Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Forskaren: Det här tycker lärarna är svårast med sex

”Kanske behöver hela skolans kollegium komma överens om vad som ingår i kunskapsområdet”, säger Karin Gunnarsson, forskare vid Stockholms universitet. Foto Johan Strindberg Illustration Illustration: Emma Hanquist

Med hjälp av praktiknära forskning tar en forskargrupp, under Karin ­Gunnarssons ledning, fram ny kunskap för undervisningen om sexualitet och relationer. I slutet av augusti kom forskarnas bok ut, skriven för lärarstudenter och redan yrkesverksamma lärare.

Forskningsprojektet sker i tydligt samarbete med lärare, forskarna vill inte bara studera vad lärarna gör:

– Vi vill utforska och utveckla tillsammans med lärarna. Vi är experter på olika saker och i våra möten kan något ske som ger förändring, säger Karin Gunnarsson, ledare för forskningsprojektet vid Stockholms universitet. 

Det är i så kallade forskningscirklar som forskarna och lärarna möts. Dessa har skett på skolorna men på grund av pandemin även genomförts digitalt.

Vilka frågor tar ni upp? 

– Vi behandlar olika didaktiska aspekter av sexualundervisningen. Det är bland annat hur samarbeten mellan olika skolämnen kan ske. Det här är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde. Vi ser på hur elevernas delaktighet kan öka, vad ett normmedvetet förhållningssätt är och hur undervisningen kan balansera risk och frisk perspektiv, säger Karin Gunnarsson, docent i pedagogik. 

Riskerna är det som ofta har betonats, som könssjukdomar och oönskade graviditeter. Det friska perspektivet är det positiva, roliga och spännande, och som tar vara på elevernas eget intresse, nyfikenhet och engagemang för kunskapsområdet.

– Vi har också tagit del av olika metodmaterial och diskuterat hur de kan användas i undervisning. 

Vad vill lärarna själva ta upp? 

– Det är många olika saker. Både frågor om hur undervisningen kan behandla frågor om samtycke, lust och njutning, pornografi och hbtq-frågor. Men också hur ämnesövergripande samarbeten kan utformas och hur elevdelaktigheten kan ökas. 

Är det någon fråga som ofta ­återkommer? 

– Pornografi nämns ofta. Där upplever lärarna förväntningar från samhället om att det ska behandlas i undervisningen men känner att det är svårt och att de inte vet hur. Här tänker vi att de generella didaktiska aspekterna kan ge viss vägledning, såsom att se kopplingen till det specifika skolämnet och göra det ämnesintegrerat, skapa möjligheter för elevernas frågor och elevdelaktighet, balansera risk och frisk. Och att inte skambelägga.

Tyvärr har sex och samlevnad fått en undanskymd plats i undervisningen.

Det är en omfattande forskning vid Stockholms universitet som startade för två år sedan. Forskargruppen är ämnesövergripande och deras arbete är inte färdigt men i slutet av augusti kom deras bok, ”Sexualitet och relationer –  att möta ett engagerande och föränderligt­ kunskapsområde i skolan”.

Karin Gunnarsson, är som nämnts,  ledare för forskningsprojektet. Forskningsgruppen består av fem forskare som representerar vitt olika områden; matematik och naturvetenskap, bild- och slöjdpedagogik samt humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Karin Gunnarsson berättar om hur de gått in brett i aspekter kring sex och samtycke. 

– Att sätta undervisningen i fokus och studera vad som händer i klassrummet är ett av syftena och kunskapsbidraget för detta projekt.

Den nya boken är dels kurslitteratur för lärarutbildningen dels ska den bli till stöd för redan verksamma lärare i hur de kan ta sig an ämnet, oavsett vilket ämne de själva undervisar i. 

Karin Gunnarsson var själv gymnasielärare i nästan tio år i samhällskunskap och psykologi och intresserad av genusfrågor. När regeringens satsning på genuspedagoger kom 2003 läste hon in 15 högskolepoäng i ämnet. 

