Sök

Så vill M förändra skolan - om oppositionen vinner valet

Lars Hjälmered, Moderaternas skolpolitiske talesperson, vill bland annat villkora vinstutdelningen i friskoleföretag som drivs i aktiebolagsform. Foto: Press/Amina Dahlab

Nej till att bussa, kvotera eller lotta elever till attraktiva skolor. Ja till villkorad vinstutdelning, gemensamt antagningssystem – men med köer till friskolor. Det är några av förslagen i Moderaternas nya skolpolitiska program, som kan bli framtidens skolpolitik vid ett regeringsskifte.

Skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) har under den senaste månaden presenterat en rad förslag på skolreformer som skickats som lagrådsremisser.

Men alla har inte majoritetens stöd i riksdagen.

Var finns det en samsyn i skolpolitiken

Läraren.se har intervjuat Moderaternas nya skoltalesperson Lars Hjälmered för att höra vad han ser som de viktigaste skolreformerna och skolfrågorna.

Kan riksdagens två största partier komma överens i stridsfrågorna om exempelvis urvalen vid antagningen till friskolorna, skolpengen vinstfrågan och köerna? I dagsläget ser det svårt ut om partierna inte kompromissar. Men i flera andra skolfrågor finns en större samsyn.

Det handlar bland annat om ett starkare skydd mot hot av lärare och omplacering av hotfulla elever, där det finns lagförslag från S. Lagförslag om skärpta regler och kontroller generellt av friskoleaktörer och i synnerhet de som vill bedriva konfessionella friskolor ligger också i linje med M:s skolpolitik.

Moderaterna vill villkora vinstutdelningen i friskolor som drivs i aktiebolagsform. Om friskolorna uppenbart misslyckas med att nå uppsatta kvalitetsmål ska Skolinspektionen kunna stoppa vinstutdelningen. M vill också förbättra den offentliga insynen i de fristående skolorna. Och skärpa dagens ägar- och ledningsprövning ytterligare för vilka som ska få starta och driva en friskola, vilket också regeringen nu går fram med i ett lagförslag.

God kvalitet lyfts återkommande fram som ett mätinstrument för friskolor men hur ska myndigheterna kunna kontrollera och säkerställa kvaliteten på friskolorna? Men vad är god kvalitet?

Lars Hjälmered, Moderaternas skolpolitiska talesperson, vill behålla köerna till friskolorna. Foto: Riksdagen

– Det krävs en utredning för att ta fram detaljerna för hur det bäst ska gå till men betyg ska inte vara ett kriterium för det ger fel incitament och en risk för att betygsinflationen drar i väg. För äldre årskurser skulle man kunna titta på nationella prov, under förutsättning att de är centralt rättade. Dagens lokalt rättade prov är inte likvärdiga. Vi behöver också nationella prov som är jämförbara över tid, säger Lars Hjälmered.

För Moderaterna är centralt rättade nationella prov viktiga. För fem år sedan beställde riksdagen digitala nationella prov som skulle rättas centralt men det har dröjt och i förra veckan var det senaste beskedet på Skolverket att de digitala nationella proven skulle dröja till år 2027. Men skolministern har antytt i debatter att den centrala rättningen kan komma tidigare.

– Det är helt obegripligt att det ska ta sådan tid.

Skapa en gemensam antagning 

Lars Hjälmered anser att det är angeläget att dagens antagningssystem till grundskolor görs om och förordar en samlad gemensam antagning för friskolor och kommunala skolor.

– Vi tycker att det skulle vara en fördel att ha antagningen samlad på en plats där alla gör den formella ansökan samtidigt och att kommunen går ut med en samlad information när det är dags att välja skola som en grund i ett aktivt skolval. Men med vissa begränsningar tycker vi att en kö till friskolorna ska vara möjlig där vårdnadshavarna kan anmäla intresse och ställa barnet i kö ett eller två år innan skolstart, säger han.

Skolministern Lina Axelsson Kihlblom vill också se en gemensam antagning. Däremot vill hon inte ha kö överhuvudtaget. Hon anser att även en kortare kö skulle missgynna föräldrar med liten kunskap om hur samhällsapparaten fungerar. 

"En mer likvärdig skola"

Moderaterna är kritiska till delar av det lagrådsförslag som regeringen lagt fram om urval och slopade köer vid antagning. Förslaget baserar sig till stor del på Björn Åstrands statliga utredning ”En mer likvärdig skola”. Utredningen presenterade i april 2020 en rad förslag som skulle minska skolsegregationen och förändra resursfördelningen till skolor.

När skolministern presenterade förslaget om urval och slopade köer så fanns även ett förslag att skolhuvudmännen aktivt ska "verka för att deras skolor ska ha en allsidig social sammansättning". 

I Moderaternas skolförslag står ”Barn är inga integrationsverktyg”. M säger nej till förslag som innebär att barn i skolor integreras via bussning, kvotering eller lottning.

– Det finns urvalskriterier som vi tycker är bra i förslaget som närhet och syskonförtur. Det är mer illavarslande när man pratar om den socioekonomiska sammansättningen i en skola. Det kan innebära förslag som innebär att man sorterar barn på opåverkbara faktorer som var du är född exempelvis. För vem ska avgöra vad som är en allsidig sammansättning? Vad innebär det? Och vad händer om skolhuvudmannen inte lever upp till det? säger Lars Hjälmered.

"Storsatsa på svenska språket"

Moderaterna menar att de viktigaste åtgärderna för att byta segregationen i dagens skola i stället handlar om att säkra kvaliteten i undervisningen och att ”storsatsa på svenska språket”. Och att göra skolvalet obligatoriskt för alla för att minska boendesegregationen. De vill ha språkscreening av små barn redan på BVC. Obligatorisk språkförskola från tre års ålder för alla barn med språkliga behov. Barn som har brister i svenska ska kunna gå om en klass. Och skolpersonal i utanförskapsområden ska vara välutbildad och tala god svenska.

Vilket syfte fyller en språkscreening redan på barnavårdscentralen?

– För alla de som växer upp i Sverige och som är födda i Sverige men som av olika skäl inte får med sig tillräckligt språk. Vi pratar om tusentals barn varje år och då har man ändå redan i dag språkkontroller på BVC för barn i 3-4 års ålder där BVC-sköterskan går igenom om barnet har ett tillräckligt ordförråd för sin ålder, säger Lars Hjälmered och fortsätter: 

– För de barn som behöver tycker vi att det ska vara en obligatorisk förskola från tre år. Barnen ska ges rätt förutsättningar att möta och utveckla det svenska språket för att klara sig i livet senare. Jag har noterat att regeringen vill se att det ska vara obligatoriskt för kommuner att erbjuda förskola men vi vill alltså gå längre. Jag tror att om vi på riktigt ska knäcka segregationen så är språket en nyckel.