Sök

Stockholmselever screenas för läs- och skrivsvårigheter

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Alla lågstadieelever i Stockholm stads skolor ska testas med ett digitalt verktyg som bygger på artificiell intelligens (AI). Förhoppningen är att inget barn med läs- och skrivsvårigheter ska falla mellan stolarna.

Detta är en ögonrörelseinspelning av en elev med hög risk för dyslexi. Cirklarna är ”fixationspunkter” (där ögat stannar för att inhämta information) och ju större cirklar, desto längre stund har ögat stannat till. Linjerna beskriver hur ögat har rört sig mellan punkterna.

Adelinde Schmidhuber, grundskolechef i Stockholm stad, räknar med att närmare 17 000 elever i kommunala lågstadieskolor i Stockholm stad ska genomföra screeningtestet med start nästa år. Beslutet att alla barn ska göra testet – och inte bara de som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter – fattades på ett ledningsgruppsmöte med grundskolechefer den 29 november.

– Alla skolor ska använda verktyget. Man ska inte kunna säga att man inte vill. Det här handlar om jämlikhet och likvärdighet för barnen, säger Adelinde Schmidhuber.

Testet kostar i dagsläget 180 kronor per barn och tar två minuter för varje elev att genomföra. Det är inte klart om skolorna själva ska stå för kostnaden eller om staden centralt bekostar testet.

Redan 2016 testade fyra Stockholmsskolor, med sammanlagt 900 elever, det nya AI-verktyget som utvecklats ur ett 25-årigt forskningsprojekt med forskare från Karolinska institutet (KI).

Forskaren Mattias Nilsson Benfatto vid KI, är grundare av det nystartade företaget Lexplore och en av de forskare som utvecklat det digitala verktyget.

– Dagens metoder gör att läs- och skrivsvårigheter ofta upptäckts för sent vilket kan innebära sämre skolresultat och självkänsla hos eleven, samt stora kostnader för samhället, säger han.

Adelinde Schmidhuber säger att det under testperioden fanns en misstänksamhet bland personalen mot det digitala verktyget. En del specialpedagoger valde att testa barnen parallellt med mer traditionella läs- och skrivtester.

– De ska vara misstänksamma, men det roliga var att det var exakt samma elever som visade sig ha problem när man använde det digitala verktyget som när man gjorde manuella tester, säger Adelinde Schmidhuber.

Hon poängterar dock att det nya AI-verktyget inte är något diagnosverktyg som kan fastställa orsaken till läs-och skrivsvårigheterna – utan bara att svårigheterna finns.

– Verktyget har en hög grad av tillförlitlighet och bygger inte på någon subjektiv bedömning. Och vi vinner tid. Istället för att screena varje elev någon halvdag så tar detta två minuter per elev. Våra specialpedagoger kan ägna sig åt att sätta in åtgärder istället för att göra tester, säger Adelinde Schmidhuber.

Hon menar att det gör att alla elever med svårigheter ska kunna bli upptäckta och erbjudas stöd även om just deras skola har haft svårt att rekrytera specialpedagoger.

– Vi har brist på specialpedagoger och är i ett läge där fler specialpedagoger går i pension än vad som utbildas. Nu kan varje rektor få en snabb överblick över behoven i sin verksam och fördela resurserna där de behövs mest. Vi får också en överblick över hela staden på vilka skolor behoven är störst, säger Adelinde Schmidhuber.