Sök

Hamilton: ”En boxhandske mot friskolorna”

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är kritisk till förslagen i nya utredningen om en mer likvärdig skola, där Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, haft rollen som utredningssekreterare.

”En boxhandske mot friskolorna” sammanfattar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, utredningen En mer likvärdig skola.

Jonas Vlachos, sekreterare i utredningen, försvarar sig.

– En möjlighet att åtgärda dagens skolvalssystem som är mer segregerande än det behöver vara, säger han.

Åsikterna går starkt isär efter att regeringsutredaren Björn Åstrand presenterat utredningen som på olika sätt ska råda bot på ökad skolsegregation.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, tycker att utredningens förslag innebär att elever som väljer en friskola ska straffas genom att få en lägre skolpeng.

– Det är ett grundskott mot likvärdigheten. Dessutom är det ett brott mot lika villkorsprincipen för huvudmännen. Om tio procent av skolpengen skulle tas bort för friskolor går ekvationen inte ihop. Det skulle kunna leda till att 400 000 elever blir av med sina skolplatser, säger hon.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och sekreterare i utredningen, ser inga omvälvande förändringar:

– Den stora förändringen är att det i förslaget blir obligatoriskt för alla huvudmän att delta i ett gemensamt skolval. I dag kan friskolor välja att inte vara med, vilket gör att skolvalet fungerar ineffektivt och är svårnavigerat för många familjer. Det är också troligt att detta har bidragit till att skolvalet är mer segregerande än det behöver vara.

– Även profilskolor kan medverka till ökad segregering, men där föreslår vi inte så mycket konkret, mer än att vi poängterar att det åligger huvudmannen att arbeta mot segregering.

Utredningen säger det behövs ett ökat centralt ansvarstagande för skolan och föreslår att Skolverket etablerar sig regionalt.

Ett förslag Ulla Hamilton ogillar:

– Tyvärr tvingas vi konstatera att förslaget innebär att minst ett dussin nya regionala skolmyndigheter inrättas. Men att bygga upp ”skollandsting” runt om i landet är fel användning av resurser. Skolkolosser med mängder av olika uppdrag skulle öka byråkratin, administrationen och kostnaderna. Detta utan en given positiv effekt på undervisningens kvalitet i klassrummet.

Johan Vlachos lyfter fram en annan detalj i dagens skolsystem som utredarna vill justera.

– Vill vi ta bort möjligheten att välja förskola hos en skolkoncern, och på så sätt skaffa sig förtur till skolkoncernens grundskola. Det systemet har motverkat en allsidig sammansättning av elever.

– Ett system där många skolplatser redan är tagna när anmälan sker, är inte förenligt med idén att ett välinformerat skolval ska ske på lika villkor, säger han.

”Utrymmet att göra vinst minskar”

Ulla Hamilton känner sig besviken och är bekymrad.

– Vi hade stora förhoppningar på utredningen som skulle förbättra likvärdigheten men den blev en boxhandske mot friskolorna.

– Förutsättningarna för att driva friskola skulle ändras radikalt med det här förslaget. Om man inte kan bedriva en ansvarsfull verksamhet så kommer skolan inte att finnas kvar. Skolinspektionen granskar ju den ekonomiska hållbarheten och kräver marginaler.

Johan Vlachos tror också att friskolekoncerner kommer att påverkas om utredningen blir verklighet.

– Eftersom utredningen finner att dagens ordning överkompenserar friskolorna och föreslår att detta ändras, så kommer utrymmet att göra vinst att minska.