Sök
Publishing-priset logga

De sprider kunskap om särbegåvning

Albert Olofssons specialämne är NO. Han söker ständigt utmaningar i lärandet och diskuterar gärna svåra tal i hemmet som han sedan tar med och pratar med sin lärare om. Foto: Emelie Asplund

Vissa elever blir tysta och ­frånvarande när de inte ­utmanas. Andra blir stökiga. Några behåller intresset för skolan men bromsas i sin ­utveckling när de uppnått ­målen och inte får nya uppgifter.
I Kungsbacka jobbar två lärare med att sprida kunskap om särskild begåvning och fånga upp elever som inte fått rätt stimulans.

I ett klassrum på Smedinge­skolan i Fjärås i Kungsbacka kommuns östra del står 13-årige Albert Olofsson i årskurs sju och ritar raketer, människor och planeter med rödpenna på whiteboard-tavlan. Han har klurat över ljusets hastighet och nu är det tisdag och det innebär att han får ställa sina frågor till försteläraren Robert Johansson.

De ser samband långt innan kamraterna.

Robert är i huvudsak matte- och NO-lärare vid grundskolan Fullriggaren Malevik på andra sidan av den västsvenska kommunen söder om Göteborg. Utöver det jobbar han också med särskilt begåvade elever inom ramen för sin anställning på enheten för kvalitet och utveckling inom grundskoleförvaltningen.

I januari 2019 trädde ett tvåårigt projekt i kraft i Kungsbacka med syftet att fånga upp elever med särskild begåvning och öka skolornas kunskap om gruppen och hur den kan undervisas. Projektet skulle formellt avslutas den 31 december 2020, men Robert och kollegan Anna Sjöstrand, förstelärare på Kapareskolan på Onsalahalvön, fortsätter.

– Arbetet har haft god effekt, konstaterar Lars Clemensson, verksamhetschef inom grundskoleförvaltningen och ansvarig för projektet.

Robert Johansson och Anna Sjöstrand menar att lärarna behöver ta på sig nya pedagogiska glasögon för att identifiera och undervisa särskilt begåvade elever. De behöver också planeringstid för att förbereda differentierad undervisning, framhåller Anna. Foto: Emelie Asplund

Det vet han tack vare den positiva respons som föräldrar har lämnat.

Det långsiktiga målet är att skolorna ska vara helt självgående i att identifiera och undervisa särskilt begåvade elever. Men Lars Clemensson tror att det dröjer tre eller fyra år innan Kungsbacka är där.

Det var 2014 som den borgerliga regeringen, med Jan Björklund som utbildningsminister, gav Skolverket i uppdrag att ta fram stödmaterial till grund- och gymnasieskolans arbete med särskilt begåvade elever. Materialet publicerades på myndighetens webbsida i maj 2015 och innehåller tre delar: Att uppmärksamma särskilt begåvade elever, skolans arbete med att möta dessa elever samt ämnesdidaktiskt stöd för undervisning.

Så jobbar Kungsbacka kommun med särskilt begåvade barn

Sedan 1 januari 2019 arbetar förstelärarna Robert Johansson och Anna Sjöstrand deltid med att sprida kunskap om särskilt begåvade barn på Kungsbacka kommuns grundskolor. De handleder även lärarlag i att upptäcka dessa elever och ge dem rätt undervisning. Arbetet håller just nu på att utvärderas. Målet är att skolorna ska vara självgående i arbetet och att Roberts och Annas roll ska försvinna.

Omkring fem procent av Sveriges elever räknas som särskilt begåvade. Någon enhetlig definition finns inte men Skolverket konstaterar att det handlar om barn och ungdomar med ”mycket god förmåga att tänka abstrakt och logiskt” och som har ”ett gott minne och ett snabbt lärande”.

Robert och Anna talar gärna om elever som överraskar.

– De överraskar oss med mer kunskap än vad som brukar vara åldersadekvat. Att de har en annan förförståelse och ser samband långt innan kamraterna. De kan analysera på en djupare nivå, säger Anna.

Robert började lite smått att arbeta med särskilt begåvade elever redan 2017. Vid den tiden var begreppet mer eller mindre okänt på kommunens skolor.

Samma år skulle en ny elev komma till Annas skola. Eleven hade bytt skola några gånger tidigare och hade svårigheter både kunskapsmässigt och socialt. En psykologutredning visade på hög IQ.