Senare, när hon var doktorand, förekom begreppet livskunskap ofta i skolan, vilket blev fokus för hennes avhandling. Det är ett brett ämne där även begrepp som jämställdhet och kön ligger nära. 

– Alla de här områdena ligger nära varandra. Men begreppet var och är olika på olika skolor. Genom att lokala kurser fick utformas kunde det heta Etik eller Levnadslära. 

När skollagen ändrades 2011 kopplades området, såväl livskunskap, jämställdhet som sexualundervisning, tydligare till skolans likabehandlingsarbete. 

– Området har breddats och handlar om hälsofrämjande åtgärder, relationer och mer generellt värdegrund, menar Gunnarsson, vars avhandling var klar 2015 och hon fick en tjänst på universitetet och började se över ämnesundervisningen:

– Som till exempel hur vi i samhällskunskapen hanterade normer, jämlikhet och identitet.

Detta omnämns i den nya boken genom att den tar upp olika ingångar för olika ämnen i skolan, som bland annat samhällskunskap och språk. Läs mer på sidan 59 om forskarnas ämnesspecifika råd.

Vilka råd skulle Karin Gunnarsson själv ge andra lärare? Hennes svar utgår från att ta vara på att eleverna generellt tycker att det här området är spännande och viktigt:

– Tyvärr har ämnet sex och samlevnad fått en undanskymd plats i undervisningen. Det tror jag gör att många lärare tycker det är svårt att ta upp det. Förutom de lärare som brinner för ämnet, men de kan å andra sidan ofta känna sin ensamma på sin skola. De behöver stöd.

Varför tycker lärare fortfarande att det här är svårt?

– Många kanske missförstår vad de ska göra och en del tycker det känns privat. Men det behöver det inte vara. Jag tror att osäkerheten ofta bottnar i okunskap. 

De senaste tio åren har mycket stödmaterial kommit från bland annat Skolverket, parallellt med att ämnet fått en vidgad betydelse. Men mängden material kan också krångla till det och en del i forskningsprojektet är därför att undersöka vissa material, bland annat de som lärarna använder i sin undervisning.

– Vi forskare vill ta fram verktyg som kan hjälpa lärare att välja bland allt och göra en didaktisk analys av hur de kan bli del av att forma undervisningen och elevernas lärande.

Boken utgår från undervisningen och eleverna och deras funderingar.

– Det är i det sammanhanget bättre att bara öppna samtalet och undervisningen för deras frågor. Visa att du är intresserad av deras frågor och tankar men erbjud också ämnesspecifika begrepp och perspektiv som kan utmana elevernas tankar och skapa ett lärande. Undervisningen får inte fastna i sådant som eleverna redan vet utan också kopplas till innehållet i ämnet.

Det kan behövas nu när ämnet blir obligatoriskt för alla lärarstudenter för grundskolan och gymnasium oavsett ämnesinriktning och stadie. Den nya reviderade läroplanen kommer hösten 2022 och är även tydligare kring ämnet. 

– Skrivningarna i läroplanen är tydligare och skarpare. Här finns också begreppen samtycke, hedersrelaterat våld och förtryck. Ämnet sexualitet och relationer nämns nu tre gånger i läroplanens inledande delar, tidigare nämndes det bara en gång och var under rubriken rektorns ansvar, säger Karin Gunnarsson.

Hur ska en lärare ta sig an detta ­föränderliga ämne?

– Kunskapsområdet bör sättas in i ett större perspektiv. Det gäller att även se vad eleverna förväntar sig, kanske är det inte alls detsamma som läraren själv tänker.

Hon tror på utbildning och att tydliggöra vad kunskapsområdet kan innehålla.

– Kanske behöver hela skolans kollegium komma överens om vad som ingår i kunskapsområdet.

Hon tar som exempel slöjdlektionerna, som vi skriver om här, på en skola i Varberg där eleverna fick göra könsorgan själva. Sedan använde de sina skapelser även i andra ämnen för att närma sig kunskapsområdet.

