Sök

Forskaren: Så kan du hantera stökiga elever

Martin Karlberg, lektor vid Uppsala universitet, intresserade sig tidigt för hanteringen av stökiga elever.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Den polariserade debatten om lågaffektivt bemötande kan ge lärare en felaktig bild av hur man bemöter struliga elever. Det menar Martin Karlberg, lektor vid Uppsala universitet.

Debatten mellan psykologen Bo Hejlskov Elvén och läraren och skoldebattören Isak Skogstad slutade i ett bråk efter ett inslag i TV4.

På Storvretskolan i Botkyrka skapade felaktigt användande av Bo Hejlskov Elvéns program ett elevvälde som fått lärare att kapitulera.

Lågaffektivt bemötande (LAB) väcker känslor. Och det kan få konsekvenser för lärare.

– Debatten förs i ett ganska högt tonläge. Risken med detta debattklimat är en ökad polarisering där lärare väljer sida och tror att det ena är rätt och det andra är fel. Priset blir då att man får en nyansfattig bild av hur man kan arbeta med elever och klasser som är utmanande för skolan, säger Martin Karlberg, universitetslektor i Uppsala, universitetslektor i Uppsala.

Han började som lärare, och redan tidigt intresserade han sig för utmanande elever. Han är medlem i den grupp vid Uppsala universitet som står bakom IBIS, inkluderande beteendestöd i skolan, från början ett amerikanskt program som också anpassats och används i Norge och Finland. Det grundar sig på tillämpad beteendeanalys, och fokuserar på positiv kommunikation, goda relationer mellan lärare och elever samt tydliga förväntningar.

Det finns faktiskt många likheter mellan tillämpad beteendeanalys och LAB. Även om man utgår från två olika teorier så agerar man ofta på ett liknande sätt,  säger Martin Karlberg.

Teorierna bakom skiljer sig emellertid åt, säger Martin Karlberg.

– Utgångspunkten i LAB är att barn gör så gott de kan, men utifrån IBIS så agerar barn snarare utifrån tidigare inlärningserfarenheter. Jag menar exempelvis att elever är begripliga även i sitt mest destruktiva beteende. Ibland vill de slippa ifrån en situation som de inte kan hantera. Ett destruktivt eller utmanande beteende kan kortsiktigt leda till något positivt för eleven, till exempel att eleven får vara ensam med en snäll och lågaffektiv lärare, säger han.

Enligt en undersökning från Lärarförbundet får stöket var fjärde lärare att fundera på att sluta. Förvirringen kring vilka metoder som är lämpliga och hur man använder dem är stor.

Enligt Martin Karlberg finns kunskaper att hämta från beteendevetenskaplig forskning och evidensbaserad praktik, det vill säga att det går att visa att forskningsslutsatserna får effekt i praktiken.

– Det vi vet är att skäll, tillsägelser och att ”ta i med hårdhandskarna” endast har kortvarig effekt, om ens någon. Nackdelen med hårda tag är att det riskerar att förstöra relationen till eleverna. Detta leder till ökad risk för svagare engagemang i skolan och frånvaro från skolan. Däremot så leder goda relationer mellan lärare och elever till ökad trivsel för alla och har dessutom en starkt positiv effekt på skolprestationerna, säger Martin Karlberg.

Till stor del handlar det om ledarskapet i klassrummet.

– Frågan är vilka som tycker att det är jobbigt? Jag tror ju att lärare som jobbar traditionellt, det vill säga strukturerat, enligt rutiner och förutsägbart, och relationsinriktat är de som upplever att de har minst problem, för rent forskningsmässigt är det de som bör ha minst problem.  Sedan ska inte fokus på relationen till eleverna tolkas som att eleverna går helt fria från konsekvenser när de bryter mot regler, säger han.

Problem uppstår också där tolkningar av program och metoder är direkt felaktiga.

– Om man får för sig att man ska jobba lågaffektivt och upplever att det innebär att man inte ska agera, då får man problem. Det finns en stor skillnad mellan att ta i med hårdhandskarna och att inte göra någonting. Man kan säga till ett barn att ”det där är inte okej”, och det innebär inte att vara högaffektiv, säger Martin Karlberg.

Och stöket ökar i skolorna.

–Jag tror inte att någon har ett heltäckande svar på varför, men jag tror att en bidragande orsak kan vara en dålig matchning mellan elevers förmågor och skolans förväntningar. Det kan till exempel handla om att elever för tidigt förväntas ta för stort ansvar för att planera, genomföra och utvärdera sitt eget lärande. En ännu viktigare orsak till det ökade stöket i skolorna är att huvudmännen verkar spara pengar genom att öka inkluderingen och minska det särskilda stödet. Det innebär att det som tidigare var rektorns, skolans och elevhälsans gemensamma uppdrag i många fall idag ska hanteras av den enskilda läraren, inom befintliga resurser. Det är klart att det blir stökigare i klassrummen då, säger Martin Karlberg.