett tuffare socioekonomiskt bagage.

Regeringen har därför tillsatt utredningen om en mer likvärdig skola som på måndagen presenterade sina förslag på 786 sidor.

– Ingen kan blunda för att det går åt fel håll, men visst kommer det säkert bli tjafs kring lottning och sådana saker i utredningen. Det kommer alltid finnas de som vill driva dessa frågor åt ett håll som gör att man tappar fokus på vad som är den grundläggande frågan. Det vi föreslår är en princip att använda lika möjligheter, säger Björn Åstrand, regeringens särskilda utredare.

De viktigaste huvuddragen i utredningen är att:

  • Skolvalet görs om. Skolverket tar över ansvaret för antagning till såväl kommunala som fristående skolor. Alla vårdnadshavare har rätt att välja till alla skolor utifrån de urval som är godkända. De ska ges förutsättningar för att göra ett aktivt val. Om någon ändå inte gör det så ska de ha rätt att bli placerade på en kommunal skola i närheten av hemmet. Elever kommer inte kunna byta skolor när de vill utan bara vid terminsskiften. Undantag föreslås få göras av exempelvis sociala skäl eller om en elev flyttar.
  • Skolverket får en ny tung roll. För att möjliggöra ett staten ska kunna sköta skolvalet och se till att statliga bidrag hamnar på de skolor där de bäst behövs så föreslås Skolverket få regionala kontor. De ska i samarbete med skolhuvudmännen besluta vilka urvalskriterier som ska gälla vid antagning till skolorna i kommunerna. Där ska också skolor och skolhuvudmän precisera hur de tänker arbeta och stärka med likvärdigheten och undervisningens kvalité. Skolverket kommer att begära att huvudmännen gör 3-åriga handlingsplaner som följs upp för att de ska kunna söka statliga bidrag så kallade sektorsbidrag. Utredaren föreslår också att de statliga bidragen höjs med 3 miljarder.
  • Urvalen förändras. Fristående skolor kommer inte längre kunna ha köer till sina skolor och man kan inte heller ge ett barn förtur till en skola om den gått i en förskola som ”tillhör” eller ingått samarbete med skolan. Det blir alltså inte möjligt att ställa sina barn i kö som nyfödd till en skola utan alla lediga platser vid terminsstart är öppna att söka utifrån de urval som Skolverket godkänt. Utredare föreslår att urvalen ska vara syskonförtur, ett geografiskt baserat urval, en kvot för att främja en allsidig social sammansättning på skolan, eller förtur till en skolenhet med högre kurser. Skolor kan också välja att ta in elever genom att lotta in dem antingen helt eller i de fall fler elever söker än skolan har plats för.
  • Skolpengen förändras. Kommuner ska kunna räkna bort de faktiska merkostnader som de har för de alltid måste vara beredda på att erbjuda en elev i kommunen en plats i en närbelägen skola. Det ansvaret har inte friskolor. I snitt beräknas det ligga kring 8-10 procent av det grundbelopp som kommunerna betalar ut men det finns stora variationer både över tid och mellan kommuner så utredaren har valt att inte föreslå ett procentuellt schablonbelopp utan att det får räknas fram i varje kommun.

Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert, ser att flera av förslagen har en god potential att ge en mer likvärdig skola. Att fristående skolor har haft möjligheter att ha kötid som urval för att ta in en skolelev som söker till en skola anser han vara ett exempel på de skevheter som finns i antagningssystemet.

– Argumentet att föräldrar som är först ute skulle premieras är svårt att leda tillbaka till rättvisa i ett samhälle där likvärdighet råder. Det är ett system som bidrar till socioekonomiska snedfördelningar. Och om man nu inför en gemensam skolvalsperiod så måste självklart alla skolplatser finnas tillgängliga. Vissa kan inte vara undantagna för att någon ställt sig i en kö 10 år i förväg, säger han.

Lärarförbundets ekonomiska expert Johan Ernestam.

Anna Sörelius Nordenborg, vd för Internationella Engelska skolan (IES), tror inte det innebär så mycket på kort sikt om Skolverket tar över antagningen. Men hon är starkt kritisk till att friskolorna skulle förlora sin möjlighet att ta in elever via kö.

– Vi vänder oss kraftigt emot att det begränsar föräldrar möjlighet att påverka sina barns skolgång, säger hon.

På IES kan man inte skriva in sina barn som spädbarn utan från ett års ålder.

Om någon skulle flytta in från Norrland eller Afganistan så omöjliggör det för ganska många att ställa sitt barn i en av era skolor?

– I vissa kommuner har vi samarbete så att nyanlända kan komma till våra skolor men det är inte alla som velat ha det samarbetet med oss.

Men även om kösystemet inte bara stänger ute nyanlända att söka, i de kommuner där det inte finns samarbeten, utan alla inflyttade så föredrar hon kö framför närhetsprincipen. Hon tror att närhetsprincipen skulle begränsa elever från andra områden och kommuner att söka till IES skolor. Hon anser också att närhetsprincipen skulle öka skolsegregationen på grund av boendesegregationen.

Då borde väl lotten vara det mest likvärdiga eftersom alla skulle ha samma möjlighet att komma in?

– Ja, fast det skulle innebära noll påverkansmöjlighet och jag tycker att föräldrarna ska ha möjlighet att påverka, säger hon.