Sök

Sundsvallslärarna i möte med skolministern efter sparkraven

Katarina Wallner, lärare och initiativtagaren till uppropet ”På våra bara knän” i Sundsvall, blev under fredagen inbjuden att äta lunch med skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) under hennes officiella besök i Sundsvall.

LÄS ÄVEN: Lärarkåren reser sig mot besparingskrav

Lärarna Katarina Wallner, lokalt skyddsombud för Lärarförbundet, och Therese Lindberg, lokalombud för Lärarnas Riksförbund, var tidigt på plats och satte sig snabbt ned vid skolminister Lina Axelsson Kihlbloms sida på Altinska skolans restaurang i Sundsvall. Med den ironiska texten ”It's fine, I'm fine, Everything is fine” på sina gula tröjor och motiv med en katt med rödsprängda ögon och en päls som stod åt alla håll ville de sammanfatta hur de just nu känner sig vid slutspurten på terminen.

"Det skapar kaos i våra hjärnor"

– Det finns så mycket vi vill och behöver lösa på en gång i skolan att det skapar kaos i våra hjärnor. Samtidigt ska vi finnas där får våra elever, inte minst de som är i behov av särskilt stöd. Men budgeten styr och vi förväntas lyda och sätta skollagarna åt sidan, säger Katarina Wallner.

Läraren Katarina Wallner, lokalt skyddsombud på Gångvikens F-6 skola i Sundsvall, blev inbjuden till lunch med skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S).

Hon är lokalt skyddsombud på Gångvikens F-6 skola i Sundsvall för Lärarförbundet. Hon var initiativtagare till de stora gräsrotsprotesterna mot kommunens kraftiga besparingar som startade i slutet av förra året. På bara några veckor lyckades hon samla hälften av Sundsvalls 3 000 anställda inom förskola och skola i Facebookgruppen ”På våra bara knän” och Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal stod bakom henne.

Förslag på besparingar på 95 miljoner inom nästan alla skolverksamheter i Sundsvall ledde till massiva protester och manifestationer från skol- och förskolepersonal i slutet av förra året, vilket Läraren rapporterat om i flera artiklar.

I mitten av december i fjol sänkte kommunen sparkraven till 70 miljoner. Men redan i januari fick Sundsvalls skoldirektör Urban Åström sluta med omedelbar verkan då Lisa Tynnemark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, förklarade att hon inte hade ”tillräckligt förtroende för honom”.

Katarina Wallner och hennes fackliga kollegor nöjde sig inte med detta. De har kämpat vidare mot besparingarna eftersom hon konstaterade att ”kostymen redan är så tajt att vi inte kan röra oss längre”. För redan innan de nya besparingarna hade 250 årsarbetare sagts upp under 1,5 år i Sundsvall. Fyra skolor plus ett par skolmoduler hade lagts ned. Och stora besparingar hade gjorts på administrationen.

Hon hatar ord som "resurseffektivitet"

Under fredagens lunch passade Katarina Wallner på att tillsammans med sina fackliga kollegor från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund att lämna över en folder med ett antal debattartiklar och nyhetsartiklar kring turerna i skolan i Sundsvall.

– Vi pratade mycket om likvärdighet, köer, resursfördelning, gruppstorlekar, skolpeng och klasspeng. Jag slog fast att jag hatar ord som resurseffektivitet.
Skolministern berättade om vilka lagförslag de lagt fram för att försöka få bukt med en rad problem men hon sa också att hon inte trodde att regeringen skulle få igenom dem i riksdagen, säger Katarina Wallner.

Hon tycker att lunchen med skolministern var givande.

– Vi var eniga om att det behövs göras mycket för att förändra i skolan, säger Katarina Wallner.

Samtidigt konstaterar hon att skolorna i Sundsvall har kvar sina stora sparbeting även om de kanske kommer att spridas ut under lite längre tid.

– Vi är så långt ifrån nöjda som man kan bli. Senaste exemplet är från min egen skola där man är på väg att fatta beslut som inte gynnar barn med särskilda behov. Det är inget vi ser kommer att fungera för våra elever, säger hon.

Bakgrund Sundsvalls besparingar på skolan

Skälen till kommunens stora underskott och dåliga ekonomi är flera. Demografiska förändringar i kommunen är en och felräknade lokalkostnader en annan. Men det främsta skälet är den stora friskoleetableringen i kommunen.

Den kommunala skolan har tappat många elever till friskolor och därmed förlorat intäkter via skolpengen. Samtidigt har skolorna inte kunnat skära ned på sina kostnader för personal och lokaler med motsvarande belopp eftersom de bland annat har skyldighet att hålla platser lediga för elever som exempelvis behöver byta skola eller flyttar in i kommunen. Skolornas (och kommunens) kostnader har då ökat per elev. Det har lett till att kommunen har varit tvungen att höja skolpengen men även betala ut skolpeng retroaktivt till alla fristående skolor eftersom skolpengen ska vara lika hög oavsett friskolornas kostnader.

I Sundsvall skulle bara 5 av 28 grundskolor slippa att spara miljontals kronor under 2022. Och gymnasieskolan har liknande problem. Samtidigt har Lärarförbundets enkäter visat på en hög arbetsbelastningen.