Sök

”Falskt om forskning i modersmål”

Det är falskt att nyttan av modersmålsundervisning inte kan bevisas i forskning, som KD-politikern Peter Kullgren hävdat. Det skriver sju lärare och forskare i flerspråkighet.

Den 8 oktober 2020 publicerades ett kort reportage på Sveriges Radio med rubriken ”Kristdemokraterna vill skrota undervisning i modersmål”. 

I dessa tider av fake news tycks även våra politiker i Sverige behöva lite fact-checking. Vi är ett antal lärare och forskare som arbetar vid Uppsala universitet och som forskar och undervisar om flerspråkighet. Vi fortbildar modersmålslärare, studiehandledare, yrkesverksamma lärare, skolledare och kommunanställda runt om i landet för att stötta dem i deras arbete med flerspråkiga elever. 

Som lärare och forskare inom kunskapsområdet flerspråkighet vill vi gärna hindra fake news från att få fäste. Det är inte i första hand politikernas jobb att läsa långa forskningsrapporter utan de kan låta oss som arbetar dagligen med ämnet stå för expertisen. Vi som undertecknar detta representerar en del av svenska expertisen när det gäller modersmålsundervisning.

Peter Kullgren (KD) påstår att ”Nyttan av modersmålsundervisning inte kan bevisas i forskning”.

Falskt! Det finns omfattande forskning i Sverige och i andra länder som visar att modersmålsundervisning förbättrar ordförrådet på modersmål och på svenska, skolresultat överlag, känslan av trygghet i skolan samt elevernas möjlighet att utveckla en harmonisk, flerspråkig och flerkulturell identitet. Elever behöver med andra ord aldrig välja mellan svenska och modersmål utan utvecklingen av det ena inverkar positivt på utvecklingen av det andra. Skolverket visade redan  2008 att elever som hade studerat modersmålsämnet kontinuerligt fick högre meritvärden i slutet av årskurs 9 än såväl elever som var berättigade till modersmålsundervisning men inte studerade ämnet som elever som inte talade ett annat språk än svenska hemma. 

Peter Kullgren påstår att ”Undervisning dras med så stora problem att det lika gärna kan läggas ner”

Forskare påpekar ofta att ämnet sedan länge har organisatoriska utmaningar. Det är sant att ämnet inte är obligatoriskt, att modersmålslärare ofta är tvungna att resa kors och tvärs över staden för att möta alla sina elever och att det finns svårigheter att få ihop ett schema som fungerar för alla. Inte heller har organisering, implementering och utveckling av ämnet prioriterats eftersom ämnet länge har skildrats negativt i media.

Trots dessa stora utmaningar pågår ett ständigt utvecklingsarbete på många skolor och kommunala enheter där modersmålslärare verkar. Frågan är hur Peter Kullgren och KD ser på begrepp som grit, initiativ och entreprenörskap om de tycker att man ska avskaffa något för att det dras med organisatoriska problem. Vi föreslår istället en rejäl investering i modersmålsämnet, för att höja ämnets status och öka andelen  behöriga  modersmålslärare. Då kan de positiva effekterna på modersmålsundervisning istället öka. 

Och på tal om behörighet påstår Peter Kullgren att ”40% av lärarna inte är behöriga”. 

Behörighet är komplicerat och inte heller helt lätt att mäta när det gäller i modersmålsundervisning. Det är sedan tidigare känt att andelen behöriga modersmålslärare är lägre jämfört med lärare i andra ämnen, vilket naturligtvis inte är bra. Enligt Skolverkets senaste statistik har 31 procent av de lärare som är anställda som modersmålslärare pedagogiskt högskoleexamen. Det är självklart mycket bättre om fler lärare är behöriga, därför finns det behörighetsgivande kurser för modersmålslärare i arabiska, finska, serbiska/kroatiska/bosniska, polska och samiska för att nämna några. Ett antal universitetet erbjuder också fristående kurser i modersmålsämnets didaktik.  Dessa insatser är bra men långt ifrån tillräckliga. Det kan nog vara en utmaning att få formell behörighet i språk som fulu eller krio, bara för att nämna två av de 160 språk som elever i Sverige får undervisning i inom modersmålsämnet. 

Om något värdefullt saknas (d.v.s. utbildning för modersmålslärare) känns det motsägelsefullt för oss att en politiker föreslår att det vi gör för att förbättra villkoren för modersmålslärare, ämnet och flerspråkiga elever ska upphöra. Bör det inte hellre utvecklas?

Vi vill uppmärksamma Peter Kullgren och hans partikollegor på betänkandet (SOU 2019:18) som publicerades av Utbildningsdepartementet i vintras. Betänkandet kommer fram till åtta  huvudrekommendationer för att förbättra modersmålsundervisningen, bland annat att ämnet modersmål ska regleras i timplanen. Detta skulle organisatoriskt knyta ämnet närmare övrig undervisning, vilket också skulle ge modersmålslärare bättre möjligheter till samarbete och kollegialt lärande.

Kanske det mest förvånande påståendet Peter Kullgren uttalar är att forskning inte är helt entydig och att det finns relativt lite forskning.  

Detta är falskt. I betänkandet (SOU 2019:18)  som är den senaste stora undersökningen om modersmålsundervisning som har genomförts finns det inte mindre än 18 sidor av referenser till forskning som behandlar modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Det finns ungefär 10 referenser per sida så det innebär att det i betänkandet finns referenser till ungefär 180 källor forskning om modersmålsundervisning, direkt eller indirekt. 

Sammanfattningsvis kan man säga att det tyvärr florerar en hel del fake news då det gäller modersmålsundervisningens form och effekter. Men vi som arbetar dagligen med dessa frågor lovar att hålla ögonen öppna, gör fact-checks och vi erbjuder den som är intresserad intressanta kurser om modersmålsämnet, studiehandledning och flerspråkighet i skolan. Välkommen in i kunskapens värld!

Anne Reath Warren, lektor i didaktik med inriktning flerspråkighet och nyanländas lärande 

Hassan Sharif, lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot nyanländas lärande

Simeon Oxley, adjunkt och modersmålslärare

Marita Gareis, adjunkt

Birgitta Hellqvist, ansvarig för verksamhet vid FBA.

Sarah Campbell, doktorand i didaktik

Kimberley Norrman, doktorand i didaktik vid Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet

Läs fler inlägg i debatten om modersmål här