Sök

Här får 15 språk växa

Skrivstil är inget som ingår i läroplanen, men något som ger fantasy-temat en extra krydda. Dessutom har två av eleverna fått lära sig det i sina tidigare skolor, i Indien och Frankrike. Foto: Johan Strindberg

I läraren Nina Martinells klass i Uppsala pratar de 27 eleverna 15 olika språk. Som mest har de haft 20. Vi har hälsat på tredjeklassarna.

När tredjeklassarna i Rosendalskolan-Polack i Uppsala samlas efter lunchrasten tredje dagen på höstterminen märks det att det är ett sammansvetsat gäng som sitter i en ring på golvet.

De har dragit igång ett fantasy-tema där de i fem olika grupper, som de kallar elevhem, fått göra egna vapensköldar. Allt för att få en riktig fantasykänsla.

Nina Martinell, som är klasslärare i årskurs tre vid Rosendalskolan-Polack i Uppsala, läser Svenska som andraspråk där hon kunnat plocka in kursen i fonetik rakt in i klassrumssituationen. Foto: Johan Strindberg

De flesta grupperna har namngett sig själva på latin – ytterligare ett språk i klassrummet – och kör varvet runt för att presentera sig.

– Vi har ett franskt namn. Vi heter requin licorne dauphin som betyder haj, enhörning och delfin, berättar en elev.

Alla i klassen säger gemensamt det franska namnet i kör. De har övat på uttalet – en av de flerspråkiga som har franskan hemifrån, men inte är med i den aktuella gruppen, har hjälpt klasskamraterna.

– Så där är det ofta. Eleverna hjälper varandra med uttal och ser ord eller hör ljud som kommer från deras andra språk. Vi stannar upp mycket och pratar om ord och språkljud under lektionerna, berättar klassens lärare Nina Martinell.

Hon har jobbat som lärare i 23 år. Som nybakad klasslärare hade hon ingen elev med något extra språk.

När hon började på den här skolan för två år sedan fick hon en klass med en mängd olika språk.

Klassen använder rum i rummen vid eget arbete vilket tränar dem på att vara mer självgående, men ger också Nina Martinell som lärare möjlighet att hjälpa en del elever extra i mindre grupper. Foto: Johan Strindberg

– Jag har utvecklats mycket i min undervisning och byggt upp arbetssätt och stödstrukturer som gynnar alla barn. En del har börjat i klassen utan att kunna ett ord svenska, säger hon.

16 av klassens 27 elever har modersmålsundervisning. Nina har inget speciellt samarbete med modersmålslärarna mer än att de gärna diskuterar spontant när de ses i anslutning till lektionerna. De hör till olika organisationer inom kommunen och modersmålslärarna har ofta undervisning på många olika skolor.

En del av klassens elever kan tre–fyra språk, flera elever pratar samma språk och i kapprummet när föräldrarna hämtar märks det att de kan ännu fler.

”Är alla klara med citronmellisen?” undrar Vale Andersson Chronholm innan gruppen går vidare och beskriver nästa ört eller växt. Foto: Johan Strindberg

– Det är så häftigt. Jag tror att placeringen av skolan, mellan Ångströmlaboratoriet och Akademiska sjukhuset, gör att vi har en så språkrik klass. Vi är i ett dynamiskt flerspråkigt område.

Nina Martinell menar att det hårda arbetet i klassen gjordes direkt i årskurs ett när hon fick bygga gruppen, strukturen, vara tydlig som ledare, visa hur man beter sig mot varandra och uppmuntra önskat beteende.

– Det är nu som jag kan skörda av det arbetet. Jag skulle säga att mitt lärarjobb med så många språk är roligare och rikare nu.

Visst har det funnits utmaningar under åren. Vissa elever har hon inte förstått.

– Men jag har alltid uppmuntrat dem att fortsätta prata och det fina har varit att eleverna hjälper varandra så pass mycket. De fyller i och hjälper till för att vi alla ska förstå varandra.

Det visar de även under genomgången av grupparbetet. Nina Martinell är dessutom extra tydlig i sina förklaringar och sammanfattningar.

– Jag måste vara så enormt tydlig och konkret. Men det uppskattar även eleverna som bara har svenska som språk. Jag använder mycket kroppsspråk, vilket märks när jag kommer hem och gör likadant för familjen när jag exempelvis bara ska sätta på kaffe, säger hon och skrattar.

Eftersom eleverna är på olika nivåer i svenskan ser hon också till att de ofta får möjlighet att diskutera svar tillsammans i grupper om tre.

– De har lärt sig att det är så vi jobbar och sätter sig snabbt tre och tre och kanske diskuterar i en minut. Sedan kan alla svara i stället för bara några få. Det skapar ett tryggt klimat för alla. Jag skulle heller aldrig kräva svar av någon som inte vill eller kan.

