Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Darvik om kritiken och nya Lärarakademin

Skolkommunalrådet i Göteborg Axel Darvik (L) tvekar inte att sticka ut hakan och ser det som sitt jobb som skolpolitiker.

Göteborg inför en lärarakademi, som ska syssla med fortbildning.
Starten blir till hösten. Det berättar Axel Darvik (L) skolkommunalråd som det blåser kring.
På Läraren.se får han bemöta kritiken.

Göteborgs kommun drar igång en lärarakademi.

– Det är ett utvecklingsprogram för lärare. Det ska handla om fortbildning och om hur man kan bli bättre på olika delar av läraruppdraget. Det ska de lärare som vill få ta del av, säger han.

– Vi börjar med introduktionen av nya lärare.

Kaffet är svart, kostymen är mörkblå. Axel Darvik sitter med korslagda ben i fåtöljen i sitt ljusa arbetsrum i rådhuset vid Gustaf Adolfs torg i Göteborg. Det har stormat kring skolkommunalrådet mer än en gång och frågan är om kritiken har fått honom att tänka om.

”En duktig lärare ska kunna hålla sitt klassrum i schack”. 

Axel Darvik i GP 25 februari 2021

Ett av de uttalanden som provocerat mest är när Axel Darvik i en intervju med Göteborgsposten sa att han vill dra ner på antalet elevassistenter, och att en lärare borde kunna hålla koll på 25-30 elever – en duktig föreläsare kan ju trollbinda tusentals människor.

Han har i efterhand sagt till Läraren.se att han borde uttryckt sig på ett annat sätt, men han håller fast vid att det är lärarens ledarskapsförmåga som avgör hur det fungerar i klassrummet.

– För vissa elever, som till exempel har funktionsnedsättningar, kan elevassistenter behövas. Men i de allra flesta fall handlar det om ledarskap. Och det handlar ju delvis också om fallenhet, vi är olika som människor. En del har de här ledarskapstalangerna lite mer naturligt, att kunna få med sig folk.

Nu arbetar grundskoleförvaltningen på ett förväntanskontrakt.

– Där tydliggör vi vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar. Det är inte så att skolan bara ska leverera kunskap, utan det är en trepartsöverenskommelse där alla tre måste göra sina delar. Om de här förväntningarna finns nedskrivna blir det lättare för lärare att hänvisa till dem, och man kan använda dem i dialog med föräldrar och elever.

Ville prisa bästa eleverna – för att bryta anti-pluggkulturen

Moderaterna och Liberalernas förslag om att ge pris till de bästa eleverna i Göteborg röstades senare ner i kommunfullmäktige. 2000 kronor vardera och en middag i börshuset ville partierna ge till de fyra niondeklassare som presterat bäst på sina skolor. De två med högst betyg, och de två som förbättrat sina betyg mest.

Ungefär 600 000 kronor skulle avsättas ur skolbudgeten för ändamålet. Men att förslaget fick kritik tror Axel Darvik inte handlar om pengarna.

– Det där är ju skitsnack, om jag ska vara ärlig. Man måste kunna skilja på sandkorn och öken. De här stipendierna är sandkorn i förhållande till det totala.

Han tror att det finns en annan förklaring.

– Vi har en jante-mentalitet i Sverige. Men varför har vi guldmedaljer i idrott? Varför har vi talangtävlingar i musik? Det har funnits någon inställning om att man inte kan tävla i kunskap, att det på något sätt skulle vara orättvist.

”Skitsnack. Man måste kunna skilja på sandkorn och öken”

Han tror istället att stipendiet kan bidra till att skapa en positiv kultur bland eleverna.

– Det finns en stark anti-pluggkultur på många skolor, jag har mött elever som berättat att de medvetet skriver fel på prov för att inte bli betraktad som en plugghäst. Jag vill att vi från vuxenvärlden ska visa att det är fint och bra att anstränga sig i skolan. Jag vet att alla inte kommer nå dit, men alla får inte guldmedalj i OS heller.

De egna svårigheterna väckte engagemanget

Själv blev Axel Darvik skoltrött redan i lågstadiet. För honom vände det när han fick byta skola. Han tror att det kan vara de egna upplevelserna och dyslexin som väckt engagemanget hos honom.

– Jag kan ju vara glad att jag hade engagerade föräldrar, men det ska inte behöva vara så, utan alla skolor ska vara bra skolor.

Hur ska Axel Darvik se till att det blir så?

– I grund och botten handlar det mycket om lärarna. Vi måste se till att de får bra förutsättningar för att göra sitt jobb. Det handlar om en bra arbetsmiljö; de ska ha tid till att planera och förbereda sina lektioner och inte bli överbelastade av de sociala problemen, att agera rastvakt och lösa konflikter.

Så du menar att om man tar bort elevassistenterna så finns resurser för att utveckla elevhälsan, ta in specialkompetens och se till att det kommer in fler lärare?

– Ja, om man använder resurserna smart.

Axel Darvik har retat upp många med sina uttalanden, är syftet att provocera?

– Nej, men jag är väl ganska rak och tydlig, och jag tycker att det är min uppgift som skolpolitiker att inte backa för de här frågorna. I de bästa av världar får man allt, men så funkar det inte, vi måste prioritera. Jag vill hellre vara ärlig och tydlig än att vara alla till lags.

LÄS ÄVEN

Ny granskning: Tummen upp för lärarassistenter

Simskola i förskoleklass ger elever vattenvana

Wiman: Vi får dubbelt så mycket jobb – för samma lön