Sök

Ska dela på 16 lärare – i hela Sverige

Lärarförbundets ordförande i Göteborg Andrea Meiling. Ukrainska flyktingar anländer till Oslo. Foto: TT/Terje Pedersen.

De första eleverna från Ukraina är på plats i sina nya svenska klasser. Men enligt Skolverket finns endast 16 lärare i ukrainska som modersmål – i hela landet.

LÄS ÄVEN: Fångade i kriget: Lärarnas vädjan inifrån Ukraina

Skolor kan komma att bli evakueringsboenden för ukrainska flyktingar, enligt en begäran från Migrationsverket till länsstyrelserna som skickades under tisdagen.

Verket behöver 3 000 platser omedelbart, och 9 000 platser skyndsamt, skriver TT.

De första eleverna som precis flytt Ukraina är redan på plats.

SVT Nyheter Halland berättar om Artin, 10, som nu börjar skolan i Varberg med tolkhjälp av sin morbror.

Men bristen på modersmålslärare kan bli ett problem. Totalt finns 16 lärare i ukrainska och 189 i ryska, i hela landet.

Marie Åhman är kommunikationschef för grundskoleförvaltningen i Göteborg, som också tagit emot sin första elev.

– Den elevens kunskaper kartläggs på samma sätt som alla andra nyanlända elevers, innan hen placeras i en skola, säger Marie Åhman.

Lärarförbundet i Göteborgs stad deltar i förberedelserna för att ta emot nya barn i förskola och skola.

”Vi lärare står på tårna”

– Naturligtvis är lärarna på tårna, och i kölvattnet av postpandemi kan det bli tungt. Men trots allt måste vi göra vad vi kan för de barn och elever som kommer hit, säger Lärarförbundets ordförande i Göteborg Andrea Meiling.

Nu inventerar kommunen antal lärare i modersmål i ukrainska och ryska, antalet tolkar skolorna har tillgång till, och vilket stöd lärare kan behöva utöver elevhälsan.

– Vi kommer att ta emot alla elever som kommer från Ukraina. De eleverna kommer först att kartläggas och sedan placeras på en skola i närheten av bostaden, säger Marie Åhman.

Kommunen räknar också med andra förutsättningar än under flyktingvågen 2015.

– Jämfört med 2015 så kommer det hit barn med annan skolbakgrund. Då fick vi en del elever som varken kunde läsa, skriva eller räkna. Så verkar det inte se ut idag. Då såg vi också en volymökning med 1000 elever, och det löste vi. Så bedömer vi inte att det blir den här gången, säger Tomas Berndtsson, förvaltningsdirektör vid utbildningsförvaltningen i Göteborg.

Lärarförbundets Andrea Meiling hoppas på en jämn fördelning över kommunens skolor.

– Sedan tidigare har vi sett att en spridning över stadens skolor kan gynna och utveckla språk för eleverna samt fördela tyngden över skolorna. Platserna som finns är idag inte så många så det kan behövas planer för att utöka. Det har vi framfört, men inga svar ännu på hur. Det kan bli tal om en högre arbetsbelastning, säger Andrea Meiling.

Fram till den 8 mars har 2 248 ukrainska medborgare sökt asyl i Sverige, enligt nyhetsbyrån TT. EU:s aktiverade massflyktsdirektiv gör att ukrainare kan söka asyl i vilket av unionens länder som helst.

Men hur många ukrainska barn som kommer att behöva plats i förskolor och skolor går inte att svara på.

”Vet inte hur många”

– Vi står inför en situation som kan vara den största katastrofen i Europa sedan Andra världskriget. Vi vet inte hur många som kan komma till Sverige eller exakt hur många av dem som är barn, säger Pierre Karatzian, vid Migrationsverkets presstjänst.

Tidigare flyktvågor har gått att följa, från Afghanistan och Syrien genom Europa och fram till den svenska gränsen. Men de som nu flyr Ukraina finns i närområdet och rör sig fritt i Europa med biometriska pass.

Inte heller SKR har i dagsläget svar på hur kommunerna ska förbereda sig.

Nätverksmöte väntar i början av nästa vecka, enligt presstjänsten.

Andrea Meiling är medveten om att skolornas idrottshallar kan komma att behövas för nödsökande under den närmaste tiden.

– Det kan ju bli tal om att få fram stora lokaler. Idrottshallarna kan bli sådana ställen om det behövs och då måste man se över hur idrotten kan utföras, säger hon.

Så fungerar skolan i Ukraina

  • På senare år har den stora utbildningspolitiska frågan i Ukraina gällt vilken ställning det ukrainska språket ska ha in undervisningen. Sedan 2020 ska all undervisning från årskurs 5 ges på ukrainska. Detta är en del i en flerstegsreformering som inleddes 2018. Delvis är detta ett svar på den ryska invasionen 2014.
  • I Ukraina finns också skolor som undervisar på rumänska, ungerska, moldaviska och tatariska. 
  • Hälften av de ukrainska skolbarnen går i förskola, som är avgiftsbefriad, innan de börjar skolan vid sex års ålder.
  • Ukrainska barn har 12 års obligatorisk skola.
  • Gymnasiet har förlängts från två till tre år, det gäller även den yrkesinriktade gymnasieutbildningen.
  • Stat och kommun delar på skolkostnaderna, hälften var. Det finns även privata skolor, en del av dem religiösa.
  • Ett stort problem är att skolor förstörts efter den ryska invasionen 2014. Human Rights Watch räknar med hundratals.
  • Landet har ett tiotal universitet, det äldsta grundades 1661 i Lviv. Sedan 2015 är universiteten fristående från staten och ansvariga för sin egen ekonomi.
  • Universiteten kritiseras för korruption och att det går att köpa utbildning.
  • Ukrainska studenter söker sig ofta utomlands, till exempel till Polen, för högre utbildning. Landets högskolor är populära för studenter från asiatiska och afrikanska länder.

Källa: Utrikespolitiska institutet.

LÄS ÄVEN: 

Fackliga kravet: ”Uteslut ryska lärarna”

Så svarar du på krigsfrågorna - med hjälp av armén

Experter: Så pratar du med eleverna om kriget i Ukraina

Wiman: Det är krig – vi lärare måste mobilisera våra kunskapsstyrkor

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.