Sök

Tuff start för mångfalden

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Al-Azhar-skolan möttes först av misstänksamhet men nu är det kö

Redan som sjuåring arbetade Bashir Aman som koranlärarens assistent i hemlandet Somalia. När han blev elva undervisade han varje kväll ett 30-tal fattiga barn.

— Under många år hade jag mitt klassrum under ett fikonträd i trädgården, säger han.

I dag är han rektor, med svensk rektorsutbildning, på Al-Azharskolan i Stockholm — norra Europas största friskola med muslimsk profil. Grundskolan har 640 elever upp till årskurs 9 och ligger i en nedlagd kommunal gymnasieskola.

Utanför hans rum står redan en förälder och en lärare i kö när vi kommer på morgonen. Han har ett fullspäckat schema men tar sig ändå tid att visa skolan. Vi hinner bara kliva in i ettornas korridor så rusar eleverna emot honom:

— Jag älskar dig, ropar Sumaya Abdirahman och slänger armarna om honom.

Och snart hänger en hel klase barn runt honom.

Det är en populär skola med ett par hundra barn i kö. Men vägen dit har kantats av törnen. I mitten av 1990-talet, några år efter att friskolereformen infördes i Sverige, startade flera muslimska friskolor. Misstänksamheten mot dessa kan jämföras med den som i dag riktas mot vinstdrivande riskkapitalbolag.

Al-Azharskolan granskades hårt i medierna på 1990-talet. Då var Bashir Aman ekonomiansvarig och brottades dagligen med skolans svaga ekonomi. Jobbigast tycker han ändå var misstänksamheten från medier och den negativa inställningen i samhället mot muslimska fri­skolor. Det påverkade möjlig­heterna att anställa kompetenta lärare.

— Under de första åren hamnade vi i försvarsställning. Vi förde även en intern kamp. Våra elevers föräldrar ville ha en skola och svenska myndigheter en annan. Det kändes som om vi var angripna från alla håll, för­klarar Bashir Aman.

År 2000 blev Bashir Aman rektor och det var första året som skolan hade ett överskott.

— För mig hör inte skola ihop med att tjäna pengar. Jag är glad att ingen kräver vinst av mig. Då skulle vi inte ha resurser att satsa. Allt återinvesteras i vår skolverksamhet eller på att utveckla den, säger han.

Majoriteten av lärarna på skolan är etniska svenskar.

— Eleverna behöver höra den svenska språkmelodin. Den finns inte där de bor, konstaterar han.

Skolan har två lärare i varje klass upp till femman och därefter ämneslärarsystem. Man har speciallärare och elevvårdsteam. Ett nytt bibliotek öppnar till hösten med 8 000 böcker. Det ska även användas som bönesal.

— Vi startade vår skola för att valmöjlig­heten inte fanns i den svenska offentliga ­skolan. Där handlade det om EN etnicitet och EN religion. Den vita eleven var utgångspunkten och resten skulle anpassa sig. Den svenska skolan var sluten trots att man inte hade den självbilden, anser han.

Bashir Aman är glad över att alla elever i dag bemöts mer utifrån sina behov i svenska skolor.

— Nu finns exempelvis halalkött och man kan få ledigt vid särskilda högtider. Jag menar att vi varit en del av den förändringen av det svenska samhället.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.