Sök
Publishing-priset logga

Stora skillnader i barns simkunnighet

Stockholm har tagit fram en treårsplan för hur fler barn ska lära sig simma i utsatta områden.

Simkunnigheten i Stockholm skolor varierar kraftigt mellan elever i innerstaden och skolor i socioekonomiskt utsatta områden som Järva. Det visar en ny kartläggning som gjorts av Stockholms stad. En 3-årig simstrategi har nu tagits fram för att fler barn ska lära sig simma.

Coronapandemin, med stängda simhallar i många kommuner, har försämrat barnens möjligheter att lära sig simma utöver de problem som redan finns med brist på tider i simhallar, pengar och personal. Nu pågår simskolor runt om i landet för att försöka reparera skadorna.

LÄSTIPS Simskola i förskoleklass ger elever vattenvana – följ med till Nälstabadet

Barnen saknar vattenvana

I Stockholms stad arbetar man både med övergripande satsningar och lokala strategier utifrån en kartläggning, som gjorts i samband med simskolorna i årskurs 2 år 2020.

Kartläggningen visar bland annat att 7 av 10 skolbarn i åk 2 på Järvafältet saknade vattenvana innan simskolan i jämförelse med 2 av 10 elever på Östermalm i innerstaden. Även om drygt 6 av 10 elever på Järvafältets skolor fick vattenvana efter simskolans 15 lektioner och 9 av 10 av innerstadsbarnen så hann få av Järvafältets barn lära sig att simma.

Bara mellan 8 och 22 procent (två olika simskolor) av skolbarnen från Järva lärde sig att simma minst 10 meter bröstsim medan 87 procent av innerstadseleverna på Östermalm klarade motsvarande sträcka.

Sabina Vesterlund, ansvarigt undervisningsråd för ämnet idrott och hälsa på Skolverket, har tidigare poängterat i Läraren.se att simkravet i årskurs 6 gäller trots pandemin.

– Det finns inget annat kunskapskrav som är så tydligt som för simkunnigheten. Det bygger på ett säkerhetstänk och värnande om liv. Stöd måste sättas in till alla elever som man misstänker inte kommer att nå kunskapskraven. Det har eleven rätt till, säger hon.

Ellinor Nilsson, utvecklingsledare på Idrottsförvaltningen för simning i Stockholms skolor. Foto: Stockholms Stad

Stockholms stad har två samordnare på Idrottsförvaltningen, med uppdrag att utveckla simverksamheten i staden. Ellinor Nilsson, är en av dem, med uppdrag att stötta skolor och elever både med centrala och mer skräddarsydda insatser. Hon har tagit fram en rad åtgärder i en tre-årsplan för att skapa mer jämlika förutsättningar för barn att lära sig simma. Planen är ett levande dokument som tittas över varje år.

– I år riktar vi utifrån kartläggningen en insats med simskola till förskolklasselever i Järvaområdet men den omfattar även elever från Hässelby/Vällingby och Nälstaområdet där vi tillsammans med grundskolecheferna identifierat att det behövs insatser. Sedan har vi lagt förslag till politikerna att det ska gälla på fler områden till nästa år, säger Ellinor Nilsson.

Tanken med den riktade insatsen till förskolebarnen är att de ska få jämlika förutsättningar med andra skolbarn i staden genom att tidigt grundlägga en vattenvana inför simskolan i åk 2.

– I vår strategi arbetar vi sedan tidigare med simning för elever i årskurs 6-9 på höstlov, sportlov och sommarlov för att ”släcka bränder” så de ska kunna få godkända betyg. På Järvafältets skolor kartlägger jag just nu vilka behov skolorna har och försöker sedan skräddarsy stöd till de som har störst behov av lokala strategier som ett komplement till stadens övergripande simstrategi, säger Ellinor Nilsson.

Simskola för förskolebarn

När Happy Hilmarsdottir, skolchef i skolområde 5 för 13 kommunala skolor på Järvafältet, fick reda på skillnaderna i barnens vattenvana insåg hon att det behövdes kraftfulla, uthålliga och långsiktiga satsningar. Tillsammans med Ellinor Nilsson och områdets rektorer arbetade man fram idén att ordna en simskola för förskolebarn. Den kommer att följas upp med olika åtgärder på enskilda skolor för att hålla vattenvanan vid liv hos eleverna.

Happy Hilmarsdottir, grundskolechef i Skolområde 5 för Järvas skolor.

– Vi har fått tänka utanför boxen och analyserar noga för att sätta in rätt åtgärder. Vi har jobbat på olika fronter på skolorna eftersom svårigheterna har sett olika ut, säger hon.

Hon poängterar att det finns flera skolor och idrottslärare i hennes område som redan lägger stora resurser på att få fler elever simkunniga. En är Oxhagsskolan där samtliga elever, vid senaste mätningen i juni 2021, var simkunniga i åk 6 och kunde simma 200 meter varav 50 meter på rygg.

Ann-Christin Sundell är rektor på Oxhagsskolan. Hon insåg redan för några år sedan att hennes elever inte fick någon vidare utväxling av stadens simundervisning i årskurs 2.

Ann-Christin Sundell, rektor Oxhagsskolan Foto: Stockholms Stad<br />

– Många av våra barn var rädda för vatten och hade inte den vattenvana och erfarenhet av vatten som många ”svenska ungar” har, om jag får uttrycka mig så vanvördigt, säger hon.

Meritvärdena i idrott har ökat

Eftersom hon har tre i personalen som är utbildade simlärare beslöt hon att skolan skulle ta tag i simundervisningen på egen hand. Sedan några år tillbaka övar skolans simlärare vattenvana med alla elever redan från förskoleklass. Kunskaperna byggs sedan på för varje årskurs upp till årskurs 6. Ann-Christin Sundell säger att det inte räcker att göra en punktinsats i årskurs 2 utan att skolan måste hålla igång simundervisningen. Det är stor in och utflyttning av elever i området eftersom bostadsbristen gör att många familjer bor i andra hand. Därför lägger skolan in simning på loven, på fritidstid och skoltid.

– På så sätt kan vi hela tiden vaska fram de elever som vi märker inte kan simma eller saknar vattenvana. Det har fungerat jättebra. Elevernas meritvärden och behörigheten har ökat kraftigt. Det handlar om 30-40 procent fler elever nu som är godkända i ämnet idrott så det har varit en oerhörd förbättring när det gäller måluppfyllelse efter att vi har börjat jobba med simningen. Det går inte att satsa halvhjärtat på simningen eftersom det finns många hinder på vägen, säger Ann-Christin Sundell.