Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Jaara Åstrand: ”Satsningarna på skolan är helt otillräckliga”

Regeringens satsningar på skolan i budgeten är helt otillräckliga, anser Lärarförbundet. Även om likvärdighetsbidraget får en "rejäl ökning" på sikt.

Regeringen tillför skolan 1,3 miljarder i budgeten för 2022. Kommunerna får bland annat en coronamiljard för att stötta skolor som haft det tufft under pandemin. Likvärdigheten ska också stärkas med nya miljoner.
– Regeringens satsningar på skolan i budgeten är helt otillräckliga. Erkänner man problemen, som regeringen gör, så måste man också ta ansvar för dem, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) och högskoleministern Matilda Ernkrans (S) presenterade på fredagens presskonferens en spridd skur av utbildningssatsningar under 2022 och framåt (se hela listan nedan). Långt ifrån alla satsningar innebär nya pengar till skolan utan handlar om omfördelningar av pengar som tidigare budgeterats. Av totalt 1,9 miljarder i budgeten, är cirka 1,3 miljarder nya pengar. 

Satsningarna möter inte behoven

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker inte alls att regeringen möter de stora behov som finns, även om hon tycker det är positivt att coronamiljarden blir kvar 2022.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Det hade väl snarare varit extremt om man hade plockat bort den. Jag är positiv att regeringen fortsätter satsningarna på likvärdigheten. Trots stora behov inom förskolan och gymnasiet så finns det inga riktade satsningar, trots ökad arbetsbelastning och distansundervisning för gymnasiet. Det är under all kritik, säger hon.

Regeringen satsar 323,5 miljoner i en förstärkning av likvärdighetsbidraget. Kommunerna kan använda pengarna till att anställa mer personal, minska elevgrupper och stärka likvärdigheten i bland annat fritidshemmen.
Under fredagens presskonferens aviserade regeringen att likvärdighetsbidraget på sikt ska öka från dagens cirka 6,2 miljarder till 8,7 miljarder 2024.

Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert, ser det som en av de kanske mest intressanta delarna av regeringen budgetsatsningar framöver.

Johan Ernestam Foto: Lärarförbundet

– Det får vi ändå se som en rejäl höjning, säger han.

Men i övrigt är inte heller han imponerad av regeringens utbildningsbudget.

– Jag är rejält förvånad över att så pass lite satsas på skolan då regeringens totala reformutrymme handlar om 73-74 miljarder, säger han.

Nytt likvärdigt skolsystem

Trots att frågan om ett nytt gemensamt skolvalssystem för friskolor och kommunala skolor ännu inte klubbats av riksdagen så satsar regeringen 70 miljoner i budgeten på att införa ett ”mer likvärdigt skolvalssystem”.
Anna Ekström anser att det är hög tid att göra upp med ”det marknadsexperiment som präglat skolan sedan 1990-talet”.

Anna Ekström (S), utbildningsminister Foto: Regeringskansliet

– Skolvalet behöver utvecklas och göras rättvist för alla elever. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska aldrig kunna välja elever, säger hon.

Skolvalet är kontroversiell bland de borgerliga partierna. Det gäller inte minst frågan om hur urvalet av eleverna ska gå till när elever ska antas till de fristående skolorna. Anna Ekström är kritisk till att friskolorna använder kösystemet och menar att det tydligt leder till skolsegregation. Men hon poängterar att hon inte har låst sig utan att det finns en bred palett av bland annat möjligheter utifrån närhet, skolspår och syskonförtur. Utbildningsministern hoppas därför nå en överenskommelse med de borgerliga partier som idag är kritiska, inte minst L och C.

Försöksverksamhet med ny KPU

Regeringen satsar nästa år 42 miljoner kronor på en försöksverksamhet med en ny kortare 1-årig pedagogisk utbildning, KPU, för sökande som redan har en akademisk examen och vill bli grundlärare eller ämneslärare. Den byggs sedan ut med fler platser under kommande år.

– En som exempelvis har en kandidatexamen i naturgeografi ska efter den kortare KPU:n kunna undervisa i matte, NO-ämnen och teknik i grundskolan och en med en mastersutbildning ska kunna bli ämneslärare i naturkunskap på gymnasiet, säger Anna Ekström.

Johanna Jaara Åstrand säger att den kortade KPU:n inte efterfrågas av någon. Inte ens studenterna, hävdar hon.

