Sök

Skoldebatt i Almedalen: ”Läraryrket är inte tillräckligt attraktivt”

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund arrangerade en politisk debatt i Almedalen.

Krav på att anställa behöriga lärare och en rättvis finansiering av skolan. Det var heta ämnen under måndagens skoldebatt i Almedalen. Även förslaget om vinstförbud kom upp på bordet.

Hur gör vi skolan mer likvärdig? Det var huvudfrågan i en välbesökt debatt i Almedalen under måndagen. ”Likvärdigheten sjunker, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen riskerar att permanentas. Varför räcker inte politiken till och vad tänker partierna göra för att vända utvecklingen?” 

Johanna Jaara Åstrand under debatten i Almedalen.

De problemen presenterades av arrangörerna Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund. En viktig frågeställning var också hur politikerna ska öka attraktiviteten i läraryrket. Att få fler att stanna i yrket och fler att vilja bli lärare.

– Lärarbristen är sedan många år akut och läraryrket uppfattas inte som tillräckligt attraktivt. Det bubblar av frustration i lärarkåren, inledde Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

Regelverket behöver stramas upp

– Det finns också tecken på att obehöriga anställs trots att det finns legitimerade lärare att tillgå. En tredjedel av Lärarförbundets lokalavdelningar uppger att en obehörig fått en tjänst framför en behörig.

Johanna Jaara Åstrand berättade att andelen behöriga lärare i grundskolan fortfarande bara är drygt 70 procent och i gymnasiet 80 procent. Trots att det är mer än tio år sedan som legitimationsreformen trädde i kraft.

Hon gav en uppmaning till riksdagspolitikerna på plats på scenen:

– Regelverket behöver stramas upp så att skolhuvudmän inte ska kunna förbigå en behörig sökande och reglera i lag att alla lärartjänster ska bli föremål för utlysning.

Pengar försvinner

Moderaternas skoltalesperson Lars Hjälmered betonade värdet av en väl utvecklad lärarutbildning för att få fler till läraryrket.

– I dag hoppar hälften av utbildningen. Det behövs till exempel mer inslag av didaktik för att förbereda för läraryrket, sa Lars Hjälmered, som även lyfte fram problem med lärare som utsätts för hot och elever som inte kan koncentrera sig i stökiga skolor.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, och Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

Gunilla Svantorp skoltalesperson för Socialdemokraterna talade om arbetsgivarnas ansvar.

– Vi har många olika arbetsgivare och i skolan måste man vara en bra arbetsgivare för att få och behålla personal. Vi ser hur likvärdigheten brister i skolan men ser att pengar också förvinner på andra ställen.

Fredrik Christensson från Centerpartiet talade om värdet av breda uppgörelser.

– Det bästa för svensk skola är breda uppgörelser. Dokumentationsbördan är en del som behöver lösas och som till viss del kan tas över av kringpersonal. Det behövs för att för att rektorer och lärare ska kunna fokusera på sina huvuduppgifter.

Måste få förutsättningar

Daniel Söderberg, förste vice ordförande för Sveriges Skolledarförbund, berättade att även omsättningen på skolledare är ett problem och att uppdraget har blivit mer komplext.

– Staten reglerar. Men den som formulerar skolans uppdrag ska även finansiera. Och tala inte om kostnader utan investeringar i skolan.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, betonade vikten av att trygga skolans finansiering:

– Vi som lärare måste få förutsättningar att rikta extra resurser till de lever som behöver det mest. Över hälften av våra ombud ser ingen påverkan av likvärdighetsbidraget. Bidrag behövs baserat på elevunderlag som socioekonomiska förutsättningar samt stad och land. Ett slags sektorsbidrag. Vinstdebatten är viktig men vi har också skillnader över stad och land. Och när staten lägger in pengar drar kommunen ner, sa Åsa Fahlén.

Måste stängas

Lars Hjälmered vill se ett utvecklat finansieringssystem.

– Vi delar fackens syn på bristande likvärdighet. Utveckla ett finansieringssystem och vi vill ha mer av en statlig styrning och se över en nationell norm för fristående skolor.

Centerns Fredrik Christensson anser att riktade statsbidrag bör minskas till förmån för generella statsbidrag.

Debatten i Almedalen hölls nu när regeringen nyligen har beslutat att en utredning ska ta fram konkreta förslag på vinstförbud i skolan.

– Vi vill stoppa incitament för vinstutdelning, till exempel glädjebetyg och att skolor väljer bort elever som är krävande, sa Gunilla Svantorp (S).

Lars Hjälmered vill stärka kraven på de som startar friskolor och att koppla vinst till kvalitet.

Fredrik Christensson var inne på en liknande linje:

– Skolor som inte håller måttet ska stängas. Bedriver man en god verksamhet ska man få ta ut vinst.