Sök

Blir det en "halvmesyr" eller full offentlighet?

Skolverket har lämnat sina förslag på hur skolstatistiken ska kunna bli tillgänglig igen – något som är lättare sagt än gjort. Lärarförbundets ekonomiska expert tror snarare på en halvmesyr-lösning, än att offentlighetsprincipen ska gälla även för friskolor. Foto: Getty

Om politikerna inte inför den omdebatterade offentlighetslagstiftningen – även för fristående skolor - så föreslår Skolverket olika nödlösningar för att kunna publicera skolstatistiken som nu är sekretessbelagd.

– Långsiktigt har vi nu en ohållbar situation. Därför är det viktigt att uppgifter om alla förskolor och skolor åter blir tillgängliga så fort som möjligt. Den situation som uppstått riskerar annars att få stora konsekvenser för skolvalet, resursfördelningen till skolor och möjligheten att stödja elever utifrån behov och förutsättningar, säger Peter Fredriksson.

Skolverkets två första förslag handlar om att antingen bryta sekretessen fullt ut eller i viss mån i skolorna. Men man har också förslag som innebär att man själv samlar in skolstatistik från skolorna.

Myndigheterna måste kunna sköta sina uppdrag

– Skolverket och SCB har i dag redovisat flera olika förslag om hur information om skolväsendet ska kunna publiceras. Vi behöver nu analysera dem noggrant inom Regeringskansliet, men jag är angelägen om att det också går snabbt, för att vi så snart som möjligt ska ha en lösning på plats för att informationen ska finnas tillgänglig. Det är mycket viktigt att myndigheterna kan fullgöra sina uppdrag och att allmänhetens tillgång till information om huvudmän och skolor säkerställs, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Full offentlighet handlar om att friskolorna skulle omfattas av samma lagstiftning som de kommunala skolorna. Det skulle ge allmänheten stor insyn även i fristående skolor.

Full insyn eller inte

Om skolorna skulle omfattas av en mer begränsad offentlighet så skulle Skolverket kunna samla in alla uppgifterna de anser sig behöva från skolorna för att använda av skolmyndigheter internt men sekretessbelägga vissa delar från att lämnas ut till exempelvis föräldrar, journalister eller annan allmänhet.

Den lösningen kan möjligen vara en väg framåt politiskt då bland annat Centern i våras deklarerade att man inte vill se samma offentlighet i fristående skolor som i kommunala skolor. Liberalerna, som tidigare förespråkat full insyn, menar nu att det viktigaste är att myndigheterna inte hindras i sitt arbete med vid exempelvis Skolinspektion och att statsbidrag kan fördelas till de skolor där de hör hemma.

– Vi vill egentligen ha full insyn men låt oss titta på förslagen. För mig är det viktigaste att hitta en lösning på problemen. Självklart är det inte acceptabelt överhuvudtaget att hemlighålla uppgifter som vilka skolor vi har, elevers resultat, lärarbehörighet och annat. Det är centrala kvalitetsindikatorer som är viktiga både för föräldrar, allmänhet men inte minst för skolmyndigheter. De kan ju inte fullfölja sina uppdrag annars, säger Roger Haddad, (L), skolpolitisk talesperson.

Offentlighetsfrågan i fristående skolor har en lång historia där det i dagsläget inte råder politisk enighet. Vad som ska vara offentligt eller inte har debatterats och utretts politiskt i åratal. Men just Skolverkets publicerade statistik har varken fristående skolaktörer, kommuner eller stat ifrågasatt under senare år.

Fakta: Skolverkets förslag

Om regeringen väljer att inte gå vidare med förslaget om att fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen föreslår Skolverket:

  • En sekretessbrytande bestämmelse i 24 kapitlet i offentlighets- och sekretesslagen.
  • I andra hand föreslår Skolverket ett undantag i samma kapitel i lagen. Innebär dock att Skolverket och SCB måste göra avvägningar och bedömningar.
  • Om regeringen inte ändrar i statistiksekretessen föreslår Skolverket att uppgifter samlas in utanför statistikverksamheten. Två sådana förslag redovisas.
  • Skolverket föreslår också en tillfällig lösning i form av att myndigheten samlar in vissa basuppgifter från de enskilda huvudmännen i en enkät.

Källa: Skolverkets pm, dnr 2020:1060

TT

Det är istället en ny tolkning av sekretesslagen, med en dom i Kammarrätten som vunnit laga kraft, som gjort att Skolverket dragit in statistiken på skol- och kommunnivå från 1 september i år. Kammarrätten menar att Skolverkets statistik kan betraktas som affärshemligheter för fristående skolor. Och Skolverket har då ansett att man inte heller, av likvärdighetsskäl, kan publicera statistik om de kommunala skolorna annat än på riksnivå.

"En gissningslek för elever och föräldrar"

Varför behövs då Skolverkets statistik? Skälen är enkla. Hela skolsystemet, som det ser ut i dag, är uppbyggt kring statistiken. Uppgifterna behövs för att Skolverket ska kunna betala ut statliga bidrag som exempelvis likvärdighetsbidrag. Hela skolpengssystemet bygger på att man tack vare statistik på kommunal nivå och för enskilda skolor kan få fram uppgifter för att fördela pengar så likvärdigt som möjligt.

Men de behövs också för att skolvalet inte ska bli ”en gissningslek för elever och föräldrar” som Lärarförbundet uttryckte det i en debattartikel före sommaren. Föräldrar och elever behöver få tillgång till kontrollerade uppgifter om exempelvis resultat, lärartäthet och lärares utbildning om skolvalet om de ska kunna jämföra skolor inför ett skolval.

– Vi hoppas att politikerna röstar igenom offentlighetsprincipen i alla skolor men det verkar osannolikt. Gissningsvis blir det någon form av halvmesyr, säger Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert.

Oavsett vilket förslag som regeringen väljer att arbeta vidare med kommer det ta lång tid att få bukt med problemen som orsakats av att sekretessen nu stoppar Skolverkets statistik.

– Vi är väl medvetna om att om att ändringar i lagen är en komplicerad och tidskrävande process. Vad vi kan hoppas på är att hanteringen ändå sker skyndsamt och att de konsekvenser som vi lyfter fram i vår redovisning stannar på pappret. Ytterst är det nu politikerna som får göra en bedömning av vad som är den mest framkomliga vägen mot en lösning, säger Peter Fredriksson.

Fara för nationella prov och Pisa

Skolverket varnar dessutom för att sekretess kan leda till att de nationella proven inte kan genomföras. Det finns också en risk för att Sverige inte kan delta i den globala kunskapsmätningen Pisa.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) anser att Skolverkets olika förslag kan tillgodose skolmyndigheternas behov av att hämta in statistik och publicera men förslagen täcker inte kommunernas behov av statistik för att exempelvis fördela resurser i kommunerna.

– Statens olika myndigheter har verkligen trasslat till det för oss alla. Ingen tycker ju att dagens situation är bra, därför är det välkommet att det finns en bred samsyn om att en lösning måste till. Annars kan inte kommunerna få förutsättningar att utföra sina uppdrag. Det är dessutom bråttom, säger Mats Gerdau, ordförande i SKR:s utbildningsberedning.
Oavsett vilken lösning regeringen väljer att gå vidare med, efter beredning och remiss, bedömer SKR att det kommer att ta tid innan en långsiktig lösning är på plats.

– Skolverket släckte ner sin publicering av statistik på kommun- och skolnivå den 1 september och nu befinner vi oss i ett vakuum. Det är akut att en övergångslösning kommer på plats, säger Mats Gerdau.

Juristen: Statistiken släckt i flera månader