Sök
Publishing-priset logga

Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd

Bild tagen utanför Einar Åbergs bokhandel i Stockholm i oktober 1941, tagen från Levande historia som bland annat har utställningen ”Sverige och Förintelsen”, och massa bra material för lärare. Foto: Adobe Stock, Historisk Bildbyrå

En rapport från Malmö stad visar att lärare behöver mer kunskap om antisemitism.
Läraren låter fyra engagerade lärare dela med sig av sitt arbete mot antisemitism, rasism och extremism.

LÄSTIPS Ny rapport: Lärarna ensamma i antisemitism-krig

Lärare vill ha mer kunskap och fler undervisningsmetoder för att kunna bekämpa antisemism i klassrummet. Det visar en ny undersökning från Malmö stad.

Högstadieläraren Björn Westerström, S:t Petriskolan i Malmö, är engagerad i nationella Professionsnätverket och Malmös skolnätverk mot antisemitism:

– Det krävs strukturerad fortbildning, som kommer från rektor och förvaltning. Temadagar räcker inte.

Hur känner jag igen tecknen på antisemitism?

– Antisemitism är en del av vår värld, vår historia och vårt samhällsliv. I synen på judar finns en dubbelhet, en beundran och rädsla. Judar är de som drar i tåtarna, äger bankerna, styr medierna. Vi ser upp till dem på ett märkligt sätt, men det kombineras med värderingar om att de är onda, giriga och maktgalna. Och när de här två synsätten kombineras får vi det speciellt antisemitiska. Det blir farligare om du ser den andre som hotfull.

”Antisemitisk grundstruktur”

På vilket sätt hör konspirationsteorier ihop med antisemitism?

– Nästan alla konspirationsteorier har sitt ursprung i antisemitism. Skapar du på ytan så finns en antisemitisk grundstruktur. När det gäller QAnon, så kommer du ner till föreställningen om att det är judar som drar i trådarna. Genom att förstå antisemitiska konspirationsteorier har du en bra bas för att förstå andra konspirationsteorier.

Om en elev är antisemit, hur närmar jag mig?

– Någon som har en hårdnackad föreställning kan man inte bryta ner med kunskap. De som intensivt tror på de här sakerna och är drivande, då måste du bygga en långsiktig relation och då kan du bryta ned det. De måste lita på dig.

Lärarna – så jobbar vi mot antisemitism

Gymnasieläraren Olle Linton, Lärarförbundet Stockholm, grundare av Facebook-gruppen Lärare mot rasism:

– Deras åsikter bygger inte på fakta utan är emotionella. Den som har ett känslomässigt hat mot judar, om jag ska komma och säga att ”dina känslor är fel”, det går inte. Det är inte förnuftsbaserat. Det man kan göra är att förklara den jargongen de har i sitt kompisgäng, den är inte okej i skolsammanhang. Man kan väcka andra intressen, och få elever att bredda sin världsbild och kanske så småningom förstå att det inte är svartvitt.

Antisemitiska och rasistiska elever påverkar undervisningen.

– Det är ett arbetsmiljöproblem både för lärare och personal, och ett brott mot värdegrunden. Då måste rektor reagera.

Heléne Svensson, högstadielärare på Mellersta Förstadsskolan, Malmö:

– Jag har ändå jobbat som lärare i 28 år, men nätverket har jättestor betydelse. Vi lyfter upp ny forskning och pedagogiska tips. Och jag känner att jag inte är ensam. Om jag hamnar i situationer där jag inte vet hur jag ska göra, kan jag få hjälp och stöd. SO-lärare är ensamma.

Heléne Nyrén, högstadielärare Oxievångsskolan, Malmö och mottagare av Hédi Frieds lärarstipendium 2021:

– De tio senaste åren har jag märkt att vi och eleverna inte kommer från samma medielandskap längre. De får sina nyheter via sociala medier, och som SO-lärare måste vi vara beredda på att det vi pratar om ifrågasätts. De har andra källor och deras omvärldsuppfattning möter skolans omvärldsuppfattning.

Hur hanterar du det?

– Man kan inte bara stå framme i klassrummet med en power-point – jag får lägga upp undervisningen på ett annat sätt. På min skola tränar vi eleverna i att diskutera. Man tar en kontroversiell fråga, eller händelse. Sen får fyra stycken diskutera tillsammans, lyssna in och ifrågasätta varandra. Så undviker vi polarisering. Jag slipper de höga rösterna och det blir en trevligare ton, mer sakligt och eleverna själva kommer fram till hur de ska tänka kring källkritik.

Lärarnas egna tips – stöd mot antisemitismen