Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Kroppsspråket inte så viktigt som vi trott

Att kroppsspråket skulle vara viktigare än ordet är en ren myt, precis som missuppfattningen om att kroppen avslöjar när vi ljuger, säger Sofia Calderon, doktor i psykologi och forskare i rättspsykologi vid Göteborgs universitet.

Kroppsspråket är viktigare än ordet. Nja, det är en seglivad myt som har spridits som en ”råttan i pizzan”-sägen. Här är sanningen bakom den forskningen.

Ingen kan säga säkert vilken låt som blir en hit. Inte ens den legendariska hitmakaren Ingela ”Pling” Forsman som skrivit in sig i musikhistorien med 39 låtar i Melodifestivalen. 

Det sägs ofta att bara sju procent av vår kommunikation består av ord. Resten står kroppsspråket för. Men det är i själva verket en seglivad myt som blivit lite av en klintbergare (se faktarutan).

Varifrån kommer uttrycket ”råttan i pizzan”? 

En vandringssägen är en skröna som förs vidare som sann och sprids ryktesvägen. 

Allra mest känd i dag är ”råttan i pizzan”. Den har gett namn åt folklivsforskaren Bengt af Klintbergs bok. Därav begreppet ”klintbergare”. 

Råttan i pizzan är en ruggig historia:  En kvinna besökte en pizzeria och fick något vasst mellan tänderna som hon inte fick bort. På natten vaknade hon med en fruktansvärd värk och åkte till sjukhus. Där avlägsnade en läkare föremålet och konstaterade att det var en råttand. Hälsovårdsnämnden ryckte ut och fann ett kylrum med slaktade råttor på pizzerian. Råttorna användes som kött i pizzor.

– Det finns inget vetenskapligt belägg för att kroppsspråket är mer effektivt än ord. Trots att det har gjorts många moderna studier i frågan. Däremot är det konstaterat att det finns ett viktigt samspel mellan ord och kroppsspråk. Vi är exempelvis väldigt duktiga på att se när det inte stämmer överens. Det vill säga om vi säger en sak men signalerar något annat med kroppen, säger Marie Gelang, docent i retorik och universitetslektor vid Örebro universitet. 

Varifrån kommer då denna djupt rotade missuppfattning?

Troligtvis bottnar det i ett par studier som psykologiprofessorn Albert Mehrabian gjort för drygt 50 år sedan. Där nämnde han procentsatserna 7, 38 och 55.

Misstolkad studie

En utbredd vantolkning av Mehrabians studier är att sju procent av vår kommunikation kommer från ord. En dryg tredjedel (38 procent) kommuniceras av röstens tempo och tonläge. Den allra största delen (55 procent) kommuniceras med hjälp av kroppsspråket. Men fakta har ryckts ur sitt sammanhang. Resultatet feltolkades och spreds som en vandringssägen över världen. 

Mehrabians siffror utgick i själva verket från en frågeställning om inkonsekventa budskap. Han ville ta reda på hur stor roll en persons ansiktsuttryck och tonläge spelade när personen säger en sak men menar något annat. 

Meharabian visade att i den här typen av situationer har vi en benägenhet att allra mest (55 procent) lita på personens ansiktsuttryck och därefter på personens tonläge (38 procent). Siffran sju avsåg ett känsloladdat ords semantiska betydelse.

I dag vädjar Albert Mehrabian på sin hemsida att vi ska sluta misstolka hans gamla studier.

En liknande missuppfattning är att kroppsspråket avslöjar när vi ljuger.

Myten om kroppsspråket

– Det är en ren myt. Det florerar en massa föreställningar om att en lögnare flackar med blicken, undviker ögonkontakt eller tittar åt ett visst håll. Eller har ett visst röstläge och kanske är nervös. Men det går inte att förlita sig på den här sortens beteenden för att se om någon ljuger, säger Sofia Calderon, doktor i psykologi och forskare i rättspsykologi vid Göteborgs universitet.   

Föreställningarna bottnar troligtvis i att vi gärna vill ha enkla förklaringar på komplicerade problem och dessutom numera matas med populära fenomen som true crime-serier.

– Jag menar att vi kan skippa kroppsspråket och i stället utgå från vad en person säger, framhåller Sofia Calderon.