Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Specialkost för barn med diagnoser ökar

Vissa kan bara äta köttbullar. Foto: Getty Images

Ingen mat som luktar starkt, köttbullar varje dag, aldrig blanda livsmedel eller äta ensam.
Kraven ser väldigt olika ut för barn med NPF, neuropsykiatriska funktionshinder.
Dessa har ökat kraftigt och nu kommer en guide som ska underlätta för skolorna.

Den stora ökningen av specialkost för barn med NPF är inte förvånande, menar flera av de experter Läraren pratat med.

– Det hänger självklart ihop med en ökad diagnostisering. Det finns också mer kunskap om att de behöver större anpassningar av måltiderna. Både av det som ligger på tallriken och i miljön, säger Karin Fritz, dietist på Livsmedelsverket.

Karin Fritz.

Men hur skolorna anpassar kosten till olika diagnoser skiljer sig väldigt mycket mellan olika kommuner och skolor.

Det är en av anledningarna till att Livsmedelsverket och Specialpeda­gogiska skolmyndigheten arbetat fram en vägledning för hur man ska hantera kraven på det som Kost & Näring kategori­serar som anpassad kost. Guiden lanseras i maj.

Att skollunchen fungerar är extra viktigt för barn med NPF. En stökig skollunch där eleven knappt äter får konsekvenser, menar Linda Petersson-Bloom, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten:

– Man måste tänka på att hela skoldagen räknas. Det som sker under skolmåltiden får konsekvenser för lärandet och lektionerna. Därför bör de extraanpassningar som finns på andra ställen i skolan också finnas med vid måltiderna.

Karin Fritz påpekar att elevhälsan generellt behöver ta ett större ansvar.

Linda Petersson-Bloom.

– Ansvaret för skolmåltiden ligger hos huvudmännen, inte hos någon myndighet, säger Karin Fritz.

En del barn, främst med autismspektrum, kan uppfatta smak och lukt på annat sätt. Det får, enligt Linda Petersson-Bloom, stora konsekvenser vid skolmåltiderna.

– Smak och lukt är centrala faktorer när det handlar om mat. Konsistensen kan också göra ont eller kännas obehaglig.

Många kommuner välkomnar den nya guiden för hur man ska hantera måltiderna för barn med NPF. Den snabba ökningen av måltidsanpassningar och specialdieter för barn med NPF har gjort att flera kommuner satt ned foten.

Munkedal bland annat.

De elever som tidigare fick en individuell meny har fått acceptera en förändring.

– I stället för att vi lagade en individuell rätt för tio barn har vi en fast rullande matsedel för dem. Då vet vi att tio barn alltid ska ha köttbullar på måndag. Deras behov är ofta att de inte vill ha någon blandning av livsmedel och en förutsägbarhet med några få maträtter som de känner igen och accepterar. Nu har vi hittat en meny som kan accepteras av de allra flesta, säger Gunilla Martinsson, måltidschef i Munkedals kommun.

Föräldrar ställer allt hårdare krav på kosten till sina barn.

Här är några exempel:

Förbjud alla ägg

”Mitt barn är ägg­allergiker och inte ett ägg får förekomma på den här skolan.
”Bara för att ditt barn är äggallergiker blir det inte sjukt om det finns ägg på skolan, svarade Munkedals kommun föräldrarna, men öppnade för att ompröva beslutet om dessa kunde lämna ett läkarintyg. Något sådant dök aldrig upp.

Salt från Himalaya

”Mitt barns mat ska kryddas med Himalaya-salt.” Det kravet ställde en förälder i Linköping. Eftersom det inte finns några vetenskapliga bevis för saltets hälsoeffekter eller någon skyldighet att tillfredsställa önskekost avfärdade Linköpings kommun begäran.

Bluffade om gluten

Ett barn ansågs vara extremt känslig för gluten. Förskolans kock och pedagoger vågade inte ens öppna vissa mjölpaket. Senare sågs barnet tillsammans med en förälder på ett bageri. Provocerande att ha helt olika förhållningssätt hemma och på förskolan, tyckte förskolans kock.

Minus fisk

På Rönnbyskolan i Väste­rås var tidigare 100 av 600 portioner specialkost. När intyg började krävas sjönk antalet snabbt, bland annat ”minus fisk” – elever som ville slippa äta fisk.