– Det blev ett inslag på Lilla Aktuellt på SVT och blev ett både roligt och fint exempel på hur man kan närma sig kunskapsområdet och både känna med händerna och förstå med huvudet.

”Det gäller att även se på vad eleverna förväntar sig, kanske är det inte alls detsamma som läraren själv tänker.”

Vi går tillbaka till forskningen igen, där en viktig del är att se på progressionen, vad eleverna har med från årskurs 7 till 9. Arbetet bygger på praktiknära forskning och de startade i januari 2020. Pandemin har krånglat till det. 

– Tyvärr har det inte blivit samma slags samtal över zoom. Vår forskning bygger på samtalen med lärare och det har blivit svårare, säger Karin Gunnarsson och förklarar att forskningsarbetet fortsätter till och med 2023.

Forskarna startade med att följa en pilotskola, samarbetar nu med ­ytterligare två och ännu en skola har nu tillkommit efter sommaren.

Forskargruppens medlemmar har olika ämnesinriktningar vilket ökar möjligheterna att undersöka hur ämnet kan tas upp.

– Förr var det vanligt att det togs upp inom no–ämnena utifrån anatomin men nu tar många lärare upp det som en given del inom till exempel idrott och hälsa. 

Hon tror på att väva samman det biologiska och det sociala.

– Vi ska koppla ihop biologiska aspekter såsom anatomin med de sociala normerna. Då kan vi komma närmare den komplexa bilden, säger Karin ­Gunnarsson.

Ämnesvisa råd

Bild och estetiska ämnen

De estetiska ämnena är bra och ger plats för långsammare arbetsprocesser, som i slöjd och bild. Det kan skapa utrymme för mer informella samtal.

Några frågor att ta upp med eleverna:

  • Vem avbildas i mediebilder?
  • Vilka blir osynliggjorda i medierna?
  • Vilka normer dominerar reklambilder som omger oss?

Språk

I språkbehandling, ofta i en vidare bemärkelse kallat litteracitet, finns många ingångar kring sex, relationer såväl som demokrati. 

Bra frågor att ställa handlar om: 

Vilka identiteter får plats i litteraturhistorien?

Hur hänger språk ihop med makt? 

Ibland kan det vara så enkelt som att till exempel i engelskan läsa en text om sex, som forskaren Brian Unis nämner på sidan 62.

Att tala om elevers vanligaste frågor är en bra start. 

Hur skulle jag tala på en dejt? 

Och på ett annat språk än mitt modersmål?

Hur tolkar jag samtycke och hur talar jag med en partner om det? 

Det kan också innebära att faktiskt få lära sig könsorganets benämningar på det nya språket och namn på preventivmedel.

Vilka ord vill vi använda och vilka vill vi inte använda själva?

Var går våra gränser för vad vi berättar för varandra? 

Skulle du svara på frågan om när du förlorade din oskuld?

Samhällskunskap och samhällsorienterande ämnen

Här kan de större frågorna dyka upp, som hur vår identitet formas och vilka skeenden som ledde till att kvinnor fick rösträtt. Det kan också bli konkret kring vad samtyckeslagen faktiskt innebär juridiskt och vilka effekter den haft på individer, grupper och samhället. 

Här är det naturligt att såväl genus- som maktperspektivet kommer in och frågor om mänskliga rättigheter, jämställdhet, identitet och levnadsvillkor. Allt blir centrala även för frågor om kön och sexualitet.

Biologi och naturvetenskapliga ämnen

Dessa ämnen innefattar inte bara det mer ”naturliga”, som hur våra kroppar fungerar rent biologiskt, utan även frågor och möjlighet till resonemang om vad som händer i kroppen när man blir kär.

 

Källa: ”Sexualitet och relationer – att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan” av Simon Ceder, Karin Gunnarsson, Sara Planting-Bergloo, Lisa Öhman och Auli Arvola Orlander, Studentlitteratur 2021.