Klassens lärare: adjunkt i svenska

Nina Martinell är förstelärare på Rosendalskolan-Polack med ansvar att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och som klasslärare i årskurs 3. En dag i veckan undervisar hon på EDU (Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet). Hon är där adjungerad adjunkt i svenska för yngre åldrar på Grundlärarprogrammen F-3.

”Den mest flexibla läraren är den mest välplanerade läraren – det arbetar jag efter”, säger Nina Martinell som plockar godbitar från flertalet modeller och metoder i sin undervisning men inspireras mycket utifrån Genrepedagogik, Skriva sig till lärande och Kooperativt lärande.

Nina Martinell planerar undervisningen i längre projekt. Förra årskursen hade de drakar som tema, i år är det fantasy – allt för att få eleverna så intresserade som möjligt.

Innan de gör de större skrivuppgifterna i svenska grundar de med en längre inspirationsfas för att alla ska känna sig så förberedda som möjligt.

– Jag vill bygga upp en enorm ordbank hos dem. I går var vi på utflykt och stannade exempelvis till vid en allé. En allé är ganska magisk och passande för vårt fantasy-tema, vilket jag uppmärksammade dem på. Jag vill ge förståelse för orden som de omges av.

Hon minns när de i årskurs ett arbetade med svensk poesi – en utmaning för en elev som inte kunde ett ord svenska.

Foto: Johan Strindberg

– Det var så häftigt att han skrivandes dansade fram orden. Han var så lycklig, smakade på orden och dansade samtidigt som han skrev.

Eller som när en annan elev kom ny in i klassen där han under lektionen pratade engelska med Nina, vände sig mot en annan elev som liksom han kunde tyska för att i nästa stund vända sig till andra elever och försöka förklara sig på svenska.

– Då märker man att de verkligen vill och försöker. Och mitt mål är att de aldrig ska behöva välja ett språk framför det andra. Jag vill att de ska växa i alla sina språk och det vet de.

Om barn får två språk samtidigt säger man att de har två förstaspråk, eller tre eller fyra förstaspråk om de har fler. De lär sig språken likadant. Men hur bra och snabbt de lär sig beror på antal timmar om dagen som de använder sina språk.

Zayne Kumar kan flera språk – svenska, engelska, tyska, hindi, kannada och nu lär han sig även sanskrit. Foto: Johan Strindberg

Det berättar Gisela Håkansson som är fil.dr och professor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, Linnéuniversitetet och vid Høgskolen i norska Østfold och som har forskat om språkutveckling de senaste trettio åren.

Hon tycker att skolan ska uppmuntra flerspråkiga barn att använda alla språk som barnen kan. Och hennes råd till lärare är att ge eleverna så mycket språk som möjligt i skolan.

– Prata, prata, prata. Läs böcker, berätta och involvera barnen i samtalen. Skapa gemenskap i språket, visa och var tydlig. Påpeka aldrig när barn har ett sämre uttal eller stammar. Det finns inget annat magiskt trick än att som lärare prata så mycket man bara kan och uppmuntra föräldrar med annat språk att också läsa och berätta historier tillsammans med barnen.

När Nina Martinells klass samlas i slutet av lektionen tar hon upp frågan med klassen, det här med alla språk. Tänker eleverna på det?

– Vi märker att vi har många språk för att vi också ser olika ut, säger en elev med rötterna i Grekland.

– Men vi har också väldigt många olika dialekter i klassen, tillägger en annan elev, som flyttat till Uppsala från Småland.

Modersmål

Flerspråkiga barn utvecklas i samma takt 

Många tror att flerspråkiga barn börjar tala senare och att det tar längre tid att utveckla mer än ett språk, men inga studier visar att det är så. Barn som möter flera språk lär sig sina språk ungefär i samma takt som enspråkiga om de har god tillgång till språken.
Källa: Gisela Håkansson, fil.dr och professor i allmän språkvetenskap

Rätten till modersmålsundervisning

Sverige är ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål. I Sverige finns ett relativt starkt lagstadgat stöd för flerspråkighet. Alla som är bosatta i Sverige ska med grund i Språklagen (SFS2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) har elever i grundskolan dessutom rätt till modersmålsundervisning, om de har minst en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och det används som vardagligt umgängesspråk i hemmet.
Källa: Skolverket

Språkstörning visar sig på alla språk

Språkstörning är en medicinsk diagnos som ställs när barn har en påtagligt lägre språkfärdighet än jämnåriga barn. Om man som flerspråkig har en språkstörning har man det på alla språken.
Källa: Gisela Håkansson, fil.dr och professor i allmän språkvetenskap