Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Regeringen: För många elever exkluderades

Kristina Axén Olin, skolpolitisk talesperson för M, välkomnar att regeringen nu ”erkänner” exkluderingen av elever i Pisa-undersökningen.

Regeringen offentliggjorde i dag sitt svar på Riksrevisionens omfattande kritik av Pisa 2018. Regeringen delar Riksrevisionens slutsats att för många elever exkluderades från att delta i Pisa 2018 – men tar bara delvis på sig ansvaret.

Regeringen gör delvis en pudel efter den hårda kritiken från Riksrevisionen.

– Jag tycker det är bra att regeringen nu erkänner att exkluderingen varit för stor. Det har man ju blånekat till väldigt länge, säger Kristina Axén Olin, skolpolitisk talesperson för M.

Regeringen hävdar dock fortsatt att Sveriges resultat i läsförståelse pekar uppåt i jämförelse med Pisa 2012.

- Regeringen bedömer inte att de oklarheter som finns gällande exkluderingarna har påverkat Sveriges resultat eller resultatutveckling på något avgörande sätt. De övergripande slutsatser som drogs om resultatet i läsförståelse i Pisa 2018 bedöms kvarstå, det vill säga resultatet 2018 är fortfarande högre än resultatet 2012, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Man anser också att OECD var bäst att anlita när det gällde att i efterhand granska Sveriges genomförande av undersökningen och resultaten.

– Det är djupt olyckligt att Anna Ekström fortsätter att hävda att svensk skola går åt rätt håll. Och det bekymmersamt att man försvarar OECD:s granskning då de i allra högsta grad är jäviga, säger Kristina Axén Olin, skolpolitisk talesperson för M.

Sverige exkluderade flest elever

Riksrevisionen konstaterade i sin granskningsrapport, i mitten av april 2021, att Sverige hade exkluderat flest elever från Pisa 2018 av alla deltagande länder. Man menade också att det inte kunde förklaras med att Sverige hade ett högt antal nyanlända elever åren efter 2015.

Sverige hade exkluderat drygt 11 procent av eleverna trots att man enligt riktlinjerna fick exkludera högst 5 procent. Riksrevisionens analys var att de flesta elever, som kommit i samband med flyktingkrisen, gått för länge i svensk skola för att kunna exkluderas då Pisaundersökningen genomfördes 2018.

LÄSTIPS: Lärarens chefredaktör: Skandalen större än Pisa

Kritiken kom direkt men tillbakavisades

Kritik mot resultaten och slutsatserna i Pisa 2018 var omfattande redan när Pisa 2018 presenterades i början av december 2019 i bland annat Lärarnas Tidning (nu Läraren).

En av kritikerna var oppositionspolitikern Kristina Axén Olin. Men den höga exkluderingen av elever ifrågasattes även internt av tjänstemän på utbildningsdepartementet i ett PM redan dagen efter att Pisa 2018 publicerats.

Skolverket hänvisade dock direkt till förklaringen att exkluderingen berodde på ett högt antal nyanlända elever 2015 och höll fast vid den förklaringen. Skolverket, som tagit över ansvaret för genomförandet av Pisastudien från Mittuniversitetet, hävdade också att OECD:s riktlinjer följts och att resultaten var tillförlitliga.

OECD, som planerar och organiserar Pisastudien för alla deltagande länder, bedömde med bakgrund av Skolverkets besked att den svenska exkluderingen var acceptabel. Men kritiken fortsatte och i juni 2020 beslutade Skolverket med hjälp av företrädare för regeringen att OECD skulle kontaktas för en ny granskning av tillförlitligheten av Pisa 2018.

Men även denna gång blev OECD:s slutsats densamma som Skolverkets – att det stora antalet elever som exkluderats troligen kunde förklaras med de stora flyktingmottagandet. Även denna gång ifrågasattes slutsatserna av tjänstemän på utbildningsdepartementet i oktober 2020.

OECD behövde hjälp av Skolverket

Riksrevisionens granskning visade senare att OECD var beroende av statistik och fakta från Skolverket. De kunde exempelvis inte själva plocka fram den statistiska rådata som behövdes. Det framgick också att OECD bland annat hade missuppfattat hur förberedelseklasser fungerar i Sverige vilket påverkade deras slutsatser. Men varken Skolverket eller regeringen ifrågasatte dessa ”fakta” och slutsatser i OECD:s granskning, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.

Kristina Axén Olin är kritisk till att regeringen, trots bristerna som påvisats i Pisa 2018, hävdar att resultaten är på väg upp i svensk skola.

– I min värld ska alla barn klara skolan, även såklart utrikes födda. Där ser vi nu hur vi misslyckas med barn med en annan bakgrund. Trots vår stora exkludering av elever i Pisa så sticker Sverige ut genom att vara sämst av alla deltagande länder i skillnaden mellan utrikes och inrikes födda elever. Det är oförsvarbart, säger Kristina Axén Olin.

Regeringen skriver nu, som svar på kritiken från Riksrevisionen, att man anser att man agerat och vidtagit adekvata åtgärder för att försäkra sig om att Pisaresultaten var tillförlitliga.

Man tycker också att OECD var bäst lämpad att göra granskningen. Samtidigt instämmer man i Riksrevisionens iakttagelser att OECD:s rapport bygger på ”vissa felaktiga antagande i några avseenden” och att Skolverket och regeringen borde ha uppmärksammat felaktigheterna i rapporten.

- Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens övergripande bedömning att för många elever exkluderades ur Pisa 2018, men inte i att regeringen inte skulle ha följt upp frågorna tillräckligt. Däremot borde vi och Skolverket tydligare ha sett till att rätta vissa felaktiga antaganden som låg till grund för OECD:s utvärdering av det svenska genomförandet av Pisa-studien rättades till, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Detta händer nu

Efter kritiken har regeringen gett Skolverket i uppdrag att följa upp och säkerställa ett högt deltagande enligt OECD:s regler till nästa Pisa 2022. Uppdrag ska redovisa senast 1 november i år.

Regeringen har också för avsikt att ändra i hur de exkluderade eleverna får redovisas vid framtida Pisaundersökningar. Vid Pisa 2018 samredovisades elever med funktionsnedsättningar ihop med elever som exkluderats av språkbegränsningar vilket gjorde det svårt att ta reda på av vilka skäl elever hade exkluderats från att göra Pisa 2018.

Läraren har sökt Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

 Peter Fredriksson har inte återkommit för en kommentar utan Skolverket har istället skickat en skriftlig kommentar från avdelningschef Eva Durhan.

”Vi välkomnar regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att förstärka myndighetens insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i PISA 2022. Vi kommer att lämna in vår redovisning avseende det uppdraget den 1 november 2021.”

LÄS ÄVEN

Nya turerna i Pisa-kaoset – fel i fler skolundersökningar

Debatt: ”Stress och betygshets orsakas av antagningssystemet”

Ekström avfärdar ny Pisakritik