Sök

Så mycket krävs för att rädda skolan

Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet, och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

25,4 miljarder kronor. Så mycket krävs av Tidö-regeringen för att rädda skola, fritidshem och förskola.
Det menar Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, som har räknat med både inflationen och tidigare skolbesparingar.

Tidöpartierna M, KD, L och SD har presenterat sitt skolprogram. Men frågetecknen kring hur det ska finansieras kvarstår.

Summan som Lärarförbundet kommit fram till och som de tillsammans med Lärarnas Riksförbund kräver av regeringen är 25,4 miljarder kronor. Pengar som både ska kompensera för tidigare besparingar och de kommande prisökningarna.

Helt enkelt – behålla status quo.

– Vi förväntar oss kraftfulla investeringar, men ett minimum är 25 nya miljarder. Det är vad som krävs för att dels kompensera för kostnadsökningar, dels för den skuld som drabbat lärare och elever på grund av tidigare neddragningar. Men för att komma till rätta med lärares arbetsbelastning och kunna ta hand om elevernas behov av stöd så krävs mer, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Borde blir dyrare enligt facken

Notan lär alltså bli dyrare än de 25 miljarderna, om Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund får som de vill.

Johanna Jaara Åstrand exemplifierar med att Tidöavtalets förslag om utökad undervisningstid kräver 1 100 lärare ytterligare. Läromedel för varje elev går på tre miljarder.

Men lärarfacken står också bakom en kalkyl av hur mycket pengar som krävs på kommunnivå.

– Det är klart att kommunerna måste prioritera förskola och skola, men den kapaciteten finns inte överallt och staten måste ta ansvar för att jämna ut det. Vår lösning på den bristande likvärdigheten och underfinansieringen är att staten tar huvudansvaret för finansieringen, till exempel via sektorsbidrag. Nu blir det mer ett lappande och lagande för staten med åtskilliga olika riktade statsbidrag som i sig är fördyrande, säger Johanna Jaara Åstrand.

"Handlar aldrig bara om pengar"

Utredaren Johan Ernestam har gjort beräkningarna. Han förtydligar att högre summor i tabellen inte nödvändigtvis innebär en sämre skolkommun.

– Storleken på beloppet styrs i huvudsak av hur stor kommunen är och av eventuell glesbygd. Vi har bara tagit dagens budget och lagt på samma procentsats överallt. Vi har inte beaktat att det finns kommuner som har lite bättre ekonomi eller att det finns kommuner som varit förhållandevis generösa de senaste åren. Sen finns det kommuner som alltid varit snåla och alltid kommer att vara snåla, säger Johan Ernestam.

Frågan är om det bara handlar om pengar? Räcker det med att slänga in 25,4 miljarder och så fungerar skolan?

– Det är aldrig bara pengar det handlar om. Det handlar självklart om hur pengarna används. Men bristen på pengar leder alltid till negativa konsekvenser för lärare, elever och verksamheten, säger Johanna Jaara Åstrand.

Så räknade de ut skolans ekonomiska behov

Resultatet bygger på en summering av kostnaderna för utbildningssektorn i varje kommun för 2021 (Skolverket, Kolada). Sveriges kommuners och regioners pris- och lönekompensationsindex (PKV) för 2022 adderades (3,7 procent). Detta användes som bas för att beräkna vad som behövs för 2023. För 2023 gäller att PKV är 6 procent, vilket ligger till grund för beräkningen. 

Därutöver har man lagt till ytterligare 2 procentenheter för att hantera de besparingar som vi vet sker årligen i svenska kommuner. Besparingarna är beräknade till 0,5 procent. I detta ingår hela den kommunala utbildningssektorn, allt från förskola till komvux.

Källa: Lärarförbundet