Sök

Sparade på skola som inte fanns – nu ska pengarna in

Vingåkers kommuns ekonomer stod för ett "feltänk" när de sparade in miljonbelopp på gymnasieskola som inte finns. Foto: Getty

I Vingåker försökte ekonomerna spara 3,5 miljoner på gymnasieskolan under 2019. Problemet är att det inte finns någon sådan skola i kommunen, som nu måste spara in pengarna i år.

Inför 2019 fick Vingåker ett sparbeting, som innebar nedskärningar i hela kommunen. Bland annat räknade ekonomerna ut att det skulle sparas 3,5 miljoner kronor på gymnasieskolan.

Detta trots att det saknas sådan i kommunen, där eleverna går i närkommunerna i stället.

Nu ska kommunen spara 7 miljoner kronor, vilket bland annat innebär att ett femtontal tjänster inom skola och förskola försvinner.

– Det var ett feltänk hos ekonomerna som jobbade då. Tyvärr är dom inte kvar i organisationen så vi har inte fått något svar hur man tänkte, säger Anders Danielsson, förvaltningschef barn och utbildning, till Läraren.se.

Anders Danielsson, förvaltningschef barn och utbildning i Vingåkers kommun.


Resterande 3,5 miljoner kronor består av kostnader som uppstår på grund av att kommunen inte räknar upp budgetramen alls. Det innebär att skolan inte får kompensation för ökade lönekostnader och hyror.

Bland de sämsta i landet

Sedan två år tillbaka samarbetar Vingåker med Skolverket inom Samverkan för bästa skola. Kommunens resultat tillhör de sämsta i landet, till exempel vad gäller behörighet till gymnasiet för elever som lämnar grundskolan.

Men nu ska ett femtontal tjänster bort, bland annat tre lärare inom för- och grundskola.

– Personaltätheten större än budget. Utvecklingen av skolan och elevernas resultat har inte enbart med pengar att göra, det är en komplex fråga. Vi har en historisk överkapacitet vad gäller personal. Och ändå har vi de sämsta resultaten i landet, säger Ing-Marie Frössevi (C), utbildningsnämndens ordförande.

Anders Danielsson är inne på samma spår.

– Resultaten beror inte på hur mycket personal man har utan på hur effektivt man jobbar. Vi ser redan i år på betygsresultaten att de ökar när vi samarbetar med Samverkan för bästa skola, säger han.

Samtidigt slås klasser ihop.

– Vi kommer aldrig upp i klasser med 25 elever. Det finns skolor som har klasser med 11-12 elever i, säger Ing-Marie Frössevi.

”Kan se en uppgivenhet”

Carina Windh är ordförande för Lärarförbundet Vingåker. På förskolan där hon arbetar försvinner en avdelning, och med den två barnskötartjänster.

Man talar om att man effektiviserar men Carina Windh befarar att när det är färre vuxna i verksamheten blir det en allt högre arbetsbelastning för den kvarvarande personalen.

– Lärarförbundet har ju tryckt på att det behövs mer kringstöd för att lärare ska kunna vara lärare och kunna fokusera på den pedagogiska verksamheten. Hur ska vår kvalitet i barnomsorg och skola behållas med färre vuxna som stöd i undervisningen, undrar hon.

Nu oroar hon och kollegorna sig inför hösten.

– Inte många av våra medlemmar talar om det, men man kan se och höra en uppgivenhet och oro då besparingarna redan börjat kännas av, säger Carina Windh.