Sök

Sämst resultat i Göteborg – skär ner med en tredjedel

Vättleskolan i Göteborg är en av de 32 i kommunen som går med mer än två miljoner i förlust. Foto: Sharon Raoufi/Gbg.se

Vättleskolan har sämst resultat i hela Göteborg – och nu skär rektor ner personalen med en dryg tredjedel. Det har fått Lärarförbundets ombud att överklaga budgeten i förvaltningsrätten.

Förra året hade en fjärdedel av skolans nior betyg i samtliga ämnen, jämfört med snittet på två tredjedelar i Göteborgs stad som helhet.

Skolan är en av de 32 i kommunen som går med mer än två miljoner i förlust, och som med särskilda insatser från förvaltningen ska uppfylla det stenhårda kravet från kommunledningen, en budget i balans.

Anders Ehlén.

Det innebär att 20 tjänster måste bort. Elva som arbetat som till exempel elevassistenter, fyra obehöriga lärare. Och fem lärare med legitimation.

– Katastrof, är ett sätt att uttrycka det på, säger rektor Anders Ehlén.

Skolledningens förslag var att endast minska antalet elevassistenter. Men förvaltning menade att den besparingen inte ställde budget i balans. 

– Vi fick inte budget i balans. Och då fick vi omarbeta budgetförslaget och skära ned ytterligare för att komma i balans. Vi fick tänka om ganska radikalt, säger han.

– Vi fick inte budget i balans. Och då fick vi till oss att vi skulle skära ned ytterligare för att komma i balans, vi fick tänka om ganska radikalt, säger han.

Agneta Brodin är Lärarförbundets skyddsombud, och egentligen legitimerad SO-lärare. Men sedan hon blev färdig lärare 2005 har hon jobbat 12 år som stöd åt elever med olika behov.

Hon har överklagat skolans budget till förvaltningsrätten i Göteborg.

Lärarförbundets ombud Agneta Brodin.

– Det här är en desperat handling. Demonstrerat har vi gjort. Jag fattar att den här skolan har överskridit budget. Man rycker undan mattan för så många elever när de inte får stöttning, säger hon.
Anders Ehlén har byggt den nya organisationen med de medel han har kvar. Det innebär bland annat att arbetstiden struktureras hårdare.

– Vi nyttjar lärarnas tid mer effektivt. De har 35 timmar arbetsförlagd tid. Det vi gör är att vi för en mycket tydligare uppdragsdialog i vad som ska utföras på den tiden. Det betyder att vi tittar mer exakt på vilka minuter lägger du var, säger han.

Vilka reaktioner får du på det?
– Det är klart att vi får reaktioner på det här, det står i risk- och konsekvensanalysen. Man känner oro för att bli jagad. Att det blir svårt att uppnå målen vid sidan av, de korta snabba elevsamtalen, ompysslandet, det här som är svårt att mäta, de mjuka värdena. Dem är man rädd för att missa, säger han.

Fyra lärare på knappt två heltidstjänster ska ta hand om de elever som har särskilda behov, i en grupp med dem barn åt gången.

Täcker det behoven i er skola?
– Det gör det inte riktigt. Men vi tror långsiktigt på idén att få eleverna att fånga sitt eget lärande, att lyckas. Och att det blir drivkraften i den ordinarie undervisningssituationen, att inte tappa sugen och bli en drop-out. Det blir en kick in i stället, säger Anders Ehlén.

Agneta Brodin menar att elevernas kunskapsspann är för stort för att nedskärningarna ska vara hållbara. Många av hennes fjärdeklassare har läs- och skrivsvårigheter, NPF-diagnoser. Några är nyanlända.

– Lärare generellt kör ju på. Jag tror att det är samvetet som gör att vi hela tiden tänker att vi hela tiden gör lite till. Sen går tiden, och man jobbar, hoppar över rasten. Det går redan i 110. Jag säger till mina kolleger att vi måste sluta göra allt som vi inte ska göra. Mitt värsta scenario att det är pang in i väggen, säger hon.

Från rektorskontoret ber Anders Ehlén, mycket vänligt, några elever att sluta kasta boll mot hans vägg medan han talar i telefon.

Hur orolig är du för att inte kunna uppfylla skollagen och arbetsmiljölagen?
– Arbetsmiljölagen tror jag att vi är hemma på. Skollagen måste jag uppfylla.
Om det här fungerar som i teorin har det lugnat ned mig. Jag var mycket oroligare för två månader sedan.

Är det realistiskt att klara det här med de pengar du får?
– I det här läget är det så att vi ska klara det. Punkt. Om vi inte klarar det kommer det att ge effekt på antalet anmälningar till Skolinspektionen och om arbetsmiljö. I värsta fall blir det fråga om 6:6a (skyddsombuds uppmaning om akuta åtgärder). Mitt jobb är att leda och fördela arbetet och ta hänsyn till båda, det har vi försökt rädda utifrån de givna ramarna vi har.

Skollagen och arbetsmiljölagen väger tyngre än kommunallagen, enligt Stig Montin, professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningsskolan i Göteborg.

Det innebär principiellt att elevers rätt till särskilt stöd och lärarnas rätt till en sund arbetsmiljö väger tyngre än kommunens krav på budget i balans.

Om förvaltningsdomstolen finner att Vättleskolans budget strider mot lagen så kan domstolen upphäva den.

Men Agneta Brodin hyser inga höga förhoppningar.

– Jag tänker att det här hamnar i att det inte går att överklaga. Men jag hoppas att det får uppmärksamhet. Vi har inte de föräldrarna som mangrant ställer sig på rad och klagar. Vi har jättefina föräldrar, men de har inte det i sitt bagage att klaga på skolan, säger hon.