Sök

Mr Pisa: ”Det svenska skolvalet leder till social segregation”

Ständigt på resande fot och en kontroversiell ­kändis i världens lärarrum. Andreas Schleicher, den mustaschprydde Mr Pisa, drar sig inte för att kritisera de många skolsystem han möter. – Det svenska skolvalet leder till social segregation, säger han.

Ålder: 57 år.<br />Bor: Chatou i utkanten av Paris, Frankrike.<br />Familj: Gift, tre barn.<br />Arbete: Director for Education and Skills (utbildningschef), OECD.<br />Utbildning: Universitetsstudier i fysik (Tyskland), matematik och statistik (Australien).

Under sin egen studietid höll Andreas Schleicher Sverige högt. ”I used to look to Sweden as the gold standard for education” skrev han för några år sedan på bloggen OECD Education and Skills Today.

Sedan dess har det flutit många förlorade Pisapoäng under bron och marknadskrafterna har tagit ett fast grepp om svensk skola.

– När Sverige öppnade för fristående skolor och lät tusen blommor blomma höll sig regeringen undan. Friskolorna blev aldrig en del av samhället i övrigt, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till Läraren.

Utbildning som handelsvara

Han driver tesen att utbildning under 2000-talet har blivit en handelsvara. Elever har förvandlats till konsumenter av utbildning och lärare betraktas som tillhandahållare av service. Utvecklingen tydliggör många av dagens problem i svensk skola, menar Andreas Schleicher och tar det fria skolvalet som exempel.

– För att ditt barn ska få en bra skola måste du sätta upp dig på en väntelista. Välbärgade föräldrar förstår att tidigt sätta sina barn på väntelistan, fattiga föräldrar väntar till några veckor före skolstarten. Skolvalet leder till social segregation.

Sverige är inte ensam marknadsplats, men skolföretagens frihet är inte lika stark i andra länder.

– Tittar du på till exempel Nederländerna och Belgien hittar du också skolsystem som bygger på marknadstänkande, men om du är en privatskola i Nederländerna ser du dig ändå som del av ett offentligt system.

Andreas Schleichers skarpa tunga skaffar honom både vänner och fiender. De som känner sig trampade på tårna finns ofta i länder som hamnat på efterkälken i Pisatesten.

Någon profet i sitt hemland Tyskland (i dag bor han med sin familj i Frankrike) har han aldrig varit, särskilt inte när landet i den första Pisa-mätningen hamnade på plats 21 av de 32 länder som deltog. De tyska skolbarnen presterade under genomsnittet i alla färdigheter. ”Der Pisa-Schock” var på allas läppar.

Otaliga är de konservativa skolpolitiker i tyska delstater som krävt hans avgång. De ser honom som en vänstervriden byråkrat som från sin internationella position bekämpar det tyska utbildningssystemet. Men samtidigt ledde de dåliga resultaten till att de flesta av hans landsmän reagerade och agerade på det sätt han hoppas att mätningarna i stort ska leda till: Intresset för utbildningssystemet ökade, politikerna skyndade sig att undersöka orsakerna och drev sedan igenom reformer.

Mr Pisa

Att Andreas Schleicher skapade Pisa för drygt två decennier sedan och har ägnat sitt yrkesliv åt skolungdomars kunskapsutveckling är lite av en slump. Han var själv ingen särskilt duktig elev och när han var tio år flyttade hans föräldrar honom till en Waldorfskola i Hamburg, den stad där han är född och uppväxt.

Sedan tog intresset för kunskap fart och det ledde senare till studier i fysik, matematik och statistik. 

Innan han började läsa på universitetet skulle han göra militärtjänsten, men pacifisten Schleicher valde att i stället inställa sig för socialtjänst och fick undervisa barn med funktionsnedsättningar. Det är hans enda erfarenhet av undervisning och det var under de månaderna hans passion för att förbättra utbildningsväsendet väcktes.

Ett idealiskt skolsystem förbereder eleverna för deras framtid, inte för vårt förflutna.

Sitt första jobb hade Andreas Schleicher inom läkemedelsindustrin, men intresset för skolans värld var väckt och han flyttade snart till Institutet för utbildningsforskning i Nederländerna för att delta i utformningen av den första upplagan av Trends in International Mathematics and Science Study (Timss).

OECD blev hans arbetsgivare 1994 och efter en tid fick han gehör för sitt förslag att bygga upp Programme for International Student Assessment (Pisa). Det genomslag som mätningen snabbt fick gjorde Andreas Schleicher till en tungviktare i den internationella skoldebatten. Några sökningar på nätet fångar snabbt upp epitet som ”Mr Pisa”, ”The world's schoolmaster ” och  ”The father of more revolutions than any German since Karl Marx”.

Han är eftertraktad föreläsare på konferenser världen över. Ett exempel: Under en videosändning från Global Education & Skills Forum 2017 visar han upp en annan bild av sig själv – vänlig, kvick, nära till skratt. Dessutom självkritisk.

På frågan från samtalsledaren vad han gjort för misstag i sitt yrkesliv och vad han lärt sig av dessa berättar han om sina försök att få stöd för en ”global kompetens”; det inslag i Pisatestet 2018 som bland annat mätte elevers tolerans och kulturella medvetenhet. Många länder, däribland Sverige, valde att inte delta i den delen.

Han var besviken över det svaga intresset, men lärde sig också något om sitt sätt att försöka få uppslutning kring sina idéer.

– Jag insåg att jag måste bygga bredare allianser med människor. När jag misslyckas frågar jag mig om jag gjort rätt saker. Kommer jag fram till att jag ändå varit rätt ute försöker jag gå till väga på ett annat sätt för att lyckas bättre nästa gång. 

Kritik mot Pisa

Har Andreas Schleicher också tagit till sig den kritik mot Pisa som uppstod efter senaste mätningen? Då visade det sig att Sverige valt bort elva procent av elevunderlaget med motiveringen att det vid den tiden fanns många nyanlända elever i den svenska skolan.

I riktlinjerna för mätningen står att fem procent kan exkluderas.

Riksrevisionen slog för drygt ett år sedan fast att både Skolverket och regeringen borde ha ansträngt sig mer för att följa upp de misstankar om felaktigheter som medarbetare på utbildningsdepartementet väckt. Även OECD fick skarp kritik för att inte ha gjort någon trovärdig granskning.

Nej, ”Mr Pisa” håller fast vid sin ståndpunkt att Sveriges agerande ryms inom reglerna. Han har stöd i OECD:s egen utvärdering som menar att den svenska motiveringen var rimlig. 

– Resultatet påverkades inte, menar Andreas Schleicher.

Hur det ska gå för svenska 15-åringar i nästa Pisamätning återstår att se. Resultaten presenteras i december 2023.

För 35 år sedan såg studenten Schleicher skolan i Sverige som den ”gyllene standarden”. Vilket är det ideala skolsystemet för honom i dag?

– Ett idealiskt skolsystem förbereder eleverna för deras framtid, inte för vårt förflutna. Det förbereder dem för att leva med sig själva, att leva och arbeta med andra människor som skiljer sig från dem – och att leva med planeten. Det är ett system där lärare inte bara är bra instruktörer, utan också bra tränare, bra mentorer, fantastiska socialarbetare, fantastiska facilitatorer och fantastiska utvärderare, säger Andreas Schleicher.