Sök

Skolverket: Särskilt stöd sätts in för sent

Foto: Skolverket, Getty Images.

Fortfarande kommer särskilt stöd in alldeles för sent i grundskolan. Det menar Skolverket, som tagit fram nya siffror.
– Problemet är inte lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

LÄS ÄVEN: Nya regler för åtgärdsprogram

Tendensen att ge särskilt stöd först under de senare åren i grundskolan håller i sig. Samtidigt är andelen elever som inte når gymnasiebehörighet större än andelen med särskilt stöd. Något som Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, menar är ett tecken på att mer behöver göras.

– Det finns saker att jobba med. Skolorna behöver hitta rutiner för att hjälpa elever som riskerar att inte nå målen så att man kan göra anpassningar tidigare. Då finns det större chans att hjälpa eleverna utan alltför ingripande åtgärder, säger hon.

Kommunerna med mest stöd – och minst

Enligt Skolverket har 5,9 procent av eleverna särskilt stöd i grundskolan, vilket motsvarar 63 900 personer. Högst är andelen i årskurs 9. Men det råder stora skillnader mellan kommunerna.

Högst andel elever med åtgärdsprogram har Rättvik, med 17,9 procent. Lägst är Grästorp med 1,6 procent.

I de kommunala skolorna har en större andel av eleverna åtgärdsprogram i årskurs 9 jämfört med fristående skolor, 9,1 procent jämfört med 8,2.

Andelen elever som inte nådde gymnasiebehörighet 2021 är enligt Folkhälsomyndigheten 13 procent.

– Huvudmän och rektorer behöver se till att det finns kompetens bland lärare, och att det finns specialpedagogisk kompetens finns där den behövs mest. De behöver också ta ansvar för att det finns organisation och arbetssätt så att alla vet vem som ska göra vad och när och hur, säger Ulrica Dalén.

Hon säger vidare att rektorerna behöver ge personal, med olika slags kompetenser, utrymme att samarbeta. 

– Både med att utveckla undervisningen så att den möter alla elevers behov och med att vid behov ta reda på vilket stöd en enskild elev behöver, säger Ulrica Dahlén.

Kritiken: ”Inte lärarnas fel”

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, vänder sig mot att det skulle vara lärarna som behöver utbildas.

– Problemet är inte att lärarna inte vet vilka elever som behöver särskilt stöd utan att resurserna att sätta in stödet inte finns. Det handlar om brist på pengar, speciallärare och möjligheter att minska grupper och göra anpassningar, säger hon.

Hon menar också att den politiska satsningen med läsa-skriva-räkna-garantin har misslyckats.

– Våra undersökningar visar att det inte lett till tidigare stöd utan snarare till ökad dokumentation för lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand.

Elever med åtgärdsprogram i grundskolan läsåret 2021/22

Per skolkommun. Både kommunala och enskilda huvudmän är inkluderade. Källa: Skolverket



LÄS ÄVEN: 

Många frågor om dokumentation

Rektorn: Tipsen för att minska dokumentationen

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.