Sök

Nedskärningarna räcker inte – ytterligare skolbesparingar i år

Linnéa Lindquist, rektor i Göteborg, har sett över hur resten av årets ekonomi ser ut för landets skolor.

De budgeterade nedskärningarna för 2020 räcker inte – det kommer att krävas ytterligare åtstramningar. Det visar en genomgång av delårsrapporter från 253 grundskolenämnder.

Corona-pandemin pausar många saker – men inte nedskärningarna i skolan.

Linnéa Lindquist, rektor i Göteborg, och vice ordförande i ideella föreningen Välfärdsinitiativet. har gjort en genomgång av delårsrapporter från 253 kommuner.

– I höstas tittade jag på ganska många budgetar, för att få en överblick över hur det såg ut och vad vi kunde förvänta oss för nedskärningar 2020. Och sen klubbades de, och så tänkte jag att jag skulle titta på delårsrapporterna för att se om man börjat genomföra besparingarna från hösten. I de flesta delårsrappporter jag tittade i, kanske 200 av 253, så skriver man att det kommer ytterligare effektiviseringskrav på kärnverksamheten, säger hon.

Varför gick du igenom dem?
– Delvis för att jag jobbar som rektor själv. Jag har varit rektor i åtta år och jobbat i skolan i femton. Och känslan är att det blir värre och värre. Det är lätt att ha en uppfattning om att allt blir sämre, men man måste ju kontrollera om det är så, säger Linnéa Lindquist.

Såg du något ställe där man satsar?
– Nej. Eftersom ingen som har 2,7 procents uppräkning av budgetramen som rekommenderas. Då är det ju inga satsningar. Samtidigt ökar hyrorna i många kommuner, och det tas av elevpengen.

”Särskilt stöd minskar”

Själv har hon minskat antalet anställda på Hammarkullskolan i Göteborg, en av förklaringarna är att skolan gått från fyra parallellklasser till två de senaste åren. Det handlar om fyra tillsvidareanställda, som omplaceras, och vikariat som inte förlängs.

– Nedskärningarna i år får konsekvensen att särskilt stöd till elever minskar och att den personal som arbetar kvar får ökad arbetsbelastning. 

Totalt handlar det om 15,5 tjänster.

– Det ser ut som jag får ihop det och kommer att betala tillbaka det mesta av underskottet på fem miljoner 2022. Men sen har vi inte fått budgeten för 2021, och vi vet inte något om elevpengen. Det kan bli ytterligare nedskärningar, säger hon.

Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Hon menar att kommunerna bör tänka på 2020 som ett förlorat år när det gäller ekonomin.

– Vi har inte någon vidare överblick än. Men det är bra om kommunerna kan avvakta innan de vidtar en massa åtgärder. Om de till exempel börjar säga upp en massa folk så bidrar de till att förstärka lågkonjunkturen. Jag försöker säga till kommunerna, att de bör ha is i magen och se långsiktigt på ekonomin. Det låter hemskt att säga, men 2020 kan vara ett ekonomiskt förlorat år för många kommuner, säger hon.

SKR vill se corona-lättnad

Annika Wallenskog säger också att kommuner som drar över budget på grund av covid-pandemin ska slippa vara oroliga. SKR vill att regeringen lovar ersättning inför 2021, både för lågkonjunktur och pandemin.

– Under 2020 så är det viktigt att om man inte får ihop ekonomin med hänvisning på corona, kan man ha underskott som man inte behöver återställa. Till exempel för att man har merkostnader för vikarier när man har stor sjukfrånvaro, eller att det har blivit dyrt med digital undervisning. Såna saker, säger Annika Wallenskog.

Finansdepartementet skriver i ett mejl till Läraren.se att vård, skola och omsorg fått 21 extra miljarder under 2020 och lovats 12,5 ytterligare under 2021 till följd av pandemin. 

– Den ekonomiska utvecklingen är osäker och kan förändras snabbt. Regeringen och våra samarbetspartier följer därför utvecklingen noggrant och kommer att återkomma med besked om pengar till välfärden för nästa år senast i höstbudgeten, säger Johan Ekström, pressansvarig på finansdepartementet.

Göteborgschefen: ”Modellen är ordentligt genomtänkt”

Avgående rektorn: Ekonomin är inte anpassad efter verkligheten

Sämst resultat i Göteborg – skär ner med en tredjedel