Sök

Teknikstrul stör hälften av alla lektioner – så drabbas lärare

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Teknikstrul är ett arbetsmiljöproblem. En ny rapport visar att varannan lärare lider av it-relaterade motgångar på minst hälften av lektionerna. Värst är det på högstadiet, där studieron också i hög grad försämras genom diggi-strulet.

Foto: Petra Berggren

Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, det slog regeringen fast 2017. Det innebär att läro- och ämnesplanerna presenterar högt ställda krav på digitaliserad undervisning – men bristande funktion och teknikstress skapar arbetsmiljöproblem för lärare.

En undersökning som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet visar att 47 procent av lärarna lider av störande it-krångel oftare än varannan lektion.

Så mycket som en tredjedel av högstadielärarna säger att de flesta eller alla lektioner störs av att tekniken brister.

Och problemen påverkar arbetsmiljön. Fyra av 10 säger att det digitala strulet stör studieron vid hälften av lektionerna, eller mer.

– Kommer man inte ut på nätet så måste läraren tänka om, och det momentet kan bli rörigt. På skolor där man har problem med studieron så kanske man väljer bort tekniken, om man tänker att det ändå bara kommer att strula, säger Pia Wenger, förstelärare i digital utveckling på Sturebyskolan i Stockholm.

Allra mest påverkas studieron på fritidshem och på högstadiet. Där uppger var femte lärare att problemen uppstår på nästan alla lektioner.

– Vi är vana att jobba i situationer där det inte alltid blir som man tänkt sig – vi jobbar med elever. Men vi måste kunna lita på att de digitala resurserna har den kapacitet och funktion som krävs, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Sveriges kommuner och regioners (SKR) och Skolverkets Skoldigiplan, den nationella handlingsplanen för digitalisering från 2019, betonar vikten av it-support – men med pedagogisk kompetens.

Men för många lärare finns ingen hjälp att få. Var tionde lärare saknar it-support helt och hållet. Värst är det för privatanställda, där 18 procent av lärarna inte har supporttjänst på arbetsplatsen. Nära tre fjärdedelar saknar it-pedagogiskt stöd. Det visar Novus siffror.

Skolverket skissar just nu på en digital stödinsats, motsvarande Samverkan för bästa skola, där myndigheten handgripligen kan finnas på plats och stötta hos huvudmän och på skolor som har svårt att uppfylla läroplanens krav på digitalisering.

På sätt och vis finns en deadline. År 2023 ska de digitala nationella proven rullas ut.

– Det betyder att alla skolor ska vara utrustade så att en hel årskurs vid samma tillfälle ska kunna genomföra ett nationellt prov. Det kräver att eleverna har den digitala kompetens som behövs för att genomföra proven på ett likvärdigt sätt, säger Peter Karlberg, undervisningsråd vid Skolverket.

Men det är långt dit.

– Digitaliseringen är absolut huvudmannens ansvar. Men nu ser ekonomin från 2020 och framåt inte så bra ut, så staten måste in och hjälpa till. Vi tittar just nu på att samordning mellan olika huvudmän, om man är en liten skolhuvudman så behöver man hjälp, säger Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitala utveckling på SKR.

Den nya undersökningen visar också att dryga 60 procent av Lärarförbundets avdelningar uppger att huvudmannen inte alls, eller i låg grad betalar för lärares digitala vidareutbildning.

På Sturebyskolan har Pia Wenger en förstelärartjänst som bland annat innebär att hon fortbildar kollegor.

– Vi har en bra rektor som skjuter till resurser och som lyssnar och vill att problem ska lösas. Men det tar tid – och när det tar tid så tappar de som inte är förtjusta i teknik sin motivation och struntar i det, säger läraren Pia Wenger.

En bov i dramat är lärplattformarna, som ska samla pedagogiskt och administrativt arbete på ett ställe. I Göteborg skrotar man den nio år gamla Hjärntorget, den del av lärplattformen som bland annat används för bedömning. I Stockholm pågår en utredning av Skolplattformen, som bland annat läckt personuppgifter.

Pia Wenger.

Pia Wenger har haft sin beskärda del av plattformsproblem.

– Jag satt och skrev underlag till utvecklingssamtal, och plötsligt släcktes skärmen och allt var borta. Då blir man jättestressad och jätteirriterad. Men sen loggade jag in vid ett senare tillfälle, då fanns allt. Så var det inte förut, försvann något så försvann det. Men för vissa kollegor är det fortfarande jättestressande. Plötsligt tar frånvarorapporteringen tio minuter i stället för en minut, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand vill se snabba åtgärder och presenterar en kravlista riktad till regering och huvudmän.

– Regeringen vill bli världsledande i digitalisering, det är bra men förpliktigande. Då kan man inte slarva med förutsättningarna. Vi vill att regeringen stärker Skolverkets mandat och ansvar samt de regelverk som ska styra tillgång och kompetens – både regering, SKR och Skolverket måste skärpa till sig, säger hon.