– Vi och lärosätena är starkt kritiska till en kortad KPU. Ingen blir hjälpt av att människor utbildas och får en lärarexamen men med bristande kunskaper. Och vad hjälper några hundra nyexaminerade när det behövs tusentals lärare. Regeringen borde i stället fokusera på att satsa på den reguljära lärarutbildningen, säger hon.

Regeringens skolsatsningar: Hela listan

Utbildningssatsningarna under de kommande åren:


• I miljard i stöd till skolväsendet i kommunerna för att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till – trots coronapandemin. Kan användas till ökad undervisningstid och mer stöd till elever som behöver.

• 323,5 miljoner i förstärkning av likvärdighetsbidraget för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten. Pengarna kan bland annat användas av kommunerna till att anställa mer personal och minska elevgrupper och stärka likvärdigheten i bland annat fritidshemmen. Man aviserar också en höjning av bidraget på sikt från dagens cirka 6,2 miljarder till 8,7 miljarder 2024.

• 23,5 miljoner årligen från 2023 till ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare för att förbättra kompetensutvecklingen. Redan 2021 inleddes satsningarna på professionsprogrammet.

• 42 miljoner försöksverksamhet med ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) inklusive studiemedel till 150 platser. Satsningen fortsätter med 89 miljoner 2023 (460 utbildningsplatser) och 106 miljarder 2024-2027 (900 utbildningsplatser).

• 13,5 miljoner årligen 2022-2025 för att validera kunskaper inom KPU.

• 31 miljoner 2022 till att öka kvalitén, bidra till skolutveckling och minska regionala skillnader mellan förskolor och mellan skolor genom att staten håller återkommande kvalitetsdialoger med huvudmännen. Satsningen ökar till 61 miljoner 2023 och 85 miljoner årligen från 2024.

• 7 miljoner 2024 och därefter 14 miljoner årligen för att skärpa kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet.

• 2 miljoner årligen från 2023 för att införa åtgärder som stärker kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg/dagbarnvårdare.

• 14,6 miljoner under 2022 för att starta övergången från till en ämnesutformad gymnasieskola från den idag kursutformade. Under 2023-2026 tillförs totalt 240 miljoner för att införa detta i gymnasieskolan.

• 70 miljoner under 2022 för att införa ett gemensamt skolvalssystem för friskolor och kommunala skolor med förändrade urvalsgrunder som ska syfta till en mer allsidig social sammansättning av elever. Satsningar beräknas kosta 128,5 miljoner 2023 och 42,5 miljoner 2024.

• 121 miljoner 2022 för att elever i grundskolan ska få minst 2 timmar extra studietid och läxhjälp utöver ordinarie undervisningstid. Regeringen vill också att lovskolan utvidgas till att hela läsåret för att exempelvis ges under läslov eller påsklov. Satsningarna ökar till 246 miljoner 2023 och 242 miljoner årligen från 2024.

• 40 miljoner under 2022 för att kommuner ska kunna ge fler elever undervisning i mindre undervisningsgrupper om de exempelvis har behov av särskilt stöd. 40 miljoner ska tillförs årligen 2023-2024.

• 8 miljoner till att stärka elevhälsan under 2022 och därefter 5 miljoner 2023 och 3 miljoner 2024.

• 296 miljoner 2023 i förstärkning till det nya statsbidraget till förskolan som införs 2022. Statsbidraget som ska stärka det kvalitetshöjande arbetet i förskolan och minska elevgrupperna är en sammanslagning av två bidrag som redan finns och uppgår till 1,7 miljarder 2022. Under 2024 förstärks det med 257 miljoner.

• 54 miljoner avsätts 2023 för att förlänga Läslyftet i förskolan och 93 miljoner årligen från och med 2024.

• 85 miljoner för en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan för att möta alla elever med en intellektuell funktionsnedsättning. 163 miljoner under 2023 och 159,5 miljoner under 2024.

• 26,5 miljoner under 2022 till att stödja undervisningen i nationella minoritetsspråk för elever och ta fram läromedel och därefter årligen samma summa.

• 59 miljoner från 2024 till kommunerna för att de inför en grundläggande behörighet till högre utbildning på yrkesprogrammen. Det ska vare det som erbjuds alla ungdomar och sedan ska ungdomar kunna välja bort detta vid behov. Kommunernas kommer sedan stegvis att kompenseras ytterligare för detta.

LÄS ÄVEN

FHM: Då kommer besked om barnvaccin

Nationalekonomens uppmaning – ett annat betygssystem

Experten: ”F-gränsen drabbar hela klassrummet”