Sök

Ingen rättslig prövning av skolnedskärningarna

”Vi lyckas inte fånga upp barnen. Vi hinner inte, orkar inte, vågar inte.”, säger en av Vättleskolans lärare HP Tran, som jobbat i utsatta skolor i elva år men snart fått nog.

18 tjänster av 53 har sparats bort från Vättleskolan i Angered under 2020.
– Utarmande, säger HP Tran, som är sugen på att riva sin lärarlegitimation.
– Jättetufft, säger Lärarförbundets skyddsombud, Agneta Brodin.

Kommunallagen kräver budget i balans. Men elevernas lagliga rätt till utbildning och lärarnas rätt till en god arbetsmiljö väger tyngre rent rättsligt. Det menar Stig Montin, professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningsskolan i Göteborg.

Trots det drivs Vättleskolan i Angered med stenhårda sparkrav, precis som ett trettiotal andra med mer än två miljoner i skulder till grundskoleförvaltningen i Göteborg.

– Eftersom vi är färre vuxna blir det mer konflikter i korridorerna och jag måste lösa fler konflikter än förr. Och när jag tar min egen rast framstår jag som oengagerad, som jag inte bryr mig om eleverna. Vi sitter i en rävsax. Gör man rätt arbetsrättsligt så drabbas man moraliskt, och tvärt om, säger SO- och svensk-läraren HP Tran.

LÄS: DÖDHOT OCH ÖVERFALLSLARM — LÄRARNA HAR FÅTT NOG

Under terminen har 18 personer tvingats lämna skolan, varav fem legitimerade lärare, fem obehöriga lärare och resten stödpersonal. Samtidigt har eleverna ökat från 360 till 400.

Veckoundervisningen har är en timme längre, 1 100 minuter.

– Det är inte bara stressigt. Jag känner att det är utarmande. Man känner bitterhet och frustration, säger HP Tran, till Läraren.se.

Som en av de mer aktiva lärar-twittrarna har han flera gånger pratat om att han inte orkar.

– Jag är inte med. Jag hinner inte. Vanligtvis är man några steg före eleverna i undervisningen, och vet vad man ska göra. Nu planerar jag på väg till nästa lektion. Man kan planera på rasterna, i personalrummet, i kopieringsrummet, säger han.

Går inte att riva leget

– Idag var jag färdig att riva min lärarlegitimation. Men det är en pdf, så det går inte, säger HP Tran.

Du har tidigare twittrat om att det finns ett slut på ditt arbete i utsatta skolor?

– Jag har jobbat i förorten i elva år. Och jag känner att jag har ett bäst-före-datum. Men när det kommer, det vet jag inte. Sen skulle jag vilja jobba i en skola med mer resursstarka barn, där man inte har samma sociala och ekonomiska problem. Främst för att utveckla mig själv, säger han.

I en tweet beklagar han sig över hur gängen i Angered rekryterar bland de mest svaga och utsatta eleverna.

– Vi lyckas inte fånga upp barnen. Vi hinner inte, orkar inte, vågar inte. Vissa kolleger känner rädsla för repressalier från elever. Det viskas om vilka barn som tillhör gängen. Min fru är lite orolig över att jag fått medialt genomslag. Men då svarar jag att gängen läser ingenting, säger han.

Domstolen vill inte pröva

Agneta Brodin är Lärarförbundets ombud och skyddsombud på Vättleskolan. Men det var i sin roll som lärare hon anmälde skolbudgeten till förvaltningsrätten.

Hon tycker att besparingarna strider mot skollagen.

– Situationen är jättetuff. Vi har inga extra resurser och lärarna är trötta, säger hon.

Förvaltningsrätten går dock inte vidare med ärendet, och menar att diskussioner mellan fackförbund och kommun inte kan prövas enligt kommunallagen.

– Nu har vi inga resurser för de elever som har behov av särskilt stöd, säger Agneta Brodin.

LÄS: SÄMST RESULTAT I GÖTEBORG – SKÄR NER MED EN TREDJEDEL