Sök

”Politikerna behöver en lektion”

Antonella Tiozzo Lundin har jobbat som modersmålslärare sedan 2000. Här ger hon svar på tal till Kristdemokraterna, som vill slopa modersmålsundervisningen. Antonella Tiozzo Lundin vill bjuda in politikerna till en lektion.

Samma år som Kristdemokraterna tog sitt namn, 1996, beslutade regeringen att begreppet hemspråksundervisning skulle ändras till ”modersmål” för att ”lyfta fram betydelsen av undervisningen och markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan”.

Men verkligheten ser annorlunda ut. En hel del har förändrats och i dag finns ingen garanterad längd på undervisningen, den kan gå från 20 minuter upp till max en timme i veckan. Undervisningen sker även separerat efter årskurs och kunskapsnivå, från förskoleklass till nian. Men det finns en läroplan som ska följas.

Antonella Tiozzo Lundin.

Det infördes dessutom lärarlegitimation för alla språk, men inte för modersmål. Och mer: all undervisning sker på eftermiddagen, efter att alla andra elever har slutat skolan. Det ger intrycket att ämnet inte har samma värde. Ända sedan 1968, när hemspråksundervisning infördes, har skolorna haft svårt att organisera rum till alla språkundervisningar. Ofta sitter lärarna i små rum utan tavla eller pennor. I ett modernt Sverige kan man inte tänka sig att eleverna har undervisning i ett litet rum utan tillgång till datorer eller andra digitala verktyg. Modersmålslärarna undervisar en timme i varje skola, vilket betyder att de ambulerar omkring 12–15 skolor i veckan.

I nuläget finns ingen utbildning för modersmålslärare och det krävs inte heller en behörighet för att undervisa. Endast Institutionen för språk och litteratur i Göteborg, erbjuder två kurser i arabiska för modersmålslärare: i kontrastiv belysning och i Språksociologi och språkvariation, men antalet språk som används i Sverige är över 100. Språknivån på modersmålet som eleverna når i slutet av grundskolan är däremot högre än deras b- eller c-språk, där engelska har en särställning.

Att varje fjärde skola inte får godkänt av Skolinspektionen har inget att göra med modersmål, utan det är den enskilda skolan som inte får godkänt.

Alla dessa kunskaper gör att de en gång som vuxna kan inta en viktig roll i det svenska samhället, och kan vara broar mellan olika kulturer. Att skrota undervisningen i hela landet kommer inte att ge någon effekt på förbättring i skolresultat, tvärtom. Jim Cummins arbete med flerspråkighet betonar modersmålets betydelse för att kunna lära sig nya språk. Jag som lärare är väl medveten om det och detta kan appliceras även på nyanlända elever som behöver studiehandledning samtidigt som de behöver fortsätta utvecklingen i det första modersmålet. Forskningen är entydig.

Att avskaffa modersmålsundervisningen kommer inte heller att främja integrationen. 30 procent av eleverna i den svenska skolan har ett annat modersmål. Att avskaffa modersmålsundervisning betyder att ignorera den variation som finns i landet och att gå ett steg tillbaka till ett kolonialt tänkande. Det betyder att aktivt välja att försvåra för alla de som inte behärska det svenska språket och satsa på en första- och andraklassmedborgare. Vi ska inte glömma att detta redan gjorts med samerna, en av de fem minoriteterna i landet.

Skolan behöver vara en plats för alla där alla blir behandlade lika, utan diskriminering av eleverna utan bra resurser hemifrån; skolan ska inte främja en ”vi” och ”dem”-mentalitet. Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att de sätter människovärdet främst men jag undrar på vilket sätt detta görs, om man bygger ett ”vi” och ”dem”-samhälle.

Att modersmålsundervisningen inte är nyttjad är inte sant. Det finns otroligt många forskare som intygar exakt tvärtom. I sin utredning från 2019 lyfter professor Nihad Bunar en serie förändringar som skulle vara en förbättring för eleverna och för lärarna, liksom integration av undervisning inom schema och ingen försämring eller skrotning. Professor Inger Lindberg hänvisar i en intervju att en omfattande forskning om flerspråkigheter med sina positiva effekter för individ och samhället.

Att varje fjärde skola inte får godkänt av Skolinspektionen har inget att göra med modersmål, utan det är den enskilda skolan som inte får godkänt, det finns ingen inspektion för modersmål.

Jag skulle önska en debatt om det men förväntar mig mer professionalitet om hur situationen ser ut och inte bara spekulationer. Jag bjuder gärna in politikerna på en lektion!

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 2 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se