Sök

Många får jobb efter introduktionsprogram

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Mer än hälften av personerna som studerade vid gymnasieskolans introduktionsprogram 2012 arbetade fem år senare, visar Skolverkets första studie på området.
– Det är viktigt att vi kan ge en nyanserad bild. säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Totalt är det 56 procent som arbetar och 18 procent som studerar.

– Det kan finnas en uppfattning att man saknar möjligheter om man inte kommer in på ett nationellt program. Men studien visar att en stor andel av de som går på introduktionsprogram är sysselsatta, i jobb eller studier. Det är viktigt att vi kan ge en nyanserad bild, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Studien visar att de introduktionsprogram som har yrkesinriktning, som programmen yrkesintroduktion och programinriktat individuellt val, i högre grad leder till sysselsättning än övriga program.

Den visar också att förkunskaper från grundskolan och att man tar sig vidare till ett nationellt program på gymnasiet efter introduktionsprogrammet är viktigt för sysselsättningen.

Lägst sysselsättningsgrad finns hos dem som gick på programmet individuellt alternativ, säger Per Alvant, undervisningsråd vid Skolverket.

– Det är i störst utsträckning där man saknar godkända betyg från grundskolan, säger han.

Var tredje elev som började på det programmet saknade godkänt betyg i samtliga ämnen från grundskolan.

– Gruppen som har noll i meritvärde är alldeles för stor. Det kräver ju självklart insatser i grundskolan, och det ställer även högre krav på introduktionsprogrammen, säger Torun Rudin.

Ett rejält uppsving alltså för gymnasiets "nya" modell sedan granskningen Tidningen Gymnasiet gjorde 2018. Då visade statistiken att så lite som var femte elev lyckades ta examen från ett nationellt program.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.