Robert Johansson konstaterar att det bara är i de teoretiska ämnena som eleverna inte tillåts gå fortare fram. Han jämför med att hindra elever på idrottslektionerna att hoppa högre än 1,30 meter i höjdhopp innan de börjat femman. Foto: Emelie Asplund

Anna och hennes kollegor oroades över att inte kunna möta eleven och ställde frågan till verksamhetschefen hur de skulle gå till väga för att undvika ytterligare ett misslyckande.

”Ni ska få handledning”, blev svaret.

Och så kom Robert till lärarlaget och gav information och bollade idéer.

I januari 2019 startade han och Anna det organiserade arbetet med att åka ut till kommunens skolor, efter inbjudningar från rektorerna, och berätta om särskild begåvning och differentierad undervisning samt hjälpa till att fånga upp de elever som lärare eller elevvårdshälsoteam identifierat som särskilt begåvade och som inte fått rätt stimulans.

Albert Olofsson på Smedingeskolan var en av dem. Han kände sig annorlunda i klassen och upplevde att han inte fick ordentliga utmaningar. Numera får han svårare uppgifter i de ämnen som han är speciellt intresserad av. Och varje vecka när han träffar Robert, tillsammans med en handfull andra elever, får han fördjupa sig i frågeställningar som han själv, eller någon annan i gruppen, väljer.

Albert Olofsson och Nike Cronelid, som deltar via länk den här gången, delar kunskap med varandra varje tisdag tillsammans med tre andra elever. ”Visst ska eleverna ha roligt, men jag ska ha halva nöjet”, skrattar Robert Johansson. Foto: Emelie Asplund

– Vårt uppdrag är framför allt utifrån måendet. Det är så kommunen har formulerat det. Det innebär att det finns väldigt många barn som får den stimulans och det stöd de behöver. Det går bra för dem. Vi möter inte dem, de finns inte på vår karta. Och tack och lov för det, säger Robert.

Innan Robert lämnar Fjärås och åker vidare till Presseskolan i Onsala, en krokig väg knappt två mil därifrån, hämtar han en plastlåda i sin bil som innehåller en Legorobot. Den ska han lämna över till en elev i årskurs sex som haft det jobbigt och inte fått rätt stöd.

Robert träffar 12–14 elever på åtta skolor varje vecka. Anna, som är lärare i SO, träffar tre elever.

Vårt uppdrag är framför allt utifrån måendet.

I skollagen står att elever har rätt till ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Särskilt begåvade elever kan vara svåra att upptäcka eftersom de kan verka okunniga eller ointresserade, eller blir stökiga, om de inte blir sedda.

Marius Berntsson, 12, på Presseskolan, vet precis. I årskurs två fick hans mamma och pappa höra på ett utvecklingssamtal att han var bråkig – och kände inte alls igen beskrivningen av sin son. Själv minns han hur han helst pratade med kompisar eller ritade i böckerna på lektionerna. Lärarna drog slutsatsen att uppgifterna var för svåra för Marius. När föräldrarna påtalade att det kunde vara tvärtom, fick Marius femmans mattebok.

Numera gör han samma matte som eleverna på naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, och ibland räknar han tal som tillhör universitetets nivå. Sedan tre år har han möte med Robert en gång i veckan.

Marius Berntsson på Presseskolan i Onsala har haft lätt för matte sedan han var liten. Han använder gymnasiets böcker på lektionerna och fördjupar sig i frågor som han inte förstår tillsammans med Robert Johansson. Foto: Emelie Asplund

Den här tisdagen sitter de mittemot varandra i ett biologiklassrum på Presseskolan och pratar om hastighet, lutning, acceleration och derivata.

– Det är väldigt kul. Jag lär mig mycket snabbare, säger Marius.

För vissa barn som inte får rätt utmaningar går det så långt att de utvecklar psykisk ohälsa och inte vill gå till skolan.

– Detta är den svartaste och mörkaste sidan av att ha en fin begåvning. Skolan borde ju egentligen vara enkel när man har så fina verktyg, säger Robert.

Så funkar pedagogisk differentiering

Skolans styrdokument ger lärarna möjlighet att organisera undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar. Två nyckelbegrepp vid pedagogisk differentiering är acceleration och berikning. Acceleration innebär att eleven undervisas i snabbare takt, till exempel genom att hoppa över skolår, eller arbetar med uppgifter som tillhör en annan, högre årskurs. Med berikning menas att eleven får bredda och fördjupa kunskaperna inom samma område som klassen arbetar med.